SKUMPLAST/DIAMANTER

Carl Munters fortsatte sitt uppfinnararbete också sedan han lämnat Electrolux. Redan i början av 1930-talet började han arbeta med ett isoleringsmaterial som bestod av plast som expanderades genom att man införde en löslig gas i den flytande plastmassan. Produkten känner vi i dag under namnet skumplast. Den fick sitt första genombrott under andra världskriget när materialet användes i flytvästar och räddningsflottar. Idag finns det i en mängd sammanhang, bl a som isolerings och förpackningsmaterial. Så småningom bildade Carl Munters ett eget företag, Munters Industri AB. Inom ramen för det utvecklade han nya isoleringsmaterial, bl a ett som kallades wellit och som skulle ersätta kork. Senare utvecklade han bl a kyltorn, för t ex kraftverk, värmeväxlare för bl a sjukhus, avfuktaranläggningar, luftkonditioneringsapparater, s k skrubber som t ex avskiljer svaveldioxid ur rökgaserna från kol och oljeeldade kraftverk och anläggningar för vattenrening. Munters har idag huvudkontor i Rotebro Utanför Stockholm och dotterbolag i Tyskland, England, Holland, Danmark och USA. Carl Munters avled 1989, 92 år gammal. Under sitt liv fick han patent på över tusen egna uppfinningar.

KONSTGJORDA DIAMANTER

Kring nyår 1930 hade Baltzar von Platen hos sin vän John Tandberg sett ett diagram som visade sambandet mellan tryck och temperatur när kol kristalliseras till diamant. Det sker under enormt högt tryck och vid mycket höga temperaturer och John Tandberg ansåg, att det var omöjligt att konstruera en maskin som kunde motstå sådant tryck, Men Baltzar von Platen gav sig i kast med problemet. I början av 1940-talet fick han Asea att intressera sig för försöken och i början av 1950-talet hade han lyckats bygga en "diamantmaskin". Den var uppbyggd i Baltzar von Platens laboratorium i Ebba Brahes palats vid Götgatan i Stockholm. I den tillverkade Asea 15 februari 1953 världens första syntetiska diamanter. Att beskriva principen för diamanttillverkning är enkelt: grafit med tillsats av järn eller järnkarbid pressas ihop under högt tryck och vid hög temperatur. Problemet är att åstadkomma rätt tryck och temperatur. I princip var det förstås en farlig verksamhet, berättade Erik Lundblad, som deltog i arbetet som representant för Asea. Vi jobbade ju med tryck upp till 80 000 atmosfärer och under höga temperaturer, 1 700-1 800 grader. Tryck av den storleksordningen var dittills okända. Som jämförelse kan nämnas att trycket i ett berg när man spränger med dynamit är omkring 15 000 atmosfärer. Två år senare köpte Asea maskinen av von Platen. Men Aseas arbete med att producera diamanter hade skett i största hemlighet. När Asea satte igång med reguljär tillverkning av diamanter var emellertid Baltzar von Platen sedan länge ute ur bilden. Men ingen kan ta ifrån honom äran att som den förste i världen ha lyckats bygga en maskin som kan stå emot sådana enorma krafter och sådan hög temperatur som krävs vid diamantframställning.