Startsidan


Måttsatsen
"Jo blocks"


Kylskåp


Skumplast/
Diamanter


Blåslampa/
Fotogenkök


Sulfitcellulosa


MÅTTSATSEN " Jo blocks "



Carl Edvard Johansson, född i Västmanland är Sveriges mest okände uppfinnare i förhållande till vad han verkligen åstadkom. "Mått Johansson" brukar han kallas när industri och uppfinnarhistoria skrivs. Men i själva verket var det hans mätteknik som banade väg för modern massproduktion.

I USA blev han en celebritet, betraktades som en like till både Henry Ford och Thomas Alva Edison. Efter att han och hans bror har vistats fyra år i Amerika återvänder dom hem till Sverige. Väl hemma igen går Carl Edvard Johansson i teknisk kvällsskola, får sedan plats som lärling på Gevärsfaktoriet och avancerar till inspektör. Vapenproduktionen är precisionstillverkning och också den första egentliga serietillverkningen. Alla delar måste hålla samma mått, de ska kunna vara utbytbara, en fjäder ska passa till alla gevär i serien, en pipa måste hålla samma kaliber som de andra.

Nu står Carl Edvard inför det problem som kommer att forma resten av hans liv. Minimimått, maximimått, standard, toleranser. Hur finna ett mått som är lika för alla? Som har precisionen. Noggrannheten. Exaktheten. Ett mått lika för alla vapensmederna. Carl Edvard Johansson ligger vaken på nätterna och grubblar. En dag beslutas att den svenska armén ska utrustas med en ny vapenmodell - 6,5 m/96. Licenstillverkning av detta mausergevär ska ske i Eskilstuna Gevärsfaktori. Carl Edvard Johansson sänds till Mauser-Werke i Oberndorf för att studera tillverkningen. Han åker dit 1894, återvänder till Eskilstuna 1896. Under den långa tågresan för han anteckningar i en anteckningsbok. Vid ankomsten till Eskilstuna har han kommit fram till ett tal: 102 står det i anteckningsboken. Teoretiskt fann C.E. Johansson att en kombinationsmåttsats om 102 passbitar kunde ge alla mätvärden mellan 1 mm och 201 mm i jämt stigande följd med en skillnad av 0,01 mm, allt som allt 20 000 måttvärden. Han lyckades tack vare sin uthållighet utarbeta metoder för precisionsmätning och kontroll av maskindetaljer och även ett enhetlig förenklat relationstal mellan tum och millimeter. I slutet av 1896 har han förfärdigat 102 metallstycken i Gevärsfaktoriets verkstad. Han tar hem dem för att ge dem den slutliga precisionsslipningen. Hans nyss äktade hustru Margareta hjälper till.

Carl Edvard konverterar resolut hennes symaskin till slipmaskin. Med denna måttsats kan alla precisionsmätningar av delar till ett gevär göras. Alla mäter med samma mått. Ungefär samtidigt som Carl Edvard Johansson funderar i sin tågkupé på väg mellan Tyskland och Sverige sitter en man i djupa funderingar i Detroit, Michigan. Mannen heter Henry Martin Leland och är delägare i en av Detroits mest välrenommerade mekaniska verkstäder, Leland & Faulcouner. Leland öppnar eget med finansiell uppbackning av en Robert C, Faulconer. Den 19 september 1890 bildas firma Leland, Faulcouner & Norton. Ett problem, som måste lösas i all industriell produktion, funderar Leland, är att kunna tillverka verktyg och maskindelar med större precision. En dag i början av 1902 blir Henry Leland ombedd att komma till ett nybildat bilföretag för att ge sin syn på det. Han var nu involverad i tillverkningen av motorn till en alltmer populär bil, the Oldsmobile. av finansiärerna, som känner Lelands lidelse för precision och noggrannhet i tillverkningen, undrar om han vill ge sin syn på den nyinrättade verkstaden. Kanske finns det förbättringar att göra.

Det gör Leland och resultatet blir att den nystartade bilfabrikens chefsingenjör vars namn firman bär, får sparken av sina finansiärer. Han lämnar företaget med bitterhet och lovar sig själv att aldrig mer ta order av någon. Han heter Henry Ford, företaget Henry Ford Company. Vi vet inte om Henry Ford ruvar på hämnd i det ögonblick han slår igen dörren bakom sig till det företag som bär hans namn, som skulle bygga på hans idéer. Men vi vet att när ett tillfälle till hämnd kommer, ja då griper han det och dricker girigt hämndens bägare i botten. Ford går och företaget ombildas och får namnet Cadillac Automobile Company. ( Efter upptäcktsresanden Antoine de La Mothe Cadillac, en tidig besökare i Michigan.) Henry Leland erbjuds en mindre aktiepost mot att han ställer sina mekaniska kunskaper i företagets tjänst. Ford i sin tur, bildar ett nytt företag - Ford Moror Company. Så kommer det sig att den första Cadillacen egentligen är en Ford. Och de första Fordarna ett slags Cadillacer om man så vill. Henry Leland styr tillverkningen av Cadillac med fast hand. Det är kvalitet, kvalitet och kvalitet som är ledstjärnan. Exakt precision.

