Vädervetande

Har du funderingar angående väder och vind? Kanske finner du svaren här...
Regn
Hur kan vattendroppar vara flytande vid minusgrader – som vid underkylt regn?
Regndropparna kan hålla sig flytande trots att det är minusgrader tack vare att vattnet är så rent. För att vattnet ska kristallisera sig till is, krävs en partikel att växa till kring. Finns det föroreningar i vattenångan faller dropparna kristalliserade som hagel eller snö.
Varför regnar det så mycket på Västkusten?
Lågtrycken (med regnväder) vandrar oftast från väst eller sydväst mot öst. (Vid våra breddgrader blåser det nästan alltid västanvindar, vilket bland annat beror på temperaturfördelningen på jorden och att jorden roterar runt sin egen axel.) Därför får västkusten ta emot extra mycket regn. Att molnen ”släpper sig” just i kustområden beror att luften förs uppåt av höglandet så att vattenångan kondenseras
Varför kommer det hagel?
Hagel är underkylt regn som växer till sig när vattendropparna reser upp och ner i regnmolnet på grund av vindens strömmar. När hagelkornen hamnar utanför luftströmmen faller de till marken. Det finns tre typer av hagel: Snöhagel (snöliknande korn på 2-5 mm i diameter som studsar mot hårt underlag och lätt kan gå sönder), småhagel (glaserade korn, iskorn, som brukar vara mindre än 5 mm i diameter) och ishagel (oregelbundna isklumpar med klara och vitaktiga skikt om vartannat, större än 5 mm i diameter. Ishagel kan i sällsynta bli en decimeter stora och väga 0,5-3 kg.
Varför regnar det vid lågtryck?
Vid lågtryck stiger luften, vilket skapar moln eftersom luften avkyls och vattenångan kondenserar. Regnväder och lågtryck går i stort sett alltid hand i hand.
Vad är underkylt regn?
Underkylt regn är regndroppar som håller en temperatur under noll grader. Dropparna fryser omedelbart när dom träffar mark, hus, ledningar eller andra föremål. Ger mycket svår halka! Inträffar ibland när det slår om till mildare väder efter en lång kall period.
Varför duggar det ibland och kommer skyfall ibland?
Det som avgör är HUR regnet bildas. Vattendropparna växer till när luften hävs uppåt. Om stigningarna är stora (cirka tio meter i sekunden) blir det häftiga skyfall, Men om luften bara hävs med några centimeter i sekunden blidas ett ihållande mjukt regn.
Hur snabbt faller en regndroppe?
En genomsnittlig regndroppe på fem millimter i diameter faller med en hastighet av 9 meter i sekunden. Det betyder att det tar tre minuter och 20 sekunder för en droppe att nå marken om den faller från ett moln på 1 800 meters höjd.
Hur stor är en regndroppe?
En vanlig regndroppe är 0,5-6,0 millimeter i diameter. Den kan aldrig bli större än 6 millimeter – då faller den sönder till flera små. Duggregn är mindre och har en droppdiameter på 0,1-0,5 millimeter.
Varför regnar det?
För att det ska regna krävs tre saker: Luftfuktighet (vattenånga), avkylning och kondensation. Osynlig vattenånga finns överallt. När luften hävs uppåt av vindar kyls vattenångan ner och bildar moln. Vattenmolekyler växer till kring en partikel, ofta saltkorn från havet. När droppen blivit tillräckligt stor faller den i genom och når marken som regn.
Snö
Varför är snön vit?
Solens ljus (av alla våglängder) reflekteras av snön samtidigt, därför ser den vit ut. Det är vattenmolekylernas inneboende egeNskaper som gör att ljuset hålls samlat och inte separeras som i en prisma.
Varför blir snöflingorna alltid symmetriska?
Sextaligheten är inbyggd i själva iskristallen. Det beror på vattenmolekylens utseende. Den Musse Pigg-liknande molekylen består av en negativt laddad syreatom som huvud, och två positivt laddade väteatomer som öron. Det gör att molekylerna orienterar sig på ett speciellt i förhållande till varandra.
