Enligt hörsägen lär en Viking vid namn Leif Eriksson och hans vikingar varit de första européerna i Amerika c:a år 1000. De kallade U.S.A Vinland , ett gammalt nordiskt ors som betyder betesmark. Det mest kända är iallafall att Italienaren Christoper Columbus år 1492 fick äran att kalla sig Amerikas upptäckare. Vid återresan hem spreds ryktet om den nya kontineneten norrut.
Mount Rushmore, South Dakota..
Kolonialtiden
År 1595 uppstod den första spanska staden i Amerika. Den fick namnet St.Augustine och låg i Florida. Nåfra år senare, år 1607 uppstod den första Engelska staden Jamestown i Virginia. År 1620 kom de första religiösa puritanerna till Plymouth, New England som senare skulle bli början till staden Massachuttes. År 1681 bildade kväkaren William Penn staten Pennsylvania. Till en början bosatte de flesta Engelsmännen i New England och Virginia, Svenskarna i Delaware, Holländarna i New York, Katolikerna i Maryland och Tyskarna överallt. År 1733 hade Engelsmänne kontroll över 13 kolonier längst östkusten bl.a i Louisiana. Efter det sjuåriga kriget år 1756-63 mellan Fransk- och Engelsmännen fick även Engelsmännen kontrollen över Kanada och Amerikansk mark öster om Mississippi. År 1770 var Philadelphia den största staden i Amerika med 28.000 inv. Totalt i Amerika fanns nu 2 miljoner vita.
Frihetskriget
Motsättningarna mellan England och de Amerikanska kollonierna blev allt större. De Engelska skatterna på te, socker och stämpelavgifterna på obligationer och tidningar som skulle finansiera krigsomkostnaderna och den brittiska hären i kollonierna retade Amerikanerna. År 1773 smög en grupp Amerikaner ombord på ett Engelskt fartyg i Boston och slängde lasten av te överbord. Detaa var mer än Engelsmännen kunde tåla. Ett par år senare utbröt ett krig mellan Engelsmännen och Amerikanarna. En man vid namn George Washington ledde de Amerikanska trupperna. År 1781 slutade kriget när 8000 Engelsmän gav upp i staden
Yorktown, Virginia.
Vita Huset, Washington..
U.S.A’s Födelse
Den 4:e Juli 1776 i staden Philadelphia undertecknar kongressen”självständighetsförklaringen” som förklarar de förenade kollonierna fria, självständiga stater. Mannen bakom förklaringen var Thomos Jefferson. Korrigeringar i texten gjordes av Benjamin Franklin och John Adams. År 1780 blev George Washington vald till U.S.A’s förste president. År 1788 antog man en ny författning som skapade grund för en mäktig president plus en högsta Domstol som hade den slutligt dömande makten i olika sorters tvister.
Expansionen Västerut
År 1790 hade U.S.A vid den första folkräkningen 3,9 miljoner inv. och år 1860 hade folkmängden dubblats till 31,4 miljoner. År 1803 köpte president Thomas Jefferson Louisiana territoriet för endasr $15 miljoner U.S dollar av Frankrikes president Napoleon. Efter det hade U.S.A växt till det dubbla. År 1819 köptes Florida av Spanien. År 1835 slet sig Texas loss från Mexico. Amerikanska armén kom i strid med den Mexikanska. År 1845 annekterades Texas av U.S.A. År 1847 besatte U.S.A Mexico City och tvingade regeringen att sälja norra delen av landet för $15 miljoner U.S dollar. De delarna heter nu Kalifornien, Arizona, Nevada, Utah, New Mexico och Colorada. År 1846 löstes en gränstvist mellan U.S.A och Kanada. U.S.A fick staterna Idaho, Oregon och Washington. Nu hade U.S.A blivit ett stort sammanhängande rike. År 1867 köptes Alaska av Ryssland. Åren 1820-60 var en våldsam tillväxt ekonomiskt. Det byggdes järnvägar, vägar och kanaler av miljoner nybyggare västerut. I norr kom industrin igång ordentligt med tillverkning av bl.a gevär, symaskiner, skor, klockor och jordbruksredskap.