Leland läxar upp underleverantörer som inte håller måttet, han returnerar delar som inte tillverkats med tillräklig precision. Någon gång 1907 eller 1908 hittar han verktyget som gör slut på eventuella diskussioner om mått, toleranser och precision. Han importerar som förste amerikan en sats "Jo blocks" från Eskilstuna, Sweden. Måttsatsen förvaras- när den inte används- i ett träskrin med sammetsklädd insida i Henry Lelands kassaskåp. Ryktet om Cadillacs nya kvalitetsvapen sprider sig blixtsnabbt. Hundratals ingenjörer och verktygsmakare vallfärdar till Henry Leland för att få beskåda underverket. Medan Henry Leland tillverkar Cadillac-bilar i Detroit, arbetar Carl Edvard Johansson i Eskilstuna med att förbättra och sälja måttsatser. Han bygger en fabrik och råkar i finansiella svårigheter. År 1917 säljer han säljer sitt livsverk, AB C.E. Johansson, men stannar kvar som teknisk chef. Han får bra betalt, men har svårt att slå sig till ro.

Han reser tillbaka till USA, där han bildar ett dotterföretag - C.E. Johansson Incorporated. Han köper en nedlagd fabrik i Poughkeepsie, som ligger i staten New York. Han tar med sig en handfull av sina skickligaste arbetare från Eskilstuna och när han än en gång stiger i land i USA blir han förvånad över mottagandet. Det är inte alls som när han som fattig emigrant steg i land ett par årtionden tidigare. Tidningarna slåss om att få intervjua honom. Han kallas Den Svenske Edison. Människor hävdar att det var han som vann världskriget, utan hans måttsats hade USA:s vapen och fordonsindustri inte kunnat besegra fienden. Men krigets högkonjunktur övergår i en fredens depression och Johanssons USA - företag går inte bra. Trots kvaliteten och trots att Johansson får brev från SKF, den svenske kullagertillverkaren med världsrykte som berättar att " innan vi själva och biltillverkarna som köpte våra lager införskaffade Johanssons måttsats hade vi alltid problem med våra leveranser…". Johansson funderar och ser sig omkring. Prognoser pekar på att det kommer att säljas mer än fyra miljoner bilar i USA kommande år. Han ser Ford Motor Company och han skriver ett brev till Henry Ford där han föreslår samarbete. Ford svarar omgående och erbjuder sig att köpa Johanssons företag inklusive Johansson och flytta allt till Dearborn. Johansson har önskemål om att få ha verkstaden kvar i Poughkeepsie, men den 18 november 1923 börjar han arbeta hos Ford i Dearborn, så har mannen som en gång svor att aldrig rätta sig efter andra beslutat.

Men Ford har, trots sin självsvåldighet, respekt för Johanssons kunnande. Avtalet mellan Ford och Johansson stadgar att Ford har tillverknings och försäljningsrätten till Johanssons produkter över hela Syd - och Nordamerika. Båda är överens om att Johanssons uppfinning ska betjäna inte bara Ford utan hela den Amerikanska industrin. 1936 återvänder Carl Edvin Johansson till Eskilstuna för gott. Han lever ett stillsamt och tillbakadraget liv. När han 1939 fyller 75 år ägnar Eskilstuna - Kuriren hela fyra sidor åt honom. Man har kallat in gästskribenter som Henry Ford, General Motors chef William Knudsen, Cadillacs chefsingenjör E.W Seaholm, Volvochefen Assar Gabrielsson, alla hyllar de den svenske uppfinnaren på två tidningsuppslag som saknar motstycke i svensk press. Fyra år senare avlider Carl Edvin Johansson. Men hans företag lever vidare med hans namn. Det har dotterföretag i Tyskland, England, Frankrike och Italien och det produceras fortfarande passbitar. Men även modernare instrument som t ex mätelektronik och koordinatmätmaskiner. Men hur blev det med hämnden Henry Leland? Leland lämnade Cadillac för att bygga upp en egen industri, han började tillverka en egen kvalitetsbil som han kallade Lincoln. Efter några år blev Leland tvungen att sälja sitt bilföretag och köparen blev då Henry Ford, något som Leland säkerligen inte gillade.

Top


Denna sidan är upplagd av Conny Svensk
conny_svensk@hotmail.com