|
Information från Svenska Brukskarlsklubben
Till dig som tänkt skaffa karl
Ursprung
Den tama mannen har funnits som sällskap och bruksman till
kvinnor så långt tillbaks i tiden som vi kan minnas. Användningsområdena
har givetvis växlat, allt från jakt och jordbruk till dagens
rena sällskaps- och avelskarlar.
När du bestämt dig för att skaffa karl vill vi ge dig lite
tips och råd för att förenkla din vardag med mannen.
Det första du behöver tänka på är om du verkligen har tid
med en karl. En karl är ingenting man lättvindligt kan lämna
bort till vänner och bekanta. Ännu finns inga godkända
pensionat i Sverige. Lyckligtvis är karlar idag accepterade i
de flesta offentliga miljöer. Det är dock ej tillrådigt att
ta med karlar överallt. Exempelvis boutiquer brukar framkalla
nervositet och i vissa fall aggressioner. Det är inte ovanligt
att man ser oroliga och gnällande karlar väntandes vid kassan.
Även om du anser dig ha tid över till både en och två och
kanske tre karlar vill vi inte rekommendera mer än en. Ofta
visar de oro och till och med svartsjuka om "matte"
bryr sig för mycket om andra karlar!
Kostnader
Det är givetvis något som man bör tänka på innan man
skaffar karl. Att ha karl är inte billigt. En karl äter mycket
och behöver kläder, bil mm. En duktig arbetskarl kan ofta själv
tjäna ihop till sitt uppehälle. Har man en skicklig jägarkarl
kan han bidra till hushållet med bland annat älgkött. På höstarna
kan man till och med se hur karlar beger sig ut i flock för att
jaga älg. Se till så att just din karl har tillstånd, dvs.
licens, för detta annars bör man inte låta dem löpa omkring
hur som helst i skog och mark. Om din karl saknar det rätta
intresset för jakt kan du kanske istället träna honom till
att bli en skicklig bär- och svampplockare.
Allmän skötsel
För att din karl ska få leva ett långt, friskt och lyckligt
liv behöver han god mat, frisk luft, daglig motion och någon
eller några aktiviteter som inspirerar honom. Tänk även på
att hålla din karl vacker. Västerbottenrasen är vanligen
renlig av sig och sköter det mesta själv till exempel ansning
av skägg och naglar. Tandvård och trimning av huvudhår bör
man överlåta till en fackman.
OBS! All kupering är strängt förbjudet i Sverige, sådant kan
till och med medföra rättsliga följder i vissa fall!
Raser
Det finns ett stort antal olika karlraser. Vid resor till
sydligare länder slås man av hur många lösdrivande karlar
som finns på gator och stränder. Och visst är det lätt att
glömma allt förnuft när man ser in i ett par bedjande,
sammetsbruna ögon... men tänk på att dessa karlar oftast helt
saknar uppfostran och dessutom kan vara smittbärare av
allehanda sjukdomar då vaccinationer är ovanliga i dessa länder.
Dessutom är det ofta problem med att få införseltillstånd
till Sverige för sådana karlar. Vi vill därför rekommendera
att du väljer en av våra erkända svenska raser. Vi väljer
att här presentera Västerbottenrasen. Vad som kännetecknar Västerbottenrasen
är främst ett lugnt psyke, relativt lättuppfostrade men de
behåller ändå sin lekfullhet högt upp i åldrarna. Alla färger
och kroppsbyggnader är godkända.
Då Västerbottenrasen är framavlad i ett strängt klimat
vistas de ofta utomhus vintertid, gärna två och två eller i
flock, företrädesvis på snöskoter.
En könsmogen Västerbottenkarl tycker om att visa upp sig med
sina artfränder på dansställen. Det är där som
parningslekarna inleds. I jakten på en ägarinna kan till och
med vilda slagsmål utbryta. Vi avråder dock från att välja någon
av de riktiga "stridstupparna", de kan bli svåra att
få någon riktig pli på. De kan i vissa fall morra och anfalla
sin ägarinna! Då måste man omedelbart säga ifrån och visa
vem som bestämmer. Det ger honom en trygghet att veta sin
plats. Även den lugnaste Västerbottenkarl kan ibland brusa upp
och försöka ta kommandot. Det gäller då att vänligt men
bestämt tillrättavisa honom.