Grand Canyon, Nevada..
Inbördeskriget (1861-65)
Alltfler av de frihetsälskande Amerikanerna började plågas av ett Svart samvete. Enligt självständighetsförklaringen var alla människor skapta lika. Det tyckte inte vissa Amerikaner, speciellt sydstatarna. För dem jobbade miljoner svarta slavar på tobaks-, ris-,socker-, och bomulsplantagen. År 1619 kom de första Afrikanska slavarna till Virginia och år 1860 fanns det 4,5 miljoner svarta i U.S.A. Nordstatarna ville förbjuda slaveriet men inte Sydstatarna. Så år 1803 kom konflikten mellan Nord och Syd. Först år 1820 kom en kompromiss till stånd. Staterna Louisiana, Missouri och Arkansas gjordes till slavstater medan resten av staterna väster om Mississippi blev fristater. Dessförinnan år 1808 hade det blivit förbjudet att införa slavar till U.S.A. År 1850 bildades det republikanska partiet, som skärpte tonen mot sydstatarna. År 1860 valdes republikanen Benjamin Lincoln till president. I södern bildade 11 stater ett stadsförbund, konfederationen. U.S.A kastades in i ett blodigt inbördeskrig där 650.000 personer miste livet. Nordstaterna vann kriget. U.S.A förblev en nation och de svarta slavarna fick sin frihet en vecka efter att freden slutits. År 1865 sköts president Lincoln ihjäl på en teater i Washington av skådespelaren John Wilkies Booth. slavarna hade fått sin frihet men bara på papperet. Vita sydstatare bildade hemliga sällskapet KKK (Ku Klux Klan) som genom våld och terror skrämde de svarta att fortsätta acceptera slavliknande förhållanden.
De Gyllene Åren (1870-1900)
Under de s.k gyllene åren växte namn upp som skulle få stor betydelse i U.S.A. Personer som Rockefeller, Getty, Carnige, Vanderbildt, Stanford och Hearst blev miljardärer på olja, gruvor, stålverk och järnvägar. Mellan åren 1860-1900 växte järnvägsnätet från 50.000 till 322 000 Km. Den transkontinella järnvägen mellan New York och San Fransisco öppnades år 1869. Nya uppfinningar som den elektriska glödlampan, Telefonen, Bilen, rörliga bilder, skyskrapan m.m förvandlade hela det Amerikanska samhället. Mellan 1865-1910 tog U.S.A emot 25 miljoner invandrare. Skandinaverna ex.vis blev jordbrukare i staterna Winsconsi, minnesota, Iowa, Nebraska; North och South Dakota. Andra blev guldgrävare i Kalifornien och Colorado. Men de allra flesta blev byggnads och industriarbetare i städerna som växte explosionsartat.
Golden Gate Bridge, San Fransisco..
Det Glada 20-talet
20-talet blev en av de märkligaste årtionderna i U.S.A’s historia. Många av Hollywoods regisörer har kastat sig över just den epoken i otaliga Hollywood produktioner. ”0-talet var ett otroligt årtionde. Vanliga människor fick råd att köpa radioapparater, kosmetika, kläder av syntetmaterial, köksmaskiner och till viss del bilar. Produktionen av kylskåp steg från 5000 år 1921 till 900.000 år 1929. Den första löpandeband tillverkade bolen såldes av en man vid namn Henry Ford. Året var 1908 och bilen var en s.k T-Ford. År 1929 hade 29 miljoner familjer i U.S.A en bil. I New York arbetade man på världens högsta byggnad, Empire State Building som hade 102 våningar. På 1920-talet påverkade nyhetsrörelsen kongressen till ett förbud mot tillverkning-, försäljning-, och transport av alkoholhaltiga drycker. det blev startskottet till den värsta organiserade kriminaliteten i U.S.A’s historia. Illegala barer s.k Speakeasies växte upp och gangsters tjänade förmögenheter. Först år 1933 hävdes spritförbudet. Den stora hobbyn på 20-talet var aktieköp. Hade man inte råd till köpen var det inga problem få låna till dem. Det hela sprack den s.k Svarta Torsdagen den 24:e Oktober 1929 på New York börsen på Wall Street. Aktiekurserna föll och kastade Amerikanerna och hälften av världen in i en djup ekonomisk kris.
