Egna erfarenheter

Kanske känner du själv att du har en alldeles speciell kontakt med djur. Det handlar om att vara på samma våglängd helt enkelt. Här måste du vara öppen och mottaglig. Inte lägga in egna värderingar eller åsikter. Det är känslorna, upplevelserna du känner som är viktigast nu.

När man kommunicerar med ett djur tar man in djurets egna känslor men även bilder som den visar hur den själv upplever situationen. Jag upplever själv att djur förmedlar sig på olika sätt. Fåglar visar väldigt snabba och flyktiga bilder. Känslorna den visar är så lätta och flyktiga. En häst däremot kan tydligt visa bilder och känslor. Den berättar även ingående om situationen. Hästar speciellt är duktiga på att hjälpa andra djur som mår dåligt genom att själv ta kontakt med den som "pratar" och lyssnar för att be om hjälp. 

Hur gör man då?

Välj ett djur du intuitivt känner har något den vill berätta. Är det inte ditt eget djur, så se till att få vara ensam med djuret. Annars kan man lätt bli påverkad av ägarens egna känslor, samtidigt som vissa djur också har svårt för att berätta förtroligt när ägaren lyssnar. Detta händer ibland när det handlar om ett djur som blir illa behandlat av sin ägare. Djuret känner då rädsla för ägarens reaktioner när den "skvallrar". Ha papper och penna intill dig. Du ska lätt kunna skriva ned eller rita det du upplever, för att slippa försöka komma ihåg allt efteråt. Det gäller att försöka varva ner, vara avslappnad. Gå in i det du gör med ett öppet och ärligt sinne. Du gör det för djurets bästa kom ihåg det. Gör inga "uppvisningar" för att imponera på andra. Det handlar om att visa respekt för djurets egna känslor. Blir den behandlad "fel" så kan den tappa respekten för dig och helt enkelt int4e vilja öppna sig för något samtal mer. Det gäller även med dess kontakt med ägaren. Viktigt att lyssna och ta in djurets egna känslor. Försök inte genast att tolka djurets känslor. Den försöker berätta för dig hur den själv upplever situationen. Det är inte alltid att djur och ägare har samma uppfattning om ett problem till exempel. Något som ofta kanske helt omedvetet nonchaleras är djurets känslor vid olika separationer. När något annat djur i familjen dör, när man flyttar eller när djuret byter ägare. Många tänker inte på hur djuret kommer att reagera. Vissa djur är mer känsliga än andra. Alla djur har naturligtvis tankar och känslor. Men inte alla kan förmedla det vidare till den som vill lyssna. Det finns inte heller tillräckligt med lyssnare till de djur som vill förmedla något. Det är inte alltid problem och tråkigheter som dyker upp i ett samtal. Ibland vill djuret bara berätta hur mycket den tycker om den som sköter det osv.  Det är en sak att lyssna på djuret men när du vill tala till djuret så är det viktigt att du känner att ni är på samma våglängd. Försök inte att få djuret att göra något mot sin vilja. Är den rädd för att passera vissa ställen, gå in i en vagn eller liknande? Tänk dig då samtidigt som du känner tydligt inom dig hur lugn och trygg du känner dig när du/djuret återigen är i samma situation som problemet handlar om. Känn i din egen kropp hur säker ni båda känner er. Försök att förmedla en trygg och harmonisk känsla vidare till hästen. Djur är väldigt känsliga för våra egna känslor. Har ofta stött på hästar som mått dåligt för att deras ägare/skötare inte mår bra. Ett exempel är de hästar som sköts av unga flickor och pojkar. Unga personers känslor är mer rättfram och "oförstörda" än hos vuxna. De älskar verkligen hästen men gråter ofta ut hos den när de själva t.ex har kärleksproblem eller mår dåligt. Hästar är verkligen känsliga djur och mår verkligen inte bra av se andra lida. Detta kan naturligtvis förvärras när hästarna kan ha flera olika skötare under längre perioder alla med ett öppet och varierande känsloliv. De kan ibland tro att de har någon skuld i det hela.