Du bör i ett tidigt stadium bestämma om du vill ha en inne
eller en utekarl. Väljer du en innekarl så bör du tänka på
att motion är otroligt viktigt. En innekarl kan annars bli
passiv och hemfalla åt öldrickande framför tipsextra. Det är
inte svårt at lära en karl enklare små sysslor såsom att gå
och handla eller att dra en barnvagn runt kvarteret. Glöm inte
heller att ge rikligt med beröm. Karlar sporras då och utför
villigt sina små tjänster.
Uppfostran
Även om du vet att din karl är lydig och snäll och inte
skulle göra en fluga förnär så bör du inte låta honom i glädje
hoppa emot främmande människor. Någon som ej är van karlar
kan till och med bli rädd.
En annan viktig uppfostringspunkt är att lära honom att tiga på
kommando samt att hålla sig intill dig så att han inte ställer
till förtret för andra. Mycket vanligt är en tendens att
springa efter andra karlars bilar och ett sådant beteende är
oacceptabelt och bör kvävas i sin linda!
Avel
Även om du idag inte är intresserad av avel så är inte snöpning
något vi vill rekommendera. Det kan komma en dag när du ångrar
dig och då blir du tyvärr tvungen att byta ut din gamla trotjänare
mot en ny. Om du tänkt använda din karl i avelssyfte bör du först
kolla stamtavlor men även tänka på att påssjuka kan försämra
avelsmöjligheterna.
Ett byte kan komma i åtanke. Förövrigt brukar Västerbottenkarlarna
Visa sig villiga till avel någon som bekräftas från BB-håll.
Om du inte vill lämna din karl hemma vid förlossningen så går
det bra att ta med honom till BB. Personalen där har utbildning
och är vana att handskas med nervösa karlar. En positiv
reaktion är att många karlar uppvisar en högre mognadsgrad
efter den första avkomman även om motsatt reaktion i kan sällsynta
fall förekomma.
Vidare avel bör inte bedrivas på karlar som inte visar
intresse för sin avkomma, inte vill kännas vid sin avkomma
eller till och med är aggressiv mot avkomman. Sådana karlar är
inte lämpliga som sällskapskarlar och du bör snarast göra
dig av med honom hur söta de än må vara. Eventuella framtida
ägarinnor till en sådan karl bör varnas för att han har sådana
defekter innan de tar hem honom.
Kost
En Västerbottenkarl kan äta i stort sett vad som helst även
om de tycks föredra den kost de är uppfödda på (det s.k.
"mamma-köttbullssyndromet"). Rådgör därför gärna
med uppfödarna om vad karlens kost varit baserad på under uppväxten.
Låt inte mannen rumstera fritt i kylskåp och skafferi och fall
inte för bedjande blickar vid kaffebordet. Det är direkt olämpligt
att låta honom tigga vid bordet. Vissa karlar visar tendenser
att vilja hjälpa till att tillreda sina egna måltider. Detta bör
uppmuntras!
Maltdrycker uppskattas ofta av Västerbottenkarlar men låt det
inte bli till någon vana. Ett par burkar per år under sträng
uppsikt är dock inget att oroa sig för.
Sjukdomar
Karlar kan ofta uppvisa diverse små sjukdomssymtom. Ta dock
dessa med en nypa salt. En kvinna kan vanligtvis fortsätta att
utföra sina dagliga sysslor trots sjukdom men detta tycks vara
svårare för en man. Han sjukskriver sig gärna i rent förebyggande
syfte. Detta inträffar oftast vid helg- och skiftarbete.
Många Västerbottenkarlar har tendenser till färgblindhet. Du
bör därför hjälpa honom med påklädningen. Karlar med
orange tröja och rosa byxor har faktiskt påträffats.
Sammanfattning
Vi hoppas att du får mycket glädje av din nya karl under många
år. Som komplettering till våra små tips kan du gärna läsa
andra, mer utförliga fackböcker i ämnet karlavård. Vi kan
rekommendera "Allt en kvinna bör veta om män". Du
kan givetvis också vända dig till närmaste veterinärklinik.
Svenska Brukskarlsklubben avd.
SKELLEFTEÅ
|