Skrivet efter Richard B. Morris verk Encyclopedia of American History.
Efter segern över fransmännen 1763 då Canada och allt land väster om Mississippi i dagens USA lades under Englands alltmer växande imperium, börjar engelsmännen införa lagar och förordningar för de nord-amerikanska kolonierna. Skatter börjar också införas för kolonierna för att betala det dyrbara kriget mot fransmännen som just avslutats. Nedan följer en bakgrund till Förenta Staternas självständighet år för år
1764
Sugar Act.
Brittiska parlamentet inför skatter på icke-brittiska varor som skeppas till Nordamerika.
Currency Act.
Denna förordning förbjuder kolonierna att ge ut en egen valuta. Engelsk valuta skall användas. Detta förargade många kolonister.
Början till koloniernas opposition mot moderlandet England var dessa två fördrag. Protester skedde i bl.a. Massachusetts, där deltagarna protesterade mot att skattelagar infördes utan att kolonierna var representerade i det engelska parlamentet. I slutet av året importerade många kolonier ingenting från England som en ren protest.
1765
Quartering Act.
Engelsmännen förargade kolonisterna ytterligare med the Quartering Act, som krävde att kolonierna försåg brittiska trupper med förnödenheter och militäranläggningar.
Stamp Act.
Parlamentets första direkta skatt på kolonierna. Den var liksom de tidigare avsedd att öka inkomsterna för moderlandet England. Den gav skatt på tidningar, almanackor, olika dokument, tärningar, kortlekar etc.. Genom att köpa ett frimärke som klistrades på dessa varor betalade man skatt. Amerikanska kolonister svarade med protester igen. I alla kolonier började man bygga upp ett nätverk av hemliga organisationer som kallades the Sons of Liberty, vars uppgift var att underminera skatteindrivningen i kolonierna. Kolonierna krävde att Stamp Act skulle återkallas. Man sammankallade en egen kongress där alla kolonier utom fyra var representerade. Kongressen arbetade fram ett document, "Declaration of Rights and Grievances," som framhöll att amerikanska kolonister var likvärdiga med alla brittiska medborgare, och som protesterade mot att skatter infördes utan att kolonierna var representerade i brittiska parlamentet. Dessutom fortsatte man att inte importera brittiska varor.
1766
Stamp Act togs tillbaka och kolonierna lade ner sitt stopp för import av brittiska varor.
Declaratory Act.
Återtagandet av Stamp Act betydde inte att England gav upp kontrollen över kolonierna. Samma dag som Stamp Act återkallades infördes Declaratory Act, som klargjorde att brittiska parlamentet hade rätt att införa bindande lagar i de amerikanska kolonierna "vad saken än gällde." Samma år i New York gjordes motstånd mot Quartering Act. New York var huvudkvarter för brittiska trupper i nordamerika så Quartering Act (1765) hade stor påverkan på New York City. När de styrande i New York vägrade att medverka till att inkvartera brittiska trupper i staden uppstod skärmytslingar där bl.a. en kolonist skadades. Parlamentet fråntog de styrande i New York sin makt men ingen bestraffning utmättes då de gick med på att skaffa fram pengar till truppernas inkvartering.
1767
Townshend Acts.
För att finansiera kostnaderna för att driva kolonierna skapade parlamentet Townshend Acts, som initierade skatter på glas, färg, papper, blyertspennor och te. Återigen beslutade kolonierna att inte importera brittiska varor.
Samuel Adams som senare blev förenta staternas 2:a president
1768
Massachusetts Circular Letter.
Samuel Adams skriver en rapport som godkännes av Massachusetts House of Representatives. Rapporten attackerar parlamentets envishet att införa skatter i kolonierna utan att dessa är representerade i parlamentet. Han kräver också förenat motstånd från koloniernas sida mot britterna. Som svar upplöser den brittiske guvernören i Massachusetts statens lagstiftande församling. Brittiska trupper anländer också till Boston.
1769
Virginia's Resolutions.