Det jag har tagit upp här är mina egna erfarenheter. Jag har alltid haft en speciell kontakt med djur med hjälp av min intuition och varma hjärta för dessa väsen. Men jag har även utbildat mig vidare för att kunna fördjupa mina kontakter med djur bättre. En utbildning som hjälpt mig att förstå hur jag på bästa sätt ska kommunicera med djur.

 Här är tips på bra böcker i min egen bokhylla i det här ämnet: Penelope Smith - "när djuren talar "och boken "hur man talar med djur". Arthur Myres - "kommunicera med djur".

Egna erfarenheter

För en tid sedan blev jag kontaktad av en kvinna vars f.d. travhäst uppförde sig så märkligt. Den verkade trött och slut och drog sig ofta undan andra hästar. Matlusten var det också inget vidare med. Jag vill oftast inget veta i förväg om djuret ifråga- bara vad den aktuella situationen/problemet är. Jag tar in hästens egna känslor i min egen kropp och skriver ned allt, bilder och tankar som dyker upp i en liten bok. När jag besökte hästen nästa dag så kunde jag genast jag närmade mig hästen känna en mycket stor sorg. Det kändes djupt i bröstet på mig. Det var  som om något gått förlorat. Något verkligen värdefullt. Hästen gick fram till mig och stannade strax intill mig. Den tittade mig djupt i ögonen samtidigt som den stod helt stilla. Det var som att läsa ur en öppen bok. Mina tårar rann nerför kinderna. Jag var helt i hästen egna känslor. Jag blev ett med hästen. Vi stod så ett tag sedan kom bilderna. Allt var som en film som spelades upp framför mig. Jag såg hästen springa och kände en stor lyckokänsla. Det riktigt susade i mitt huvud. Det hela kändes verkligen jättehärligt. Jag såg något blått passera förbi. Lyckan var fullständig. Men plötsligt försvinner den känslan och byts ut mot sorg och förtvivlan. Varför fick han inte behålla det var hästens egen fråga. Känner att hästen väntat länge länge på att "det blå" ska komma tillbaks. Men väntan har varit förgäves. Ser inom mig hästens ägare stå i fönstret och vinka. En varm och lycklig känsla hos hästen när hon gör denna gest. Hästen berättar också genom att tydligt förmedla känslan till min egen kropp samtidigt som jag inom mig ser hans högra bakben. Upplever att det är ömt och får en svaghets känsla i mitt eget högra ben.

När jag sedan talar med ägaren om vad hästen velat förmedla så blir hon genast upprörd och börjar att gråta. Vi gick in och hon visade en videofilm av hästens senaste lopp som travhäst. Ett lopp som också blev hans första och sista vinst. Jag kände igen lyckokänslan från det hästen berättade när jag såg hur han passerade mållinjen med god marginal till de övriga hästarna. Efter loppet fick han ett underbart vackert blått vinnartäcke. Den las på hästen genast. Men eftersom ägaren var så stolt och rädd om täcket så la hon undan den när de kom hem. Hästen hade sedan aldrig fått använda detta täcke igen. Hon brukar mycket riktigt också vinka till hästen som har hagen alldeles utanför köksfönstret så fort hon passerade fönstret. Hästen brukar då springa ända fram och gnägga tillbaks en hälsning. Efter en koll på hästens bakben så konstaterades det att det var i behov av att lindas. Det handlade om en gammal skada som då och då gjorde sig påmind. Kvinnan gick genast och hämtade täcket och när hon la täcket över hästen så rann våra tårar. Ja till och med hästen grät, men det var av lyckotårar. Benet lindades och kvinnan var så tacksam mot hästen att den ville och orkade berätta om sin sorg och besvikelse. Hon lovade att vara mer lyhörd och  lyssna till hästens egna känslor och behov. Hästen började genast ivrigt att äta, samtidigt som den började att galoppera runt runt i hagen. Det var som att se en helt ny häst. Det var verkligen en lycklig häst och ägare jag lämnade den dagen!