Niagara Fallen, Staten New York
Roosevelts 100 Dagar
År 1932, 3 år efter kraschen, var hela Amerikanska samhället som förlamat av en djupgående pessimism. Industriproduktionen hade halverats, lönerna hade halverats och arbetslösheten stigit 25%. Jordbrukspriserena hade mer än halverats, investeringarna hade fallit med 90% och tusentals banker kraschat. Vändpunkten blev presidentvalet år 1932 när demokraten Franklin D Roosevelt vann en jordskredsseger över president Herbert Hoover. roosevelts 100 första dagar var en av de mest handlingskraftiga i U.S.A’s historia. På 100 dagar påskyndade han en mängd lagar i kongressen. Lagar som satte igång miljoner arbetare med skogsplantering, brobyggen, dammbyggen, vägbyggen, att bygga sjukhus, flygfält, parker m.m. År 1935 antog man Social Security lagen som blev början till folkpension och arbetslöshetsförsäkring.
Andra Världskriget
U.S.A hade hävdat sin neutralitet i andra världskriget men den 7:e December 1941 bombades flottbasen Pearl Harbor på Hawaii av Japanskt flyg. ( krigsfartyg 0ch 200 plan sköts i bitar och U.s.A blev indraget i kriget. År 1945 beslutase president Harry Truman att släppa 2 stycken atombomber över Japan ihopp om att kriget skulle få ett slut. Det kostade 200.00 människor livet i Hiroshima och Nagasaki. Japans kejsare bad om fred.
Luxor Hotel, Las Vegas..
Golden Nugget Casino, Las vegas..
Åren 1953-54
År 1953 blev Dwight D Eisenhower vald till president. Samma år utnämde president Eisenhower Earl Warren till Högsta Domstolens president. Earl Warren satt som högste domare ända fram till 1969 och hans domslut fick stor betydelde för ett Amerika i förvandling. År 1954 avkunnade högsta domstolen en dom som fastslog att rasåtskillnaden i skolorna stod i strid med författningen. För de svarta var det den viktigaste händelsen sedan slaveriet upphävder 1863.
Välstånd och Frihet
År 1960 hade de fleste Amerikanerna en materiell levnadsstandard som låg minst 10 år före Skandinavernas. Babyboom generationen växte upp i baksätet på en Cheva, tillbringade ändlösa timmar framföt Tv’n och utfodrades med hamburgers och milkshakes. Men de var ändå inte nöjda. De unga gjorde uppror mot den självbelåtna generationen av krigshjältar. De nya hjältarna hette James Dean, Allen Ginsberg, Elvis Presley m.fl. För Beatgenerationen var ett fast arbete med fasta förhållanden dödstråkigt. De rökte marijuana, experimenterade med Lsd, nya religioner m.m. De stödde även de svartas kamp för medborgeliga rättigheter och den svarte prästen Martin Luther King’s s.k Sit-Down protester. President John F Kennedy bebådade en lag som skulle säkra de svartas medborgeliga rätthigheter. Den 28:e Augusti 1963 marscherade Dr. King och 200.000 andra människor i Washington D.C för att stödja lagen och hela världen lyssnade till hans tal I Have A Dream. Den 28:e November samma år blev president Kennedy skjuten i Dallas. Lyndon B Johnson blev den president som fick igenom många av de lagear som Kennedy inte kom igenom med. År 1964 antogs den lag som förbjuder rasdiskriminering på offentliga platser. De svarta had evunnit sin rättfärdiga seger. År 1965-68 ”exploderade” många storstäder ghetton i våldsamma gatustrider och anlagda bränder. Värre blev det efter att Dr. Martin Luther King blev skjuten den 4:e April på ett hotell i Memohis.
