den äldre västgötalagen

| huvudsida | inledning | kirkiu bolkær | af mandrapi | af saræmalum | af vaþæsarum | bardaghæ bolkær | orbotæ mal | ærfþar bolkær | giptær bolkær | retløsæ bolkær | iorþar bolkær | mylnu bolkær | þiuuæ bolkær | fornæmis sakir | fornæmis bolkær | lekæræ rættær | conongs bolkær | þinglot | "heþnalagh"

· • ·

Orbøtæ mal *
I.
Dræpær · Y · man · i kirkiu · þæt ær niþingsværk · orbøtæ mal · Dræpær · Y · man i þingi · þær ær niþingsvark · Gangær · Y · a griþ oc gøræ sæt · hæmnir · Y · þiuff · hæmnir · Y · ræpsingær a þingi mæþ sarum ællær mæþ drape ællar mæþ brænnu · þæt ær niþingsværk firi giort landi ok løssum øræ · Huggær maþær baþær hændær af manni · Dræpær · Y · souen man · þæt ær niþinsværk · þæt ær niþingsværk at bæræ sciold* iuir þangbréccu hæriær a sit eghit* land firir giort iord lansuist ok løsum ørum · Bindær · Y · man i skoghæ viþ træ · þæt ér niþingsværk · Skytær · Y · in at lyuræ ok dræpær man · Dræpær · i · løghu · ællær i bastughu · dræpær · þa han nøte þarwa sinæ · Stingir vt bæþin øghun · a manni · Skiær tungu ør høfþi manni · Hoggær af baþa føtær af manni · Dræpær · Y · kono · þæt ær niþingsværk alt · hun · a e friþ til mot ok til mæssu aldrigh æru sva mykil uighi mællum mannæ · Dræpær · Y · lønærdroten sin · þæt ær niþingsværk · Dræpær · Y · man i ølbænk mæþ knivi · sitir vm knif ok køtsticki · mæþ hanu þæt ær niþingsværk · Huggær man bu mans niþær gærs at goruarghær · þæt ær niþingsværk · Lopær · Y · a hærskip ok gyærs bunkabitær · Y · standær a halsi ok a høfþi ok hæriær · Y · þæt ær niþingsværk ·

rubriken lyder i orig. þættæ ær · ar þær bolk vilket inte betyder någonting, men troligen ska orbøtæ mal som står i texten uppfattas som rubrik — sciold och eghit har fått ersätta originalets uppenbart felaktiga sculd och eigh

Dräper man en man i kyrkan – det är nidingsverk, urbota mål. Dräper man en man på tinget – det är nidingsverk. Bryter man frid och ingådd förlikning, hämnas man på en tjuv, hämnar man ett straff på tinget med sår eller med dråp eller med brand – det är nidingsverk [och då har man] förverkat land och lösöre. Hugger man båda händerna av en man, dräper man en sovande man – det är nidingsverk. Det är nidingsverk att bära sköld över tångbräcka. Härjar [man] i sitt eget land [så har man] förverkat jord, landsvist och lösöre. Binder man en man i skogen vid ett träd – det är nidingsverk. Skjuter man in genom rököppningen och dräper en man, dräper [en man] i bad eller bastu, dräper [en man] då han uträttar sitt tarv, stinger ut båda ögonen på en man, skär tungan ur huvudet på en man, hugger av båda fötterna av en man, dräper en man sin hustru – det är allt nidingsverk. Hon äger alltid fred till möte och mässa. Aldrig är så mycken strid mellan män. Dräper man sin arbetsgivare – det är nidingsverk. Dräper man en man i ölbänk med kniv [när man] sitter med kniv och köttstycke med honom [?] – det är nidingsverk. Hugger man ner en mans boskap [och] gör sig till "gorrvarg" – det är nidingsverk. Löper man på härskepp och gör sig till sjörövare, man står på (skeppets) hals och huvud och härjar – det är nidingsverk.

· • ·


© Peter Pettersson