Utvecklingen började 1982 sedan Flygvapnet velat modernisera det svenska flygförsvaret. Tester med tex. styrsystemet, motorn, radarn och presentationssystemet utfördes i ombyggda Viggen-plan för att senare resultera i Gripens första flygning 9 december 1988.
Gripen ska succesivt ersätta alla Viggen och Draken i Sverige och hela svenska flygförsvaret ska år 2006 bestå enbart av Gripen-plan. Saab ska leverera 140 JAS-plan inklusive 14 tvåsitsiga (JAS 39B) till FMV.
Gripens flygprestanda ges av en kombination av flygplanets motorstyrka, vikt, luftmotstånd och konfiguration. Gripen har har hög dragkraft i förhållande till vikten, vilket ger hög accelerationsförmåga. Detta gör det möjligt för flygplanet att starta från korta landsvägsbanor med maximal last. Det är också en förutsättning för god närstridsmanövrering. Gripen har mycket goda manövreringsegenskaper. Det beror på att flygplanet är fösett med både deltavinge och rörlig nosvinge. Kombinationen av nos- och deltavingens stora lyftkraft, det låga luftmotståndet och den aerodynamiska instabiliteten gör att Gripen får bra "väggrepp" i luften. Det blir kraft över så att flygplanet kan accelerera i svängarna.
Flygplanet kontrolleras med ett elektriskt styrsystem som ger en rad fördelar. Det innebär att man har kunnat bygga automatiska begränsningar som ser till att piloten hela tiden kan utnyttja flygplanet till dess yttersta gräns. Flygegenskaperna blir dessutom programmerbara och flygplanet blir mycket harmoniskt att flyga. Piloten kan hela tiden koncentrera sig på den taktiska situationen och sitt uppdrag.
Med ett elektriskt styrsystem kan man vidare utnyttja fördelarna med att göra planet aerodynamiskt tippinstabilt i underljudsfart genom att placera tyngdpunkten längre bak. Det resulterar i att flygplanet får bättre manövrerbarhet och avsevärt mindre luftmotstånd, särskilt i överljudsfart.
Varje Gripenplan står i kontinuerlig kontakt med ledningscentraler och andra Gripenplan
via en datalänk som automatiskt överför information. Varje Gripenpilot vet alltid var hans
förbandsmedlemmar befinner sig och vad de ser på sin radar. Kombinationen radar och datalänk
ger Gripenpiloten en överlägsen uppfattning om situationen.
Datalänken ger också möjligheter att se ett fiendeplan utan att själv upptäckas. Genom att
använda måldata som automatiskt länkas från andra Gripenflygplan kan piloten uppträda
radartyst med de taktiska fördelar som detta innebär. Samma taktik kan utnyttjas mot
markmål och sjömål. Måldata från ett Gripenplan kan överföras till en attackerande och
radartyst grupp av andra Gripenplan.
Länkar till andra Gripensidor:
http://www.kd.qd.se/~griffon/aviation/text/39gripen.htm
- Text och bilder.
http://www.algonet.se/%7Enewborg/jas39/jas39.htm - Bilder.
http://www.algonet.se/~newborg/jas39/jas39.htm
- Bilder.
http://www.kd.qd.se/~griffon/aviation/text/gripcras.htm
- Haveriet i Stockholm -93.
http://www.angelfire.com/ky/Sundling/
- Bra sida.
http://hem1.passagen.se/flygarn/
- En till bra sida.
http://www.kd.qd.se/~griffon/aviation/linkair.htm
- Fler länkar.
