|
|
| Ingen kan idag, med vetenskapliga belägg, säga att familjerådslaget på sikt förbättrar barnens situation. Här är vi därför, ännu så länge, hänvisade till vår intuition. | I nuläget vet vi dock att de utvidgade familjerna till övervägande del är mycket positiva till de rådslag som hittills har hållits. Det kan man utläsa ur den enkätundersökning som under en ettårsperiod delades ut på alla familjerådslag. I enkäten ställs bl a frågan Tycker du att Familjerådslag är ett bra sätt att lösa problem av det slag som just nu behandlats? Frågan har besvarats med kryss i en femgradig skala (1=dåligt) och det genomsnittliga svaret ligger på 4,6. |
| Socialstyrelsen ansvarade för utvärderingen av det första nationella projektet (1996-1997) och engagerade Forsknings- och Utvecklingsenheten, Stockholms stad (FoU) samt dåvarande Socialpedagogiskt centrum vid Hälsohögskolan Väst i Vänersborg. |
Familjerådslag i Sverige en utvärdering av Svenska Kommunförbundets verksamhet (Knut Sundell och Ullalena Haeggman, FoU-rapport 1:1999) är klar och har i huvudsak en kvantitativ inriktning. De fyra huvudresultaten är:
-väl genomförda familjerådslag.
Mina kommentarer:
Ytterligare en fundering: Rapporten utgår från de familjerådslag som hölls under perioden november 1996 - oktober 1997. (74 st.) Innan dess, maj - oktober 1996, hade 26 familjerådslag gått av stapeln. Fördelar man de totalt 100 familjerådslagen på de 210 socialsekreterare och 46 samordnare som utbildades under projektet, förstår man att varken socialsekreterare eller samordnare kan ha varit särskilt erfarna i sina roller.
Min avsikt med ovanstående kritik är inte att försöka "skjuta rapporten i sank". (De flesta av invändningarna tas dessutom upp som "förbehåll" i rapporten.) Ambitionen är bara att väcka till eftertänksamhet - ja, rent av varsamhet. Flera kommuner har säkert, och klokt nog, valt att invänta rapporten inför en eventuell satsning. Den massmediala tolkningen av rapporten har, enligt min uppfattning, varit ganska ytlig och vid flera tillfällen resulterat i negativa rubriker. Rapporten i sin helhet har också, återigen enligt min uppfattning, en negativ grundton... utöver den kritiska granskning som ju självklart ska prägla en utvärdering. |
Mellan myndighet och familj en kvalitativ undersökning av familjerådslag i Sverige (Anders Bjerkman och Britt Andersson) |
|
|
|