Virginias styrande kolonister skriver en resolution som protest mot upplösandet av Massachussetts lagstiftande församling, och fastslår att endast Virginia's guvernör och lagstiftande församling kan lägga skatter på sina innevånare. Medlemmarna skriver också ett brev till kungen George III precis innan den lagstiftande församlingen i Virginia upplöses av den kunglige guvernören där.
Amerikanska milisen
1770
Townshend Acts dras tillbaka p.g.av de uteblivna inkomsterna då kolonierna bojkottat brittiska varor. Endast te-skatten behålls. Ankomsten av trupper till Boston blir till en konflikt mellan innevånarna och soldaterna. Den 5 mars blir en grupp soldater omringade av uppretade innevånare och soldaterna öppnar eld. Tre människor dödas och två skadas svårt. Ett uppror undviks tack vare att trupperna drar sig tillbaka till några öar i hamnen. Händelsen kallas "Boston Massacre." Soldaterna åtalas i rättegång för mord men döms bara för mindre brott. Patrioten John Adams var deras advokat.
1772
Efter det att flera båtlaster med män hade attackerat den brittiska kustskonaren "Gaspee" nära Providence, Rhode Island, utlystes en belöning på männen av den kungliga guvernören. Rättegången för dessa flyttades till England vilket chockade många kolonister. Samuel Adams kallade till ett möte i Boston vars syfte var att skapa en "Committees of correspondence" för att sprida och informera Boston's hållning till de andra kolonierna. Liknande informationskommitteér skapades snart i alla kolonier.
1773
Tea Act.
Genom att sänka skatterna på importerat brittiskt te, gav detta brittiska handelsmän en orättvis fördel när man sålde te i amerika. När brittiska te-skepp kom till Boston ville många att skeppen skulle sändas tillbaks till England. Man ville inte ha in teet. Den 16 december bordade patrioter utklädda till Mohawk-indianer skeppen och kastade te-lasten i sjön. Detta kallades "the Boston tea-party".
1774
Coercive Acts.
Som svar på the Boston Tea Party utfärdade parlamentet ett antal lagar för att straffa staten Massachusetts.
The Boston Port Bill
förbjöd lastning eller lossning av fartyg i Bostons hamn.
The Administration of Justice Act
gav extra skydd till offentliga personer tillsatta av engelska kronan i Massachusetts.
The Massachusetts Government Act
gav den engelska kronan suveränitet när det gällde att tillsätta officiella personer i staten Massachusetts styre.
Quartering Act.
Parlamentet utökar Quartering Act från 1765 genom att tillåta brittiska trupper att inkvarteras i vilken byggnad som helst. Massachusetts protesterar och flera stater vill nu diskutera ett gemensamt motstånd mot England. Kolonierna samlas den 5 september till en kongress -- the First Continental Congress -- i Philadelphia. Tolv av de tretton kolonierna sände totalt femtiosex delegater till kongressen. Bara Georgia deltog ej. En gemensam sak bestämdes och det var "the Association of 1774", som innebar att kolonierna skulle undvika engelska varor.
Nya England förbereder sig för krig. Brittiska trupper belägrar Boston och tar ammunition i beslag som tillhör kolonin Massachusetts. Tusentals amerikanska kolonister är beredda att göra motstånd men ingen strid uppstår. Massachusetts skapar en egen Kongress, och en speciell säkerhetskommitte´som skall besluta när egen militär skall kallas in. Speciella militära grupper byggs upp som även kallas "Minute Men".
Paul Reveres berömda ritt där han varnade alla hushåll om britternas antågande
1775
New England Restraining Act.
Parlamentet förbjuder handel mellan Nya Englands kolonier och andra länder förutom England. Brittiska trupper fortsätter att lägga beslag på koloniernas ammunition, men drivs tillbaka i Massachusetts utan våldshandlingar. England beslutar att våld skall brukas för att driva igenom de lagar som ålagts kolonierna. Ett krig ser ut att vara oundvikligt. Brittiska trupper planerar att förstöra amerikansk ammunition i Concord. När "the Boston Committee of Safety" får veta detta skickar de Paul Revere och William Dawes för att informera och samla ihop militär förstärkning. Den 19 april möts Minute Men och brittiska trupper vid Lexington. Många amerikaner avlider och britterna marscherar vidare till Concord men finner området svärmande av motståndsmän. Många dör på båda sidor.