Hur bildas snö?
Snöflingorna växer till av iskristaller som klumpar ihop sig på vägen ner från molnen. De kan bestå av 1-1 000 iskristaller. En iskristall är någon millimeter stor och innehåller miljoner miljarder vattenmolekyler. Den föds uppe i molnen som en sexkantig kristallplatta kring någon smutspartikel. Kristallen växer när den passerar genom den kyliga luften. Ju kallare det är, desto snabbare växer iskristallen. Olika temperaturer gör också att kristallen växer till på olika sätt. Under -15 grader bildas nya armar på kristallen, som en stjärna. Över -15 grader bildas nya sexkantiga plattor på armarna. Eftersom iskristallerna tar olika vägar, blir de alla unika - precis som vi människor.
Temperatur
Hur kan det bli is på vägen fastän det är plusgrader?
Det beror på att marken är kallare än luften. Termometern mäter ju temperaturen i luften. Men om det har varit kallt ett tag har har både mark och andra ytor kylts av. Därför kan vattnet (eller fukten i luften) frysa till is, även när det kommer in lite mildare luft.
Varför är det kallare en molnfri natt, jämfört med en mulen?
Anledningen till att det är kallare en molnfri natt är just att det inte finns några moln som håller värmen kvar på jorden som skydd. Under dagen strålar solen in och värmer upp marken. På dagen studsar värmestrålningen ut i rymden igen - om där inte finns moln som hindrar...
Varför anges alltid den temperaturen som är i skuggan och inte i solen?
Om man mäter i solen blir termometern själv mer uppvärmd än luften omkring och svaret blir missvisande.
Hur kallt var det under istiden?
När inlandsisen täckte Sverige var temperaturen ungefär tio grader lägre än idag. I södra Sverige var årsmedeltemperaturen strax under noll grader, kanske något varmare vid havsytans nivå.
Är det lika kallt på Sydpolen som på Nordpolen?
Nej, Sydpolen är faktiskt kallare, eftersom den ligger på 2 853 meters höjd över havet. Nordpolen ligger mitt i (det istäckta) havet. I juli är medeltemperaturen -60 vid Sydpolen och -2 vid Nordpolen. I januari är den -28 vid Sydpolen och -33 grader vid Nordpolen.
Varför är det kallare när man kommer upp i bergen – man är ju närmare solen?
Det är lägre lufttryck (tunnare luft) ju högre upp i atmosfären man kommer. Det betyder att luft som rör sig uppåt måste utvidga sig och tränga bort den omgivande luften. För det krävs energi. Energin tas främst från den varma uppåtstigande luften som då avkyls. Solen ligger 150 miljoner kilometer bort, så några några meter hit eller dit har ingen betydelse för solvärmen.
Varför är det varmast vid ekvatorn?
Vid ekvatorn, jordklotets midja, träffar solstrålarna rakt mot markytan. Vid polerna träffar solstrålarna snett. Det betyder att varje kvadratmeter tar emot mer solenergi ju närmare ekvatorn man kommer.
Varför är det som kallast just när solen går upp, speciellt på vintern?
En klar natt sjunker temperaturen eftersom värmen strålar ut från markytan, ut i världsrymden, när inte molnen avskärmar. Luften nedkyls av den kalla markytan. Därför blir temperaturen som lägst vid eller strax efter soluppgången. Först då börjar solen värma upp luften igen.
Vind
Ibland är det vindstilla hela dagen, men sen blåser det upp en kvällsbris vid kusten framåt natten. Varför?
På dagen är luften över land i allmänhet varmare än luften över vatten, eftersom det går snabbare för solen att värma upp markytor än enorma vattenytor. Om det är molnfritt på kvällen/natten blir det tvärtom luften över hav som är varmast, eftersom dagsvärmen över land försvinner rakt ut i rymden. Vattenmängderna behåller lättare värmen när den väl ackumulerats där. Den varma luften över vattnet är lättare och stiger. Den ersätts med kallare luft från land som sugs mot havet/sjön. En landbris uppstår.
När blåser det orkan?
