DYSLEXI Det är många som inte ens har hört ordet dyslexi, däremot känns det igen om det kallas ordblindhet eller läs och skrivsvårigheter. I Sverige är 5-8% av alla skolbarn dyslektiker, samt 500 000 vuxna, det är vanligare att pojkar får läs och skrivsvårigheter än flickor. Läs-och skrivsvårigheter yttrar sig på många olika sätt. En person kanske knappt kan skriva sitt namn, en annan kanske kastar om bokstäverna trots att han kan skriva. Här följer en lista på vanliga svårigheter:

*Du har svårt med dubbelteckning (tex ett eller två "m".)

· Du kastar om och tappar bokstäver.

· Du förväxlar b-d, b-p, t-d, k-g, u-o, e-ä, i-e, etc.

· Du kastar om siffror.

· Du tappar ändelser och små korta ord, både när du läser och skriver.

· Du har en svårläst handstil.

· Du har svårt att höra skillnad på lång och kort vokal.

· Du har svårt att uppfatta och att upprepa långa ord.

· Du uttalar vissa ord fel.

· Du talar otydligt.

· Du tycker illa om att läsa högt.

· Du läser långsamt.

· Du har svårt att följa en textrad eller att komma in på rätt ny rad.

· Du tycker att bokstäverna rör sig på papperet, eller att de är otydliga och går i varandra.

· Du har svårt att förstå vad du läser, men inte om du får samma text uppläst.

· Du blir fort trött och får ont i huvudet eller ögonen när du läser.

· Du har svårt att hinna med textremsan på TV.

· Du har svårt att minnas ordföljder, t ex alfabetet eller veckodagarna.

· Du tar fel på höger och vänster.

· Du känner dig sämre än andra.

· Du har svårt att förstå även ett enkelt skrivet meddelande då någon vill ha ett snabbt svar.

· Du har mycket svårt att komma ihåg namn.

Känner du igen flera av dessa yttringar hos dig eller hos ditt barn, då rör det sig kanske om läs-och skrivsvårigheter eller om dyslexi, som det också heter. Orsakerna till allmänna inlärningssvårigheter kan vara en försening i den normala utvecklingen. En elev med specifika läs-och skrivsvårigheter behåller ofta sina problem trots skolans normala ansträngningar. Fast det finns så många problem är det inte intelligensen det är fel på och det kan man förstå efter att ha läst följande lista på personer som har eller har haft läs och skrivsvårigheter. Albert Einstein, Thomas Alva Edison, H.C. Andersen, Selma Lagerlöf, Sif Ruud, Carl-Gustaf Lindstedt, Tom Cruise, och vår egen kung. Orsakerna till de specifika inlärningssvårigheterna har inte något med intelligens att göra och kan bero på någon hjärnskada. Problemen som orsakas av DAMP och dyslexi ligger väldigt nära varandra. Båda diagnoserna beror på en mindre störning i hjärnans funktion. Med det menas att hjärnan arbetar på ett litet annorlunda sätt. 6-7% av hela befolkningen har något eller några problem som finns med i bilden vid DAMP. Av dessa har 80% dyslexi. Problemen vid DAMP minskar ofta efterhand som barnen växer upp, medan dyslexin i de flesta fall finns kvar. Det finns många olika orsaker till dyslexi. En teori är att fostret fått för stark påverkan av testosteron (manligt könshormon), som kan ha lett till en sämre utveckling av den vänstra hjärnhalvan. De variationerna som sker är så otroligt små att de ej går att mäta. Undersökningar på avlidna personer med dyslexi har visat att planum temporale, ett slags centrum för Integration av olika funktioner och som finns i båda hjärnhalvorna, är lika stora hos personer med dyslexi. Det normala är annars att planum temporale är större på vänster sida än på höger. Hos personer med dyslexi har alltså höger planum växt mer än normalt. Andra möjliga avvikelser är att små öar av nervceller hamnar fel i hjärnan (ektopier) eller att små områden av hjärnceller inte ser ut som de ska (dysplasier). Förutom MBD/DAMP kan några andra syndrom uppträda tillsammans med dyslexi, t ex Tourettes syndrom. Ungefär 20-25% av de som har Tourettes syndrom har också dyslexi. Om allergi och dyslexi har något samband vet man inte än, eftersom det inte har blivit undersökt än, och även om det kan verka sannolikt är det bara en sak man kan fundera kring. DYSLEXI, som alltså inte beror på brister i intelligensen utan på en eller flera andra faktorer.