Frihetsgudinnan, New York..
Vietnam och Watergate
År 1969 befann sig mer än 50.000 Amerikanska soldater i Vietnam. 50.000 soldater hade samtidigt mist sitt liv där. Den 20:juli 1969 såg världen Neil Armstrong på tv att som den första människa sätta sin fot på Månen. Så år 1973 började president Richard Nixon dra tillbaka de Amerikanska trupperna från Vietnam utan att man lyckats knäcka det kommunistiska Nord Vietnam. Den 9:e Augusti 1974 grämdes en hel nation med president Nixon, när han som förste Amerikanska president , tvingades lämna Vita Huset på grund av sin vetskap om inbrott och installation av avlyssningsutrustning i Watergate, huvudkvarter för hans politiska motståndare, det Republikanska Partiet. Efter Vietnamn krigets slut tystnade många av de aktiva grupperna. Det blev åter modernt att studera och karriären- en Yuppiegeneration var på väg.
Disney World, Florida..
Välstånd på Kredit
1980-talet blev Ronald Reagan’s årtionde, en gammal hollywood skådespelare som blev vald till U.S.A’s president. Han satt kvar som president i två mandatperioder, eller 8 år. Han kallades ”telefonpresidenten” eftersom all kritik gled av honom. Den gamla hollywoodstjärnan blev en av U.s.A’s populäraste presidenter. Reagan beskylldes för att vara född under en lycklig stjärna eftersom det inte fanns några större problem under hans 8 år i Vita Huset. Reagans politik med lägre skatter och höjda militäranslag till det s.k Star Wars programmet betydde att hans politiska efterträdare som president, George Bush var tvungen att börja betala av Reagans skuld. U.S.A blev under loppet av 80-talet det mest skuldsatta landet i hela världen. Nu på 90-talet är det president Bill Clintons svåra uppgift att försöka få U.S.a på fötter igen och återigen bli ”störst”. President Bill Clinton har nyligen blivit omvald av det Amerikanska folket att sitta ännu en mandatperiod som U.S.A’s president...
Fakta om U.S.A
U.S.A består av 50 stycken Stater varav 48 stycken är sammanhängande + Alaska och Hawaii. Staterna är:
Alabama, Alaska, Arkansas, Californien, Colorado, Conneticut, Delware, Florida, Georgia, Hawaii, Idaho, Illinois, Indiana, Iowa, Kansas, Kentucky, Louisiana, Maine, Maryland, Massachuttes, Michigan, Minnesota, Mississippi, Missouri, Montana, Nebraska, Nevada, New Hampshire, New Jersey, New Mexico, New York, North Carolina, North Dakota, Ohio, Oklahoma, Oregon, Pennsylvania, Rhode Island, South Dakota, South Carolina, Tennesse, Texas, Utah, Vermont, Virginia, Washington, West Virginia, Winsconsin och Wyoming.
Invånarantal:
260 miljoner varav 77% är vita, 12% svarta, 8% Mexikaner, 2% Asiater och 1% Indianer.
Yta:
9 372 614 km2 ( Sverige 411 114 km2) varav 29% betesmark, 27% skog, 18% odlad jord och 26% berg, öken, städer m.m.
Medellivslängd:
Män: 71,5 år , Kvinnor: 78 år
Religion:
Kyrkorna har tillsammans 145 miljoner medlemmar. 55% protestanter, 37% katoliker och 3% judar.
Större Städer:
New york 9 miljoner inv. , Chicago 3,5 miljoner inv. ,Los Angeles- Long Beach 3,3 miljoner inv. , Philadelphia 2 miljoner inv. , Houston 2,1 miljoner inv. , Detroit 1,5 miljoner inv. , Dallas 1,1 miljoner inv. och San Diego 1 miljon inv. (år 1989)
Statsskick:
Makten är 3-delad mellan:
1. Den Lagstiftande församlingen (Kongressen)
2. Den utövande makten (Presidenten och regeringen)
2. Den dömande makten (Högsta domstolen)
Kongressen har 2 kamrar.