På land	Vindhastighet	Till sjöss
Lugnt	0-0,2 m/s	Stiltje
Svag vind	0,3-3,3 m/s	Nästan stiltje
Måttlig vind	3,4-8,9 m/s	Bris
Frisk vind	9,0-13,8 m/s	Frisk bris
Hård vind	13,9-20,7 m/s	Kuling
Halv storm	20,8-24,5 m/s	Halv storm
Storm	24,6-28,4 m/s	Storm
Svår storm	28,5-32,5 m/s	Svår storm
Orkan	mer än 33 m/s	Orkan
Moln
Hur snabbt kan ett moln röra sig?
Molnen flyttar sig med vindens hastighet. På höga höjder kan det blåsa 100 m/s eller mer.
Molnskola
Inga orosmoln på himlen! Bara vanliga hederliga sommarmoln – och ett och annat regn- eller åskmoln förstås. Molnhimlens utseende förändras ständigt. Vi hjälper dig att tolka molnen. Här är fem olika molntyper i vår molnskola:
1. Stackmoln (Cumulus humilis)
Det typiska sommarmolnet. När solen skiner och värmer upp luften, stiger luften från marken. Ett par kilometer upp i atmosfären avkyls vattenångan luften och kondenserar till små vattendroppar (molndroppar). Då bildas moln som ser ut som bomullstussar. Stabila stackmoln ger fortsatt vackert väder hela dagen. Stackmolnen upplöses mot kvällen när solen slutar värma.
2. Upptornat stackmoln (Cumulus congestus)
Om det är kallt och fuktigt i atmosfären kan stackmolnen fortsätta att växa och bli större. Molnen växer så länge de är varmare än den omgivande luften.. Efterhand får de ett blomkålsliknande utseende och sträcker sig allt högre upp på himlen. Växer de till kraftigt under förmiddagen blir det troligen eftermiddagsskurar.
3. Åskmoln (Cumulonimbus)
När stackmolnen tornar upp sig tillräckligt högt (7-10 kilometers höjd) fryser vattendropparna i toppen till små iskristaller. Molntoppen kan få ett städliknande utseende och molnet ser mörkt och hotfullt ut. Räkna med oväder med störtskurar, åska, hagel och kraftiga vindbyar, om cumulonimbusmolnet närmar sig snabbt.
4. Böljemoln (Altocumulus)
De tjusiga välstrukturerade böljemolnen består egentligen av många separata molnelement. De bildas vid turbulenta eller oordnade luftrörelser. Där luften stiger bildas de små molnelementen. I strimmorna emellan, där man ser blå himmel, sjunker luften. Om det börjar bli oreda bland molntofsarna är atmosfären instabil och en åskfront kan rulla in med kraftiga skurar inom några timmar. Böljemoln ligger på 3-7 kilometers höjd. När man flyger genom sådana moln känns det skakigt.
5. Fjädermoln med krokar (Cirrus uncinus)
De ser mjuka och snälla ut, men består av små iskristaller och temperaturen är kring -50 grader. Fjädermolnen ligger högt i atmosfären, på 7-12 kilometers höjd. Har de lätta molntrådarna dessutom krokar i ändarna så kan ett lågtryck vara på väg. Vänta regn inom ett dygn. Fjädermolnen tätnar till skiktmoln och blir till slut rejäla regnmoln som kan vara flera kilometer tjocka.
Varför är en del moln vita och andra grå, nästan svarta?
Det är tjockleken på molnen som avgör nyansen. I ett riktigt tjockt åskmoln, med massor av regndroppar, lyser solen inte igenom utan kastar en djup skugga. Ju tunnare molnen är desto mer av solljuset skiner igenom och gör molndropparna ljusa.
Lufttryck
Hur förändras luftens densitet vid låg- och högtryck?