T.EX:

*Hörseln

· Synen

· Sidigheten

· Motoriken

· Spädbarnsreflexer

· Hemmiljön

· Ärftliga faktorer

Dyslexi förekommer betydligt oftare i vissa famijer än i andra. De omfattande genetiska kartläggningar som gjorts av familjer med dyslexi visar entydigt att denna defekt är ärftlig. Idag har man med den nya teknikens hjälp kommit så långt att man kan knyta dyslexin till kromosom 15 och det förefaller som om även kromosom 6 har betydelse i sammanhanget. Dyslexi ärvs oftast från den manliga sidan. Det handlar då om en viss disposition för läs-och skrivsvårigheter. I 50-75% av fallen finns det någon i släkten som har samma problem. Har man de här förutsättningarna och barnet dessutom råkar ut för t ex syrebrist vid en svår förlossning, eller är för tidigt fött, ökar risken att få dyslexi. På den tid de flesta arbetade inom jordbruket kunde man lyckas bra utan att kunna läsa och skriva. Med industrins framväxt blev det svårare, och i dagens samhälle utgår man från att alla kan läsa och skriva. Vi förväntas kunna ge och inhämta skriftlig information på posten och banken, besvara blanketter från myndigheter och läsa gatuskyltar. Datorn blir också allt vanligare. Även de enklaste arbeten förändras. Då halkar vi som har läs- och skrivsvårigheter lätt efter. Vi kanske flyr de arbetsplatser som datoriseras. Samtidigt har många av oss dåliga erfarenheter av att berätta om våra problem. Alltför många människor i vår omgivning förstår oss inte. De behandlar oss därefter. Andra tror att vi bara skojar, då vi antyder något om det. Vi blir inte förstådda, känner oss ensamma och tror kanske till sist att vi är dumma. Därför döljer vi ofta våra svårigheter. Men det är jobbigt att ständigt behöva tänka på att inte avslöja sig. Du som har läs- och skrivsvårigheter känner kanske igen dig i situationer som dessa:

· Någon ber dig läsa TV programmet för i kväll. Du skyller på att du inte kan hitta glasögonen.

· Dina barn ber dig hjälpa dem med läxorna. Du säger att du inte har tid:"Fråga mamma istället"

· Kompisarna på jobbet tycker att du ska gå en studiecirkel, därför att du har så många bra idéer. Du säger nej, därför att du annars kan tvingas läsa eller skriva.

· Du har fyllt i en postavi i lugn och ro hemma. Nu står du i den långa kön på posten. Kassörskan säger att det är fel blankett. Hon ber dig fylla i en annan. Du rymmer och får börja om från början.

Ingen människa mår bra av att tvingas ljuga sig fram genom livet. Vi som har läs och skrivsvårigheter Har rätt att bli accepterade som vi är, med vårt handikapp. Samhället måste helt enkelt ta hänsyn till att många vuxna inte kan läsa och skriva tillräckligt bra. Men det är inte lätt att ställa krav om man tror sig vara ensam. Det är därför FMLS, Förbundet Mot Läs- Och skrivsvårigheter, finns. Alla vi som är fullvärdiga medlemmar i FMLS har själva läs- och skrivsvårigheter. Men vi stänger inte ute andra ur gemenskapen. Många stödmedlemmar, föräldrar, lärare, forskare och andra, arbetar tillsammans med oss. Vi kan hjälpa och stödja varandra.

· Sök kunskap om dyslexi

· Acceptera barnens svårigheter( handikapp)

· Upplysa barnet om sitt handikapp

· Stötta och hjälpa barnet till ett bra självförtroende

· Bygga upp ett samarbete med skolan

· Informera skolans berörda personal

· Kräva gedigen utbildning för lärare om dyslexi

· Kräva hjälp från skolan med diagnos och åtgärdsprogram ( starta från grunden)

· Starta eller bli medlem i FMLS föräldrarföreningen

· Starta studiecirklar