| |
| Síða þessi heitir Edda · hana hefir saman setta Peter Pettersson
Den här sidan tar ett tag att ladda, men under tiden kan du läsa detta: · • · Det här är en lista på namn på asar och vaner, jättar och dvärgar, djur och odjur, främst i gudasångerna i den poetiska eddan, men även i Snorres edda. Dessutom har hjältesånger i den poetiska eddan, några fornaldar- och konungasagor och vissa andra källor använts för att komplettera uppgifterna därifrån. Sidans huvudsyfte är att berätta vad källorna faktiskt säger, utan att tolka uppgifterna för mycket. Därför kan somt synas luddigt och osäkert, men det är faktiskt så det är; ofta kan man inte säkert veta vad eddorna vill säga oss, ofta får man knapphändiga eller rentutav motstridiga uppgifter. Då föredrar jag att skriva ett frågetecken eller ett "kanske" och låta läsaren välja vad han vill tro. Alla namn är ordnade efter sin stavning i fornisländskan, eftersom de moderna fastlandsskandinaviska namnen ofta finns i flera olika varianter eller inte finns alls. Några brukade svenska namnformer följer dock efter de fornisländska, så du kan söka efter dem. Kan du inte fornisländska så kan det vara lämpligt att titta här först för att få veta hur namnen uttalas. Namn skrivna med grått (eller åtminstone gråare) är binamn, alltså namn på någon/något som är nämnd/nämnt på ett annat ställe på sidan. De svenska översättningarna av verserna på sidan är Björn Collinders. · • · Förkortningarna i hakparenteserna står för följande texter (* = ej fullständigt excerperad): • I eddan / den äldre eddan / den poetiska eddan / Sämunds edda / Sæmundar edda / Eddukvæði • Alm = Allvíssmál (Allvismål), Bd = Baldrs draumar (Balders drömmar), *Fjm = Fjölsvinnsmál (Fjölsvinnsmål), *Fm = Fáfnismál (), Gg = Grógaldr (Groas galdrar), Gm = Grímnismál (Grimnesmål), Grs = Gróttasöngr (Grottesången), Hb = Hárbarðsljóð (), Hdl = Hyndluljóð (inte 14-28) (inkl. Völuspá in skamma), *HhI = Helgakviða Hundingsbana in fyrri (Det första kvädet om Helge Hundingsbane), *HhII = Helgakviða Hundingsbana II / Völsungakviða in forna (Det andra kvädet om Helge Hundingsbane), *Hhj = Helgakviða Hjörvarðssonar (Kvädet om Helge Hjörvardsson), Hm = Hávamál (Havamal, Den höges sång), Hyk = Hymiskviða (Hymiskvida, Kvädet om Hymer/Hyme), Ls = Lokasenna (Lokasenna, Loketrätan, Lokes träta), Rm = Reginsmál (Reginsmål), *Rt = Rígsþula (Rigsthula, Kvädet om Rig), Sdm = Sigrdrífumál (Sången om Sigdrifa), Sk = För Skírnis (Skirnis färd, Skirnesmål), Trk = Þrymskviða (Trymskvida, Trymskvädet), *Vk = Völundarkviða (Völundskvädet), Vm = Vafðrúðnismál (Vaftrudnesmål), Vs = Völuspá (inte 10-16) (Völuspa, Völvans spådom). • I Snorres edda / den prosaiska eddan / Snorra edda • *Gyg = Gylfaginning, Skm = Skáldskaparmál (Skaldskaparmål). • Eddaliknande qväden (endast använda såsom komplement) • *For = Forspjallsljóð (ä.k. Hrafngaldr Óðins). • Skaldeqväden (endast använda såsom komplement) • *Eim = Eiríksmál, *Hkm = Hákonarmál, *Hal = Háleygjatal, *Hst = Haustlöng, *Hus = Húsdrápa, *Yngt = Ynglingatal. • Fornaldarsagor (endast använda såsom komplement) • *Anb = Áns saga bogsveigis (), *Asm = Ásmundar saga kappinbana (), *EgE = Egils saga einhenda (Egil den enhäntes saga), *Frt = Friðþjófs saga ins frækna (Fritjof den djärves saga), *Gau = Gautreks saga (Götreks saga), *Gng = Göngu-Hrólfs saga (Gånge-Rolfs saga), *Hed = Heðins saga ok Högna (Hedins och Högnes saga), *Hlf = Hálfs saga ok hálfsrekka (), *Hrv = Hervarar saga ok Heiðreks (Hervars och Heidreks saga), *Ket = Ketils saga hængs (), *Kon = Sögubrot af fornkonungum (), *Krk = Hrólfs saga kraka (Rolf krakes saga), *Odd = Örvar-Odds saga (Orvar-Odds saga), *Sör = Sörla þáttr (), *Tor = Þorsteins saga bœjarmagns (), *Vls = Völsunga saga (Völsungasagan). • Konungasagor (endast använda såsom komplement) • *Håk = Hákonar saga góða (Håkon den godes saga), *Ola = Ólafs saga helga (Olav den heliges saga), *Try = Ólafs saga Tryggvasonar (Olav Tryggvasons saga), *Yngs = Ynglingasaga. • Islänningasagor (endast använda såsom komplement) • *EgS = Egils saga (Egils saga), *Kor = Kormáks saga (Kormaks saga), *Eyr = Eyrbyggja saga. • Andra källor • *Lnd = Landnámabok, *Adam = Adam av Bremen (Adamus Bremensis): Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum, *Saxo = Saxo grammaticus: Gesta danorum, *Tac = Tacitus: Germania, Siffran i källhänvisningen anger vers eller kapitel. Numreringen varierar mellan olika utgåvor, så ibland stämmer den tyvärr inte exakt. Ett minustecken före siffran betyder att hänvisningen syftar på prosatexten före den nämnda versen, ett plustecken att den syftar på texten efter. |
|  A AÐAL / Adal En av Jarls och Ernas söner [Rt41]. AFI / Afe ("farfar, morfar") Ammas make [Rt16] och Karls styvfader. AGNARR / Agnar En konung som stred mot Hjálm-Gunnarr och segrade tack vara Sigrdrífa, trots att Óðinn hade lovat Gunnarr segern [Sdm-5]. Agnarr var broder till en Auða [Sdm-5]. AGNARR / Agnar Son till kung Hrauðungr i Gotaland och äldre broder till Geirroðr. När bröderna hade seglat vilse (se Geirroðr) fostrades Agnarr av Frigg och skickades sedan till trollen av sin broder [Gm-1]. AGNARR / Agnar Son till kung Geirroðr som motsatte sig att fadern plågade Grímnir [Gm-1] och sedan efterträdde sin far som konung i Gotaland [Gm+54]. ÁI / Ae Eddas make [Rt2] och Þrælls styvfader. ALDAFÖÐR / ("människofader", av öld "människor" + -föðr "-fader") Óðinn [Vm4,53]. álfar (álfr i singularis) / alver (kanske ursprungligen "de vita/skinande"?) Alverna är ett slax fruktbarhetsgudomligheter, som dock tyx stå under vanerna i rang. Eftersom Freyr faktiskt äger Álfheimr, alvernas hem, så kanske alverna lyder under honom. Det vore ju inte otänkbart med tanke på Freyrs ansvarsområde som är fruktbarheten. Det finns två slax alver: ljósálfar - ljusalver - och døkkálfar - svartalver [Gyg16]. Vad skillnaden dem emellan är är osäkert, men åtminstone Snorre verkar blanda ihop svartalverna med dvärgar. ÁLFHEIMR / Alvhem, Alvheim ("alvavärlden", av álfr "alv" + heimr "värld, hem") Ljusalvernas land i den värld som Snorri kallar "himlen" [Gyg16]. Álfheimr är oxå Freyrs boning [Gm5]. Han fick det i tidernas begynnelse som tandgåva [Gm5]. ÁLFRIGG / En av dvärgarna som smidde Brísingamen [Hed]. ÁLFRÖÐULL / Alfrödul ("alvahjulet", av álfr "alv" + röðull "(litet) hjul") Sól [Vm47]. ALFÖÐR / Allfader ("allfader", av allr "all" + -föðr "-fader") Óðinn [Gm48,Gyg2]. ÁLI / Ale Lokis son Vali [Gyg29,49]. ALLGRŒN / Allgrön (av allr "hel" + grœnn "grön") Ö på vilken Hárbarðr sade sig ha vistats tillsammans med Fjölvarr [Hb16]. Där dödade han många kämpar och låg med många möar [Hb18]. ALLVALDI / Allvalde Fader till Þjatsi [Hb19,Skm1], Iði och Gangr vilka skiftade sitt fadersarv genom att ta lika många munnar fulla med guld var sig [Skm1]. Han kallas även Ölvaldi [Skm1]. ALLVÍSS / Allvis (av allr "hel" + víss "vis") En dvärg som under Þórrs frånvaro trolovades med Þrúðr, men när han kom för att hämta henne var Þórr hemma och uppehöll honom med frågor tills solen gick upp, varvid dvärgen förstenades. Innan dess han dock Allvíss berätta vad jorden, himlen, månen, solen, molnen, vinden, läet, havet, elden, skogen, natten, säden och ölet kallas i de olika världarna. [Alm] Allvíssmál / Allvismål Historien om hur Þórr överlistade dvärgen Allvíss (se Allvíss). ALSVIÐR (Alsvinn-) / Allsvinn En av solhästarna (se Árvakr) [Gm37,Gyg10]. ALVITR / Hervörs valkyrjenamn [Vk-1]. AMBÁTT / Ambatt ("trälinna") En av Þrælls och Þírs döttrar [Rt13]. AMMA / Amma Afis maka [Rt16]. Med Rígr moder till Karl [Rt21]. ÁMSVARTNIR / Åmsvartne Ett hav i underjorden [Gyg33]. ÁNARR / Anar Ónarr [Gyg9]. ANDHRÍMNIR / Andrimner Valhalls kock som varje dag tillagar Sæhrímnir i kitteln Eldhrímnir [Gm18]. ANDLANGR / Andlång Den mellersta himlen, utanför den innersta, men innanför Víðbláinn [Gyg16]. ANDVARAFORS / Andvarafors En fiskrik fors i vilken Andvari bodde och Otr brukade fiska [Rm-1,Skm37]. ANDVARANAUTR / Andvaranaut En ring som Andvari inte omedelbart gav till Loki när denne samlade ihop till böterna för Otr, utan försökte smussla undan. När Loki tog den ändå förbannade Andvari den [Rm-5-5,Skm37]:
Även Óðinn försökte behålla Andvaranautr i stället för att ge den till Hreiðmarr som bot för Otr, men ringen behövdes för att täcka ett morrhår. [Rm+5,Skm37]. ANDVARI / Andvare En dvärg som var son till Óinn [Rm2] och som var dömd att bo i en fors i gäddskepnad [Rm-1,2]. När Loki samlade ihop guld för att böta för Otrs död, fångade han Andvari med Ráns nät och tvingade honom att överlämna allt guld. Andvari försökte behålla en ring, men när Loki tog den förbannade Andvari den (se Andvaranautr) [Rm-1-5,Skm37]. ANGEYJA / Angeyja En av Heimdallrs nio mödrar [Hdl37]. ANGRBOÐA / Angerboda Gullveigs andra inkarnation (se Gullveig) [Gyg33]. Mor till Fenrisúlfr [Hdl40,Gyg33], Miðgarðsormr [Gyg33] och Hel [Gyg33] med Loki [Gyg33]. ARFI / Arve ("arvinge") En av Jarls och Ernas söner [Rt41]. ARINNEFJA / Arinnefja En av Þrælls och Þírs döttrar [Rt13]. ÁRVAKR / Arvaker ("tidigt vaken", av ár "tidigt" + vakr "vaken") Häst som drar solen tillsammans med Alsviðr. Hästarna skyddas av den iskalla skölden Svöl eller Svalin [Gm37,Gyg10]. På Árvakrs öra och Alsviðrs hov är runor ristade, enligt Sigrdrífa [Sdm15]. ÁSAÞÓRR / Asator ("asa-Tor", av áss "as" + Þórr) Þórr [Hb52]. ÁSGARÐR / Asgård ("asaborgen", av áss/óss "asagud" + garðr "gård, borg, inhägnad") Asarnas boning [Hyk7]. Mitt i Ásgarðr ligger Iðavöllr och runt den ligger de olika gudarnas alla boningar, hargen Vingólf och gudarnas smedjor [Gyg13]. I Grímnismál sägs gudaboningarna vara Þrúðheimr, Ýdalir, Álfheimr, Válaskjálf, Sökkvabekkr, Glaðsheimr, Þrymheimr, Breiðablik, Himinbjörg, Fólkvangr, Glitnir, Nóatún och Viði [Gm4-17]. Det står dock inte att alla ligger i själva Ásgarðr. ASKR / Ask Den förste mannen, som skapades av Óðinn och hans bröder av en trädstam som de fann på havsstranden [Vs17-18,Gyg8]. Tillsammans med den första qvinnan, Embla, gav Askr upphov till människosläktet [Gyg8]. áss / as se æsir. ÁSVIÐR / Asvid Någon som ska ha invigt jättarna i runornas mysterium [Hm143]. ásynjur (ásynja i singularis) / asynjor Qvinnlig asagud (se æsir). ATLA / Atla En av Heimdallrs nio mödrar [Hdl37]. ATRÍÐR / Atrid Óðinn [Gm48]. AUÐHUMLA / Audumla En ko som uppstod vid mötet mellan is och kyla från Niflheimr och eld och hetta från Muspell [Gyg5]. Av Auðhumlas mjölk livnärde sig Ymir [Gyg5], och hon själv slickade i sig näring från salta rimfroststenar. Och när hon slickade slickade hon fram en man ur isen; han var Búri [Gyg5]. AUÐR / Aud Son till Naglfari [Gyg9] och Nótt [Skm22,Gyg9]. AURBOÐA / Aurboda Gymirs maka och Gerðrs moder [Hdl30,Gyg36]. Gullveigs tredje förkroppsligande (se Gullveig). Aurboða var av bergsjättarnas ätt [Gyg36] men nästlade sig en gång in bland Freyjas mör [Fjm38]. AURGELMIR / Aurgelme Ymir [Vm29,Gyg4]. AURNIR / Örne En frände till jätteqvinnorna Fenja och Menja [Grs9]. Då han nämns tillsammans med jättebröderna Þjatsi och Iði, är Aurnir kanske ett annat namn på deras broder, som även kallas Gangr [Skm1]. AURVANDILL / Aurvandil Völvan Gróas make, som Þórr mötte under en av sina resor och bar i sin ryggsäck över Élivágar. En av Aurvandills tår stack dock ut och förfrös. Þórr bröt då av den och kastade upp den på himlavalvet där den blev en stjärna [Skm17]. I Fjölsvinnsmál kallas Aurvandill av Óðr (Svipdagr) för Sólbjartr, och solbjärt måste han ju vara om hans tå kunde bli till en stjärna. AUSTRI / Östre Den dvärg som bär upp himlens östra hörn [Skm21,Gyg7]. |
| B BALDR / Balder (eg. "herre, furste") Baldr är son till Óðinn och Frigg [Skm5,Gyg21], och således broder till Þórr (mer därom under ÞÓRR). Baldr är gift med Nanna [Skm5,Gyg31] och far till Forseti [Skm5,Gyg31]. Baldr kallas troligen oxå Meili; åtminstone är Þórr en Meilis broder [Hb9]. Om Baldr finns intet ont att säga och han är så vacker och ljus i hyn att han tyx lysa [Gyg21]. Han är dessutom klok och vältalig [Gyg21]. När Loki smädar Frigg vid Ægirs gästabud säger hon att om Baldr hade varit där hade Loki aldrig kommit ut därifrån levande [Ls27], så Baldr var troligen ingen Jesusfigur som Snorri försöker få honom att framstå som, utan en krigare.
När Balder en gång plågades av mardrömmar red Óðinn ner till Hels boning i underjorden och väckte med galdrar upp en död spåqvinna öster om porten. Hon berättade att Balder väntades dit inom kort, att Höðr skulle döda honom med en mistelpil och Váli nyfödd hämna honom [Bd,Vs32-34].