Skildring av slaget vid Lexington
The Second Continental Congress hålls den 10 maj i Philadelphia. John Hancock väljs till kongressens ordförande. George Washington utnämns till militär kommendant. Den 10 juni föreslår John Adams att koloniernas trupper i Boston blir en kontinental-arme´för kolonierna. Han föreslår George Washington att bli general för kontinental-trupperna. Kongressen börjar värva män från andra kolonier till arme´n i Nya England. Den 15 juni nomineras Washington att leda arme´n och han accepterar dagen efter.
Kongressen agerar nu som en fri regering och utser ansvariga för att börja upprätta fredsavtal med indianerna. Kongressen bygger också upp ett sjöförsvar. Den 22 december utses Esek Hopkins till kommendant för den amerikanska flottan. När kongressen efterfrågar hjälp från andra länder i kriget mot England anmäler sig Frankrike som intressent.
1776
Thomas Paines bok "Common Sense" fick många kolonister att arbeta för koloniernas frihet. På ett direkt och enkelt sätt opponerar sig boken mot George III och monarkins sätt att regera.
Amerikanske generalen Henry Knox anländer till Boston med kanoner som han med stora svårigheter hämtat från Fort Ticonderoga i New York. Amerikanerna samlas runt Boston och planerar en attack på engelsmännen. Den brittiske generalen William Howe planerar en attack men drar sig tillbaka från Boston.
Kongressen uppmanar kolonierna att skriva sina egna författningar. I maj godkänner "the Second Continental Congress" en resolution som ger kolonierna rätt att skapa nya författningar. De tidigare regeringarna har upplösts i och med krigsutbrottet. När North Carolina och Virginia uppmanar sina delegater att rösta för amerikansk självständighet föreslår Richard Henry Lee från Virginia en resolution som innebär att kolonierna "är och av rätt borde vara fria och självständiga stater."
En kommitte´ tillsätts för att skriva en självständighetsdeklaration och Thomas Jefferson utses att skriva ner den. Den 2 juli röstade kongressen för självständighet och den 4 juli godkändes självständighetsdeklarationen. Kopior av den sändes ut till kolonierna för att offentliggöras.
Washington korsar Delaware-floden
Britterna förstärker sin position i New York med fler soldater och flera slag mellan trupperna uppstår under året. I December befinner sig George Washington och hans män i Pennsylvania. På juldagskvällen korsar de Delaware-floden och attackerar en tysk styrka under britterna vid Trenton i New Jersey. Tyskarna firar julhelgen och tas med överraskning och efter en timmes strid ger tyskarna upp.
Den första amerikanska flaggan
1777
Den brittiske generalen Howe reagerar genom att sända en stor styrka till New Jersey. Vid Princeton gjorde Washington åter en överraskningsattack mot britterna och lyckades slå tillbaka britterna. Hans segrar påverkade moralen positivt bland de amerikanska trupperna.
Amerika får sin första flagga den 14 juni då kongressen förklarar att amerikanska flaggan skall bestå av 13 alternerande röda och vita ränder och ett blått fält med 13 vita stjärnor. Betsy Ross syr den första amerikanska flaggan på uppdrag av 3 medlemmar av en hemlig kommitte´från kongressen: George Washington, Robert Morris, och George Ross.
I oktober 1777 slår amerikanerna en stor brittisk styrka i Saratoga, New York. Fransmännen beslutar att hjälpa amerikanerna med pengar, vapen och officerare, då de nu tror att amerikanerna har en chans att vinna kriget.
Britterna attackerar staden Philadelphia och tar över den. Efter att ha dragit sig tillbaka ytterligare från slaget vid Germantown, stationerar Washington sina trupper för vintern i Valley Forge. Det blir en extremt kall vinter och soldaterna saknar mat emellanåt.
När Richard Henry Lee lade fram ett förslag till självständighetsförklaring (1776), föreslog han även en plan för en union mellan staterna. Efter ett års diskussioner blev "the Articles of Confederation" godkända av kongressen.
