Han flög som en korp,
likt en skugga for han fram,
Sire Gyllenek var hans namn.
Han var som till en kung
och en konung skall han bli-
Kung Gyllenek av Tirad!
||: Men andra voro
de öden som las fram,
fram fötterna där han gick. :||
Hans fader var död
och i graven hade han,
tre borgar tagit sig med.
Att stiga ur jord,
då en konung satt på tron,
tre borgar av silver och guld.
||: Men ännu inte
en riddare setts till,
från borgarna under jord. :||
I kamp att bli kung,
hade Kelric stigit fram,
Aakroon den förste på tron.
Han funnit det svärd
som en konung har i hand,
ja det har kung Kelric nu.
||: Men ännu saknas
en fana i det land,
som slagits i spillror sär. :||
Och nu Tirads folk,
blott ser minnen av den tid,
då lejonen hade glans.
Jonaar Gyllenek,
ja han tar då ett steg fram,
han ropar sig ut till kung.
||: Och folket förtröstar
när dom nu ser ett slut,
på splittring och röveri. :||
|
Men Kelric han tänker
då inte släppa lätt,
på all den makt han har fått.
I från söderns adel,
så ger han sig då av,
att stävja upprorets grund.
||: Han märker snabbt
att han inte gillas av,
allt folket i trakterna. :||
Att dela Tirad,
ja allt norrut bjuder han,
att lugna Gyllenek med.
Jonaar säger nej,
vill ej splittra Tirad nu,
så han drar tillbaka sitt krav.
||: Så drar han bort
och med alver reser han,
att aldrig mer återvända. :||
Rykten om Kelric,
de talar inte snällt,
det sägs att han tagen är.
Han sades va' död,
men se levande han kom
och nån nämnde näckens namn.
||: Men Kelric han sitter
på tronen än idag,
och det utan kröning sann. :||
|