I praktiken förändras inte luftens densitet särskilt mycket. Densiteten påverkas dels av lufttryck och dels av temperaturen. Lågtryck innebär tunnare luft och alltså lägre densitet. Men detta kompenseras av att luften i lågtryck är kallare - och kall luft har högre densitet. När luft värms upp (av solen) rör molekylerna sig snabbare och gasen utvidgas, dvs blir tunnare och får därmed lägre densitet. Detta i sin tur kompenseras av högtryckets högre densitet. Soliga vinterdagar kan det dock vara både högtryck och kall luft vilket faktiskt ger luften en högre densitet.
Vad avgör hur länge ett hög- respektive lågtryck ligger kvar över samma område?
Hög- och lågtryck ligger kvar tills trycket är "utjämnat" eller hela har blåst i väg. Oftast kommer vinden västerifrån vid våra breddgrader. Lågtryck är förknippat med regnväder eftersom luften stiger och vattenångan i molnen kondenseras till regn. Och det är regnvädret som flyttar sig när det blåser. Högtrycken följer mest bara med...
Varför uppstår de flesta regnväder i Nordatlanten?
Regnväder hänger samman med lågtryck. Och lågtryck bildas ofta just i Nordatlanten eftersom kall luft strömmar från Kanada och möter varm luft från Golfströmmen. Det är i gränsområdet mellan dessa luftmassor som lågtrycken bildas och utvecklas. Varm luft stiger och ersätts med kallare underifrån. Det blir ett lägre tryck och regnmoln uppstår.
Hur mäts lufttryck?
Lufttryck mäts i hektopascal (hPa), vid mätstationer på olika platser. Lufttrycket blir lägre på högre höjder. Uppe i bergen är det alltid tunnare luft. Därför räknas alltid lufttrycket om till havsnivån för att kunna jämföras från plats till plats eller från dag till dag. I genomsnitt är lufttrycket 1013 hPa vid havsytan, globalt sett. Det betyder att luften ovanför oss väger cirka 103 200 kg per kvadratmeter. Vid högt lufttryck väger alltså luften mer, och vid lågt lufttryck mindre. Det spelar dock ingen roll för våra lungor när vi andas. (Enheten hektopascal kallades förr millibar.)
Hur bildas hög- och lågtryck?
När kall och varm luft möts, till exempel i Nordatlanten med kall luft från Kanada och varm luft från Golfströmmen, rörs luften om. Varm luft stiger och ersätts av kallare underifrån. Luft som stiger ger lägre tryck. Kall luft som sjunker ersätts av luft uppifrån och ger högtryck. Tryckskillnaderna gör att luften ”sugs” från högtryck till lågtryck för att jämnas ut, vilket skapar en vind. I genomsnitt är lufttrycket på jordklotet – 1013 hPa, räknat vid havsytan.
Åska
Vad är en kornblixt?
Kornblixt är en blixt som är så långt borta att man inte hör åskmullret. Ljudet når cirka 2 mil, men själva blixten – som ju går med ljusets hastighet – kan ses på upp till 20 mils avstånd när det är riktigt mörkt. Ordet kornblixt kommet troligen från att man förr trodde att sådana blixtar var bra för kornets mognad.
Är det sant att åskan är farligare i norra Europa än i tropikerna?
Ja, det stämmer att åskvädren är lite farligare här hos oss i norr. Vi får fler åsknedslag när det åskar, vilket utgör en större risk, för människor djur och egendom. Anledningen är att molnen ligger lägre hos oss. När urladdningar sker är sannolikheten större att det sker mellan moln och mark (= nedslag). Kring ekvatorn där molnen ligger högre sker än större andel av urladdningarna mellan moln eller inom molnen.
Vad är skillnaden mellan kallfrontsåska och värmeåska?
Skillnaden är att värmeåskväder uppträder inne i riktigt varm luft, dock ofta ganska nära en annalkande kallfront. Det blir alltså inte svalare när åskan passerat, men regn och skuggan från molnen kan förstås ge en viss tillfällig avkylning. Åskväder vid lågtryck befinner sig i stället oftast vid själva kallfronten där kall, tyngre luft pressar upp varmluften framför sig så att skurar och åskväder skapas. Värmeåskväder kan vara mycket häftiga, men de uppstår fler blixtar MELLAN molnen (färre nedslag alltså) än kallfrontsåska eftersom molnen ligger högre. Enligt SMHI sker de allra värsta åskvädren i Sverige vid kallfronter som kommer in från sydväst eller väst under sommaren.
