Kära skolöverstyrelsen

     Kära skolöverstyrelse


Tack å åberopande den 17:e dennes, vill jag återigen framhålla min stora
tacksamhetsskuld till dig och det svenska utbildningsväsendet. Tack kära
du och den lärare som helt kväste min oppositionslusta med linjalen på
fingrarna och hot om sänkt sedebetyg. Tack för att du slutgiltigt låste
min världsbild och drog ned en gardin för verkligheten.
   Dina påtryckningar formade mig snabbt till en konturlös skit, något
jag har all anledning att vara tacksam för på mitt nuvarande jobb, där
jag tack vare din träning gärna och med ett leende följer chefens minsta
despotiska vink. Jag har nu märkt hur mina kamrater som inte slogs ned i
paltorna aldrig funnit lyckan.
   Jag tänker då på lyckan i en livlös harmoni och en ordlös samvaro med
min könsrollspräglade äkta hälft. Tack också överste Cederhök, et
consortes. Ni lyckades klämma sista droppen mänskligt uns ur mig. Tack
vare er ifrågasätter jag numera aldrig någonting. Jag vet ju hur det kan
gå om man inte med nit och diciplin lär sig inse överhetens naturliga
överläge.
   Jag har ju också märkt hur mina lumparkompisar ibland dyker upp på
TV-skärmens demonstrationsreportage, innan jag hinner byta kanal till
Halv-sju eller Åsa-Nisse. Stackars skitiga skäggapor, stackars fjärr-
styrda drogpack med idéer från Sibirien. Detta slapp jag, o vad skönt.
Tack, tack, tack för det, tack kära myndighet, tack snälla
auktoritet, tack.
   Tack för att jag ibland när jag blir lite rädd och tror att jag gjort
fel någonstans och då gråter mig till sömns och då blir jag tack vare er
så ännu räddare att jag inte ens kan gråta och då blir jag alldeles tom
på känslor. Precis som på firmafesten eller lysningsmottagningen eller
kafferepet eller bingokvällen, svenska flaggans dag, polisens dag på
Skansen. Tack för allt som har kommit att utgöra mig.
   Tack för att jag genom er skoningslösa deformering blivit i stånd att
möta samhällets krav på den kugge som är och måste vara mig.


       Er slav, Sune Ugerud

Tillbaka till "Hemma hos" index