angarna

ÄNGARNA
Odlingslandskapet som tillhör Råshults Södregård sammanfattas här under rubriken Ängarna.
Vid tiden för Linnés födelse såg åkerbruket annorlunda ut än det gör idag. "Ängen ähr åkerens moder" är att gammalt begrepp som innebär att ängen behövdes för att ge djuren vinterfoder, som i sin tur gav gödsel åt åkrarna. Gödseln man erhöll räckte bara till åkrarna och därför gav ängarna bara ca 1/10 av vad en modern vallodling ger. Ett vanligt förhållande var ca 7,5ggr så mycket äng som åker. Vid laga skiftet 1842 tillföll Södregården 7 tunnland åker och 51 tunnland äng samt 92 tunnland utmark. Idag brukas ca 2 tunnland åker och 14 tunnland äng. Ett omfattande arbete pågår att återskapa det gamla landskapet. Åkerbruket följer i huvudsak Linnés beskrivningar. I stort sett allt arbete sker med handkraft eller häst. Jorden bearbetas med årder och harv. Utsädet sås
för hand. Säden mejas med lie, binds till neker med ett band av strån och sätts att torka på krakar, med 12 neker på varje krake. Växelvis sås vårråg och sexradigt korn. Svarthavre och spånadslin odlas också. Kornet gödslas med stallgödsel. Rågen gödslas inte. Inga bekämpningsmedel förekommer.	Sexradigt korn
Blommande apel i ängarna	Vid senaste inventeringen av floran i ängsmarken fanns det ca 220 arter. I de rikaste partierna finns upp till 40 arter/m². Här kan man bla hitta; Slåttergubbe (Arnica montana), Svinrot (Scorzonera humilis) och Jungfru Marie nycklar (Dactylorhiza maculata), se bilden nedan.

De typiskt hamlade lindarna hamlas med intervaller på 4-6 år och lövet torkas till foder. Förr skars lindar även för att få bast till rep. Idag tas bara lövfoder från lind, men i äldre tider utnyttjades troligen de flesta lövträd för lövtäkt.	Blommande orkidéer
Höst på ängarna	Enligt synesprotokoll från 1751 och 1824 höll Södregården ca 12 får, 1-2 hästar och 12-14 nötkreatur. I maj 1999 fanns 6 nötkreatur (rödkullor och bohuskullor), 18 tackor (finullsfår och skogsfår), 3 hästar, varav en används i jordbruket, samt en flock Åsbohönor.