Hur mycket elektricitet finns det i åskan?
Den elektriska spänningen, mellan det moln som blixten utgår ifrån och marken, kan variera mellan 100 och 1000 miljoner Volt! Strömstyrkan vid de mycket korta urladdningarna ligger på 10 000-100 000 Ampere.
Är det farligt att bada i en sjö när åskan går men ganska långt borta?
Nej, det är inte farligt, men det är inte särskilt behagligt om man får en stöt, så du bör undvika bad när det åskar.
Slår verkligen blixten NER?
En urladdning har väl ingen riktning? Blixtarna uppstår vid urladdningar mellan moln, inom molnet, eller mellan moln och marken. Majoriteten (60-70%) av urladdningarna sker mellan molnen. Men de som samverkar med marken slår verkligen ner - eller snarare upp. För huvudurladdningar går faktiskt från marken till molnet och inte tvärtom. Även om det sker "blixtsnabbt".
Hur varmt är det där det blixtrar?
Mitt i blixten är det 30 000 grader. Luften hettas upp och det bildas en shockvåg som hörs med dunder och brak.
Hur nära är åskan?
Räkna sekunderna från blixten till mullret. Ljus går mycket snabbare än ljud. Ju längre tid det tar innan ljudet kommer, desto längre bort är åskan.. Kommer blixt och knall samtidigt är åskan rakt över dig. Ljudet färdas en kilometer på tre sekunder.
Vad är åska?
I åskmolnen samlas negativa laddningar i den nedre delen och positiva i den övre. När spänningsskillnaden mellan marken och molnet – eller mellan molnets olika delar – blir tillräckligt stor sker ett överslag och det bildas en gnista, blixten. Åskmoln innehåller både vattendroppar och snöflingor.
Varför åskar det nästan bara på sommaren?
Varm luft innehåller mer vattenånga och kan lättare kondensera till kraftiga moln. För att det ska åska krävs rejäla tjocka moln - med regn i nedre delen och is i den övre. På vintern är det för kallt för åska eftersom regndropparna fryser och blir snö.
Regnbågar
Varför ser man ibland dubbla regnbågar?
Man kan se två regnbågar eftersom ljuset bryts två gånger i en del regndroppar. Den större sekundära bågen syns ovanför den riktiga, eller primära, och är svagare.
Kan man se regnbågen på natten?
Ja, om det är månsken. Men det är sällsynt. Ofta ligger det tunga regnmoln över hela himlen så att månen skyms. Och även om det är månsken blir det ett ganska svagt ljus och därmed en otydlig regnbåge. Man kan inte riktigt urskilja alla färgerna, utan ser mest en svag ljus båge. Bäst chans är när det är fullmåne och bara lite regn.
Vilka färger finns i regnbågen?
Där finns alla färger som ögat kan uppfatta. Det vill säga ljus i våglängder mellan 400 och 00 nanometer. Från rött till violett. De som är lättast att skilja åt är dessa sju: Rött, orange, gul, grön, blå, indigo och violett
Hur uppstår en regnbåge?
Det krävs både regn och solsken. Regnbågen uppstår när solljusets strålar bryts och reflekteras i regndropparna. Då delas det vita ljuset upp i alla färger, precis som i en glasprisma. Stora regndroppar ger starkare färger i bågen. Det är hela tiden nya droppar som ger regnbågen - de gamla faller ju ned med regnet. Du ser regnbågen när du har solen i ryggen. Ju lägre solen står, desto större blir bågen. Egentligen är regnbågen är rund cirkel, men vi ser bara den övre delen. Uppe från ett berg skulle hela cirkeln synas.
Väderrekord
Var regnar det mest? Var är det mest sol? Var är hagelkornen störst? Här hittar du Sveriges egna rekord.
