Vad är bröstcancer?
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. I regel börjar sjukdomen med att en tumör växer fram i det ena bröstet. Vissa bröstcancertumörer kan efter hand ge dottersvulster (så kallade metastaser), främst i lymfkörtlarna i armhålan, senare även i bland annat lever, lungor och skelett.
Antalet personer som insjuknar i bröstcancer har stadigt ökat under de senaste årtiondena. Idag svarar sjukdomen för drygt en fjärdedel av all cancersjuklighet bland kvinnor. Beräkningar visar att ungefär var tionde kvinna kommer att drabbas av bröstcancer. I sällsynta fall förekommer sjukdomen även bland män.

Vilka är orsakerna till bröstcancer?
Risken att insjukna i bröstcancer ökar betydligt med stigande ålder. Sjukdomen är ovanlig före 40 års ålder. Hos varannan bröstcancerpatient uppkommer tumören innan hon fyllt 65 år. Det är inte ovanligt att sjukdomen drabbar kvinnor som är äldre än 80 år.
Två kända orsaker till bröstcancer är arvsanlag och joniserande ("radioaktiv") strålning. Eftersom dessa båda orsaker är ganska ovanliga kan de bara förklara en mindre andel av alla bröstcancerfall. Andra möjliga orsaker har svagare samband med risken att drabbas av bröstcancer. Det är därför svårt att effektivt förebygga sjukdomen.
Antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer varierar påtagligt mellan olika delar av världen. Antalet är relativt högt i Sverige, liksom i övriga Västeuropa, Nordamerika och Australien.

Hur undersöks och diagnostiseras bröstcancer?
Bröstcancer kan idag diagnostiseras efter att kvinnan känt en knuta eller obehag i bröstet eller genom röntgenundersökning innan sjukdomen givit några symtom. Röntgenundersökning av bröstet kallas mammografi och görs numera vid hälsoundersökningar i nästan hela landet. Socialstyrelsen rekommenderar hälsoundersökningar med mammografi för kvinnor från 40-50 år och upp till 69 år.
För att sjukdomens svårighetsgrad ska kunna bedömas behöver tumören undersökas direkt. Kunskap om tumörens storlek, sätt att växa m m har också avgörande betydelse när det gäller att bedöma prognosen och valet av behandling efter operation. Prover tagna i armhålan kan visa om tumören spridit sig till lymfkörtlarna där.

Vid symtom på bröstcancer
Bröstcancer diagnostiseras genom en kombination av klinisk undersökning, mammografi och undersökning av cellprover från tumören. Kombinationen kallas trippeldiagnostik och innebär att läkare från olika specialiteter nära samarbetar med varandra. I regel räcker det med att endast en av de tre metoderna talar för att det handlar om bröstcancer för att undersökningarna måste fortsätta ytterligare så att det kan bekräftas eller uteslutas att kvinnan har bröstcancer.

Vid förändringar utan symtom
Förändringar som upptäcks genom mammografi och som inte ger några symtom ställer stora krav på diagnostiken. Förändringarna är ibland så små att det är tekniskt svårt att ta tillförlitliga cellprover. Med hjälp av röntgen eller ultraljud kan möjligheterna att ta cellprover förbättras.

Hur kan bröstcancer behandlas?
Kirurgiska ingrepp för att avlägsna brösttumörer
Det är idag rutin vid diagnostiserad bröstcancer att bara operera bort den del av bröstet där tumören finns. Ingreppet kallas partiell mastektomi (partiell betyder att det bara är en del som tas bort och mastektomi kommer av "mastos", det grekiska ordet för kvinnobröst). Metoden lämpar sig bäst när tumören inte är större än 3 - 4 cm i diameter och när det inte finns tecken på att tumörer vuxit fram på flera olika ställen. Ingreppet kombineras i regel med strålbehandling mot den bröstkörtelvävnad som finns kvar på den opererade sidan. Om undersökningen av den avlägsnade tumören visar tecken på att det finns tumörer även på andra ställen kan en ny operation bli aktuell. Hela bröstet tas bort om tumören uppträder på flera ställen i bröstet eller är för stor för att kunna opereras bort på ett säkert sätt med bröstbevarande teknik.
Ibland görs kirurgiska ingrepp även när det bara finns sma skäl att misstänka elakartad tumör. Ingreppet görs då i första hand för att diagnosen ska bli säkrare.
Vid vissa former av bröstcancer behövs behandling med cytostatika eller hormoner före det kirurgiska ingreppet.
Kirurgiska ingrepp för att avlägsna lymfkörtlar.
I samband med att bröstet opereras tas i regel även lymfkörtlarna i armhålan bort. Operationen kallas axilloperation (eftet "axilla", det latinska ordet för armhåla) och görs för att diagnostisera tumörspridning till lymfkörtlarna och för att avlägsna tumörer som redan finns där. I vissa situationer blir det nu allt vanligare att avstå från ingrepp i armhålan. Det gäller när brösttumören är liten - mindre än 10 mm i diameter - eller när risken för spridning till lymfkörtlarna annars också kan anses vara liten.