Senaten 100 medlemmar, 2 stycken från varje av de 50 delstaterna.
Representantshuset har 435 medlemmar.
Lagar skall godkännas av båda kamrarna.
Presidenten väljs under en 4 års period och kan max omväljas en gång.
Högsta Domstolens domare väljs ut av Presidenten på livstid men måste godkännas av Senaten.
Försvaret, Utrikespolitiken, Rikets Säkerhet, Postväsendet, Penningväsendet och de högsta Juridiska Myndigheterna lyder under den Federala Regeringei i Washingtom D.C.
Polismyndigheter:
det finns ett flertal offentliga och flertalet hemliga polis och säkerhetsorganisationer i U.S.A. De mest vanliga och kändaste är State police: Stats poliser , F.B.I: (Federal Bureau of Investigations) Federala Polisen, C.I A (Central Intellegence Agency): som är militärens säkerhetsorganisation och S.S: (Secret Service) som jobbar för Presidenten.
Partier:
Det finns endast 2 stycken partier presenterade i Kongressen. Demokrater och Republikaner. Allmänt anses Republikanerna vara mer konservativa än Demokraterna.
Utbildning:
De flesta har obligatorisk 9 årig grundskola. Hoppar man av efter 8 år och vill börja på Jögskola heter det Junior High. Slutar man däremot efter 9:an och vill in på högskola heter det High School. Båda är 3 åriga utbildningar. Av dessa fortsätter drygt hälften till Universitet, Colleges eller Tekniska Högskolor. 15% går i Privat Skolor.
Telekommunikationer:
99% av befolkningen har radio, 86% har en tv, 93% har telefon, 58% har video, 51% kan ta emot kabel-tv. I U.S.A finns c:a 9000 radiostationer, 1.350 tv-stationer och 1.650 tidningar (med en sammanlagd upplaga på 65 miljoner exemplar)
Arbetskraft:
Uppgår till 130 miljoner varav 19% i handeln, 17% i industrin, 7% i utbildning, 6% i byggnadssektorn, 6% i finansväsendet, 6% inom transport och kommunikationer, 4,5% i offentlig förvaltning och 2,8% inom jordbruket.
Fackföreningar:
Bara 10-12% av arbetsstyrkan är fackligt 0rganiserad.
Viktigaste Handelspartner:
Kanada, Japan, Mexico, Tyskland, Storbrittanien, Taiwan och Sydkorea.
Viktigaste Importprodukter:
Maskiner/Bilar 45%, Halvfabrikat (papper, stål, järn textiler m.m) 15%, Oljeprodukter 10%, Kläder och Skor 7%, Livsmedel 5% och kemikalier 5%.
Viktigaste Exportprodukter:
Maskiner 42%, Kemikalier 10%, Råvaror 8%, Livsmedel 8% och halvfabrikat 5%.
Bra att Veta:
Helgdagar:
1 Januari: Nyårsdagen
3:e måndagen i Januari: Martin Luther Kings Födeldedag
14 Februari: Valentines day
3:e måndagen i Februari: Presidentens dag
Mars/April: Långfredag och Påsksöndag
Sista måndagen i Maj: Memorial Day
4 Juli: Självständighetsdagen
1:a mmåndagen i September: Labor day
2:a måndagen i Oktober: Columbus day
31 Oktober: Halloween
11 November: Veterans day
4:e torsdagen i November: Thanksgivings day
25 December: Juldagen
Mått och Vikter:
1 inch (tum) = 2,54 cm
1 mile = 1,6 km
1 gallon = 3,785 liter
1 ton = 907,2 kg
1 foot = 30,48 cm
1 pint = 0,473 liter
1 ounce (oz) = 28,35 gr
1 achre = 0,405 ha
1 yard = 91,44 cm
1 quart = 0,946 liter
1 pound (ib) = 453,6 gram