Regnrekord
Största årsnederbörden: 1631 mm i halländska Åstrilt 1998. Just Halland och fjällvärlden har mest regn och snö i hela landet. Största månadsnederbörden: 429 mm i jämtländska Jormlien i januari 1989. Största dygnsnederbörden: 276 mm på Fulufjället 30-31 augusti 1997. Minsta årsnederbörden: 190 mm i Abisko 1976. *Största hagelkornet: 7x8 cm stort och vägde 200 gram i Ramsnäs i Västmanland 4 juli 1953.
Snörekord
Största snödjupet: 190 cm i Degersjö i Ångermanland 2 januari 1967. Värsta snöstormen: 13-18 februari i 1979 södra Skåne. *Märkligaste lokala snöfallet: 150 cm snö i Gävle 4-5 december 1998.
Solrekord
38 °C i Ultuna 9 juli 1933 och Målilla 29 juni 1947. Värsta torkan: Uppehåll i 65 dagar i sträck i norra Västergötland under våren 1974. Uppehåll i 60 dagar i sträck i Skåne och Blekinge under försommaren 1992.
Köldrekord
-53 °C i Malgovik i Västerbotten 13 december 1941 och i Vuoggatjålme i Norrbotten 2 februari 1966. Kallaste vintern: 1965-1966 i norra Sverige. 1941-1942 i södra Sverige.
Vindrekord
*Högsta vindhastighet: 81 m/s i byarna vid Tarfala i Lappland 20 december 1992.
Övrigt
Hur lång är gryningen?
Den kan vara allt från en kvart till flera timmar lång, beroende på årstid och breddgrad. Gryningen är mycket längre under sommaren än under vintern eftersom solen inte går lika långt ner under horisonten. Dessutom infaller den vid olika tidpunkter under året. Den föregår alltid solens uppgång och räknas från att solen flyttar sig från 6 grader under horisonten, upp till horisonten. Gryningen är alltid kortast vid ekvatorn, eftersom solen går rakt upp. Ju längre norrut eller söderut man kommer, desto längre blir är gryningen.
Hur funkar ebb och flod?
Tidvattnet beror på dragningskraften mellan jorden, månen och solen och dess inbördes rörelser. Dragningskraften från månen är större ju närmare månen man befinner sig. Det betyder att månens dragningkraft är större än jordens egen dragningskraft på den sidan av jorden som vätter mot månen – och tvärtom. Denna skillnad ger den tidvattenbildande kraften. Solens dragningskraft är visserligen starkare än månens, men har mindre betydelse för tidvattnet eftersom solen ligger så långt bort.
Vad är ozon?
Ozon är en form av syre med tre atomer. Nere vid markytan är gasen giftig, men ozonskiktet 10-50 kilometer upp i atmosfären skyddar oss mot solens UV-strålning. Ozon skapas naturligt men bryts ner i atmosfären av klor och brom som människan släpper ut på jorden, bland annat som freon.
Varför blir det dimma över ängarna en klar sommarkväll?
Älvdansen – som meteorologerna kallar strålningsdimma – bildas under molnfria kvällar och nätter med svaga vindar. Luften närmast marken kyls av på grund av värmeutstrålningen. När temperaturen blir så låg att luften mättas på vattenånga bildas tunna slöjor, som kan växa i tjocklek. Denna typ av dimma är vanligast på sensommaren på fuktig mark. När solen värmer upp dagen därpå löses dimman upp.. Älvorna försvinner.
När är det sommar?
Enligt meteorologerna börjar sommaren när dygnsmedeltemperaturen är över tio grader. Officiellt pågår sommaren mellan 8 maj och 12 oktober – Malmö där sommaren är som längst i vårt land. I Huvudstaden räknas sommaren från 13 maj till 29 september. I Kiruna är sommaren kortare: från 18 juni till 16 augusti. Högsommar är det när temperaturen överstiger 25 grader under dagen.
Lyser solen lika mycket på hela jordklotet i genomsnitt på ett år?