Möjlighet att få ett nytt bröst
Alla kvinnor som genomgår en bröstoperation för att avlägsna cancertumörer bör få stöd och hjälp att få en fungerande yttre protes. Det är också viktigt att de informeras om möjligheterna att på kirurgisk väg få ett nytt bröst, så kallad rekonstruktiv bröstkirurgi. Metoderna för detta anpassas efter patientens behov och de tekniska förutsättningarna. Tekniskt krävande ingrepp utförs vid plastikkirurgiska kliniker.
Rekonstruktionen kan antingen göras i samband med tumöroperationen eller i efterhand. Resultat från vetenskapliga studier tyder på att en omedelbar rekonstruktion i samband med tumöroperationen inte ökar risken för fortsatt sjukdom eller försvårar upptäckten av återfall.

Behandling efter operation
Ofta blir det aktuellt med strålning och olika typer av medicinsk behandling efter den kirurgiska bröstcancerbehandlingen. Även här behöver läkare från olika medicinska specialiteter samarbeta.

Uppföljning av behandlingen
Efter operation och eventuell ytterligare behandling följs patienten vanligen under minst fem år. Under denna tid görs läkarbesök med kliniska undersökningar och årliga mammografiundersökningar. Vid misstanke om tumörspridning är laboratorieundersökningar och ytterligare röntgenundersökningar aktuella.
Det finns dock olika sätt att göra uppföljningarna. Ett alternativ till de traditionella återbesöken kan till exempel vara att sjukvården har god beredskap att snabbt ta emot personer som har opererats för bröstcancer när de själva känner symtom på sjukdomen. På några sjukhus pågår försök med att låta specialutbildade sjuksköterskor följa de bröstcanceropererade kvinnorna.

Vilka är resultaten?
Stora grupper bröstcancerpatienter har en god eller relativt god prognos. För dessa är det meningsfullt att tala om både tio och femton års överlevnad efter att diagnosen ställts. Cirka 40 000 kvinnor lever idag i landet efter att ha opererats för bröstcancer och utan tecken på att sjukdomen fortfarande är aktiv. Cirka 3 000 kvinnor lever med aktiv bröstcancer.
Varje år avlider omkring 1 500 personer i Sverige till följd av bröstcancer. Antalet har varit ungefär detsamma under många år. Cirka 3 procent av alla dödsfall bland kvinnor beror på bröstcancer.

Risk för återfall
Risken för återfall är störst under de första fem åren efter att sjukdomen upptäckts och behandlats, men det är inte ovanligt med återinsjuknande tio till femton år i efterhand. Återfallet kan dels innebära att nya tumörer bildas i bröstet, dels att dottersvulster bildas i andra organ, oftast i lymfkörtlar, skelett, lunga eller lever.
Prognosen vid återfall kan vara god om det gäller en ny brösttumör eller begränsad spridning till andra organ. Överlevnadstiden vid återfall är ofta påfallande lång. Många behandlas under flera år för spridd bröstcancer, i första hand för att förebygga eller lindra sjukdomssymtom, bland annat smärta och benbrott pga spridning till skelettet.

Risk för lymfödem
Mellan 5 och 15 procent av de personer som opereras för bröstcancer drabbas av lymfödem i den opererade sidans arm efter operationen. Risken att drabbas är större vid omfattande operationer. Bland kvinnor som både får lymfkörtlarna i armhålan borttagna och genomgår strålbehandling mot armhålan drabbas omkring 30 procent av lymfödem.
Lymfödem i armen är svårt att behandla, men allt mer tyder på att tidig behandling med bland annat gymnastik, värme och massage kan förhindra att tillståndet blir invalidiserande. Den som har opererats för bröstcancer och börjar uppleva besvär i armen bör få tala med sjukgymnast eller läkare som är särskilt intresserad av rehabilitering vid bröstcancer.

Andra besvär i armen efter operation
Besvär i armen är dock ganska vanligt efter operation för bröstcancer och behöver inte vara ett tecken på lymfödem. Under de första två åren efter bröstcanceroperation har 25 - 35 procent av opererade besvär i armen i form av diffus smärta, obehag, svaghetskänsla och axel stelhet.

Psykologiska reaktioner
Den som får besked om bröstcancer drabbas av en mer eller mindre kraftig krisreaktion. Dödshotet är ofta överskuggande, men reaktionen brukar också präglas av rädsla för smärta och för hur det ska kännas efter det kirurgiska ingreppet. Om krisreaktionen inte bearbetas kan depression och ångest bli följden. De flesta klarar sig dock utan allvarliga psykologiska symtom. Allvarlig depression och ångest kan behandlas effektivt.

Cancerupplysningen
Cancerupplysningen är en telefonservice dit allmänheten, anonymt kan ringa och få information, råd, stöd och hänvisning i alla frågor relaterade till cancer och cancersjukdomar.
Telefonnumret till Cancerupplysningen är
Stockholm 08-517 766 00
Göteborg 020-32 00 11
Umeå 090-13 25 40