1778
Frankrike och Amerika blir allierade, ett fördrag som framförhandlats av Benjamin Franklin, som säger att var och en skall se den andre som en favoriserad nation i handel och vänskap. Frankrike skall kämpa för amerikansk självständighet och Amerika skall stå på Frankrikes sida vid ett eventuellt krig mot britterna. Inom fyra månader är Frankrike och England i krig.
1779
Striderna fortsätter i både de norra och södra staterna. Amerikanska nybyggare attackeras i Pennsylvania av engelsktrogna anhängare och indianer ledda av Mohawken Joseph Brant. De engelska anhängarna besegras och amerikanerna förstör många indianbyar som kämpat för britterna. Spanien går med i kriget på Englands sida. Spanien ber att få Gibraltar som ersättning för detta men nekas. Då allierar sig Spanien med Frankrike i kriget mot England trots att de ej godkänner Amerikas självständighet.
1780
Efter en hård strid tar britterna staden Charleston i South Carolina. De tillfångatar 5,400 man och fyra skepp i hamnen. Det är den största förlusten för amerikanerna under kriget.
Amerikanske generalen Benedict Arnold, frustrerad och ambitiös, började förhandla med brittiske generalen Sir Henry Clinton. Efter det att han hade blivit lovad chefsposten för militärskolan West Point av Washington, berättade Arnold för Clinton att han skulle överlämna strategiska uppgifter till engelsmännen. Men när den brittiske majoren John André skulle överlämna informationen till engelsmännen blev han infångad, och Arnold flydde till ett brittiskt skepp. André avrättades som spion och Arnold blev brigadgeneral i brittiska arme´n.
1781
Kongressen bildar ett finansdepartement. Chef blir Robert Morris.
Vid slaget vid Yorktown besegrar franska och amerikanska styrkor engelsmännen både på land och sjö. Brittiske generalen Cornwallis ger upp med 8,000 man och England förlorar hoppet om att vinna kriget.
1782
Fredsförhandlingar börjar i Paris. Förenta staterna representeras av Benjamin Franklin, John Adams, och John Jay. I november är ett fredsfördrag färdigt som innehåller Englands godkännande av Amerikas självständighet och evakuering av alla brittiska trupper. England ger också upp landområdena mellan Mississippi-floden och Allegheny Mountains, vilket dubblerar den nya nationens storlek.
1783
New York City var den sista platsen där englandstrogna anhängare hade en fristad. I början av april packade nära 30,000 sina tillhörigheter och seglade till Canada eller England. I november när brittiska arme´n seglade iväg kom Washington till staden där han tog farväl av sina officerare och drog sig tillbaka från armén.
1784
Thomas Jefferson ledde en kommitte´som föreslog en plan för de västra staterna, och nya stater västerut som ville gå med i unionen. New York City blir temporär huvudstad för förenta staterna tills platsen för en permanent huvudstad har beslutats.
1786
Virginias lagstiftare presenterade en lag skriven av Thomas Jefferson 1779 som stöttades av James Madison. Den beskrev att ingen person skulle diskrimineras p.g.av religion eller kyrklig tillhörighet.
1787
Varje stat utom Rhode Island sände delegater till "the Constitutional Convention" i Philadelphia. Sammankomsten bestod av några av amerikas mest respekterade och talangfulla män. George Washington nämndes som presidentkandidat. Edmund Randolph föreslog "Virginia Plan," skissad av James Madison, en plan som rekommenderade en helt ny regeringsform med bl.a. antal representanter per stat i regeringen beroende på antal innevånare i staten. De mindre staterna opponerade sig då de var rädda för att de större skulle dominera. William Paterson föreslog "New Jersey Plan," som föreslog lika represantation per stat. Efter diskussioner och omröstningar tog man till sig "Virginia Plan".
1788-1790
Den 21 juni godkänner New Hampshire som nionde stat den nya konstitutionen. Övriga åtta var Delaware, Pennsylvania, New Jersey, Georgia, Connecticut, Massachusetts, Maryland, och South Carolina. Virginia och New York kom kort efter och sedan North Carolina i november 1789. George Washington väljs till Förenta Staternas förste president 1789. Rhode Island blir sist att godkänna konstitutionen och går med i unionen i maj 1790.