Nej, norra halvklotet får faktiskt nästan en vecka mer sol än det södra. Solen skiner konstant, så man skulle ju tro att hela jordklotet får lika mycket sol under ett år. Men! Jorden går i en elliptisk bana, samtidigt som jordens rotationsaxel lutar (23,5 grader i förhållande till solen). Jorden är närmare solen när södra halvklotet har sin sommar är när norra halvklotet har sin sommar. Ju närmare rotationscentrat, desto snabbare går det eftersom vägen är kortare (jämför med navet på en cykel). Det betyder att sommaren blir kortare på södra halvklotet - som därför får mindre sol.
Varför är himlen blå?
Himlen är blå eftersom blått ljus har kortare våglängd och sprids mest i atmosfären. Solens vita ljus är egentligen en blandning av regnbågens alla färger. Av det synliga ljuset har blått kortast våglängd (ca 400 nanometer) och rött längst våglängd (ca 700 nanometer). Det innebär att när ljuset passerar genom jordens atmosfär sprids det blå ljuset mest - och reflekteras i partiklarna i atmosfären som därmed ser blå ut. Har du solen rakt ovanför dig är det kort sträcka ner till marken och det blåa ljuset hinner inte spridas särskilt mycket. Solljuset ser vitt ut. Ju längre från solen, desto blåare är himlen. På kvällen står solen lågt och ljuset går snett ner genom atmosfären. Det blir en längre sträcka för ljuset och fler färger hinner spridas. Kvar blir det långvågiga röda ljuset som når marken. Kvällshimlen ser röd ut.
Varför är det i allmänhet soligare vid kusten än i inlandet?
Det bildas ofta moln vid landgränsen, där kall luft över havet möter varm luft över land. Den varma luften över land stiger och kallare luft sugs in från havet (sjöbris). När luften stiger kondenserar vattenångan till moln. Utanför kusten är det fortfarande soligt. Detta är särskilt påtagligt under våren och försommaren eftersom solen snabbare värmer upp markytan än den enorma vattenvolymen.
När kan man se norrsken?
I Sverige inträffar magnetisk midnatt omkring klockan 22. Det är då man oftast kan se norrsken i de allra nordligaste delarna av landet. Vid ökad solaktivitet och magnetiska stormar vidgas hela norrskensovalen och förskjuts mot söder. Då kan man se norrsken även i mellersta och södra Sverige. Det finns faktiskt alltid norrsken någonstans på himlen även om man inte kan se dem. På dagen är det för ljust, liksom under sommaren.
Vad är norrsken?
Det himmelska ljusfenomenet vid polerna (både Nordpolen och Sydpolen) uppstår när energirika elektroner från rymden faller in mot övre delen av atmosfären. Elektronerna följer magnetiska fältlinjer från de yttre delarna av magnetosfären (se bild magnetosfären) och träffar atmosfären längs en excentrisk oval runt de magnetiska polerna.
Hur görs en väderprognos?
Utifrån alla uppgifter man har om lufttryck, temperatur, moln, luftfuktighet och vind osv vid en viss tidpunkt, kan man räkna sig framåt i tiden och se var molnen ska befinna sig ett par dagar senare. Uppgifterna samlas in vid en mängd mätstationer. Avancerade datormodeller sammanställer resultatet och gör sedan omfattande beräkningar som förutsäger hur vädret kommer att bli.
Varför stämmer inte alltid väderprognosen?
Inte ens SMHI kan ha rätt alltid. Meteorologen Hans Alexandersson ger tre skäl till att prognoserna slår fel: 1) Utgångsläget kan vara osäkert. Vi vet inte exakt alla uppgifter om temperatur, vind osv överallt. 2) Datormodellerna som beräknar det kommande vädret är inte perfekta. 3) Även om vi kände till det exakta utgångsläget och hade en perfekt modell, så är vädret slumpmässigt. Det är kaotiskt och uppför sig inte alltid som vi tror. Hans Alexandersson menar att prognoserna är pålitliga i 6-7 dygn och för att ge en grov bild av vädret, även om det inte säger någon om en enskild ö i skärgården till exempel.
Svar av Aftonbladets väderreporter: Eva Barkeman
Foto: Lars-Göran Nilsson/Skylight
Avskrift från artiklar publicerade i Aftonbladet under år 2002