MT-LB utvecklades i forna Sovjetunionen under slutet av 60-talet. Vagnen tog ursprungligen fram för att ersätta den tidigare vagn man haft för att dra artilleripjäser med. Användningsområdet blev emellertid mycket större. Förutom att dra artilleripjäser används vagnen även för trupptransport och olika specialversioner har byggts för stridsledning, artillerilokalisering, luftvärnsrobot, pansarvärnsrobot, granatkastare, mm. Den svenska armén köpte in vagnen 1993 för att mekanisera infanteri- och norrlandsbrigaderna med trupptransport som främsta användningsområde. FMV på uppdrag av ÖB köpte 800 Bulgarientillverkade fordon från det forna Östtyskland varav 300 skrotades och numer utgör reservdelar. De vagnar som nu tjänstgör på svenska förband har modifierats och anpassats för svenska förhållanden och regler. Bl.a. har bromsar och belysning bytts ut samt fästen för understödsvapen i bakutrymmet monterats in. Besättningen består av förare samt vagnchef tillika kspskytt. Vagnen är beväpnad med en 7,62 mm PKT kulspruta. Kulsprutan betecknas ksp 95 och har den ryska kalibern 7,62 * 54R. Bakom föraren och vagnchfen finns motorn. Längst bak finns ett transportutrymme för 11 soldater. Man kan ta sig i mellan förarutrymmet och transportutrymmet. Baktill finns två dörrar för i- och urlastning. Huvuddelen av soldaterna kan inte strida från fordonet. Längst fram i transportutrymmet finns två luckor varifrån maximalt fyra soldater kan använda sina vapen. Vagnen är helt enkelt inte konstruerad för att användas för vagnsstrid. Striden genomförs därför som avsutten. Fordonet lämnas ca 200 m innan anfallsmålet och truppen strider därefter sig fram till fots.

Vagnen är utrustad med bärgningsaggragat istället för att kunna transportera skyttesoldater och benäms bgbg 4012. Vagnen skiljer sig genom att torn saknas. Beväpningen utgörs av en takmonterad 7,62 mm Ksp 58. Vagnen köptes tillsammans med Pbv 401 och har den ryska beteckningen MTP-LB.

Pbv 4020 är ursprungligen en variant av MT-LB kallad MT-LBu. Den största skillnaden mot pbv 401 är att vagnskroppen är avsevärt större och att motorn har turbo. Vagnen saknar beväpning men är förberedd för lv-monterad ksp 58. Pbv 4020 tillförs armén i 60 exemplar uppdelade i 36 stycken ledningspansarbandvagn 4021 och 24 stycken sjukvårdspansarbandvagn 4024. Pbv 4021 är utrustad med 3 st Ra 180 med Dart, 1 st Ra 195 Kortvågsradio, 1 st Ra 422 i reserv samt lokaltelefonsystem. Vagnen har plats för åtta man och skall eventuellt beväpnas med Ksp 58. Pbv 4024 kommer att användas för sjuktransport med plats för 4 bårar, sjukvårdsutrustning samt personal.

Den svenska armén är i stort behov av en bandgående vagn med möjlighet att understödja de mekaniserade bataljonerna med artilleri. Som en lösning på problemet utvecklar Försvarets Materielverk FMV en splitterskyddad granatkastarvagn med Pbv 401 som grund. Ett flertal olika typer har tagits fram bla med dubbla eldrör. Det gemensamma för dessa är förutom pbv 401 chassi kort tid till skott från gruppering och splitterskydd för hela besättningen. Försök på initiativ av Hägglunds och en Finländsk samarbetspartner har även gjorts med en ny Grk-vagn med flerfaldigt bättre prestanda än pbv 401-alternativet. Tornet är möjligt att användas till flera typer av stridsfordon bla Strf 90 och Ikv 91. Trots stort behov av vagnarna ligger utredningen nere i väntan på nya ekonomiska ramar.

Senast uppdaterat 980606
Sammanställt och bearbetat av Robert Wennberg
SwedishArmy@usa.net