Innan Baldrs likbål tändes viskade Óðinn något i hans öra [Vm54]. Vad han sade är den bäst bevarade hemligheten i alla världarna - bara Óðinn och Baldr själva vet det - vilket Óðinn utnyttjade när han tävlade med Vafðrúðnir i vishet [Vm54-55], och när han ställde gåtor till Heiðrekr (se Gestumblindi) [Hrv10]. Frigg ville få Baldr tillbaka och Óðinns för övrigt okände son Hermóðr åtog sig det uppdraget. Han red i nio dygn ända till Hel, och fick där till svar att Baldr skulle få komma tillbaka om allt och alla gräte över honom. Han fick sedan med sig gåvor till asarna från Baldr och Nanna och berättade för dem vad som gällde, och asarna fick nästan allt och alla att begråta Baldr, men inte Þökk, så Baldr fick stanna qvar i dödsriket. Den danske medeltida historikern Saxo grammaticus har en annan historia. Han säger att Othinus (Óðinns) son Balderus (Baldr) blev förälskad i kung Gevarus dotter Nanna (Nanna) sedan han sett henne bada. Hon var dock mer intresserad av sin fosterbroder kung Hotherus (Höðr). Denne gick en gång vilse i skogen och träffade där några "skoxmör" som sade sig bestämma striders utgång. De berättade om Hotherus rival och han skyndade sig sedan att anhålla om Nannas hand. Gevarus rådde honom att hämta ett svärd hos "satyren" Mimingus, det enda som bet på Balderus. Han ägde dessutom en ring som ökade sin ägares rikedom. Hotherus lyckades fånga Mimingus när han kom ut ur sin grotta, och tvingade honom att lämna ifrån sig svärdet och ringen. Hotherus och Balderus utkämpade en strid, men de var jämstarka. Hotherus följde efter striden efter mörna som bragte Balderus hans föda, och spelade lyra för dem så bra att de trodde att han var en gud. Han fick då ett segergivande bälte av dem, och gav med sitt svärd Balderus ett sår som han några dagar senare dog av. Av en finne som hette Rostiophus (Hrossþjófr) fick Othinus veta att han måste avla en son med kungadottern Rinda (Rind) för att få hämnd, och lyckades efter många om och men få dela säng med henne. Hon födde så Bous som dödade Hotherus i strid [SaxoIII].
Baldrs boningar i Ásgarðr var Breiðablik [Gm12,Gyg21], men nu bor han förstås i dödsriket. När den nya jorden har stigit ur havet efter undergången, ska dock Baldr återkomma därifrån och bo tillsammans med Höðr i Valhöll [Vs62].
|
| D DAGR / Dag ("dag") Dagen. Son till Dellingr [Vm25,Gyg9] och Nótt [Skm22,Gyg9], som av Óðinn fick i uppdrag att köra sin av Skinfaxi dragna vagn över himlen vart dygn [Gyg9]. DÁINN / Dain ("död") Dáinn lärde alverna runor [Hm143]. DÁINN / Dain ("död") Dvärgen Dáinn gjorde tillsammans med Nabbi Hildisvíni åt Freyja [Hdl7]. DÁINN / Dain ("död") En av hjortarna som äter av Yggdrasills ask [Gm33]. DELLINGR / Delling Dagrs (dagens) fader [Vm25,Gyg9] tillsammans med Nótt [Gyg9]. Han var av asaätt, enligt Gylfaginning [Gyg9]. DIGRALDI / Digralde En av Þrælls och Þírs söner [Rt12]. dísir (dís i singularis) / diser I sagan om Ásmundr kappinbani drömmer Ásmundr att några härklädda qvinnor lovar att skydda honom. De säger sig vara hans spádísir - "spådiser" [Asm8]. I Völsunga saga sägs det oxå att Sigmundrs spádísir skyddar honom i striden [Vls11]. Så snälla är emellertid inte alla diser, ty i Reginsmál får Sigurðr Fáfnisbani följande råd:
Dis tyx oxå kunna betyda 'gudinna' i allmänhet; Skaði kallas Öndurdís - "skiddisen" [] - och Freyja Vanadís - "vanadisen" [Gyg34]. DRAUPNIR / Draupne Óðinns ring, som smiddes av Brokkr och Sindri (se Brokkr) [Skm33], och av vilken åtta likadana ringar dryper var nionde natt [Sk21,Skm33]. Denna ring gav Óðinn till Baldr vid hans begravning [Sk21], men när Hermóðr försökte få Baldr tillbaka från Hel fick han Draupnir med sig. När Skírnir i Freyrs räkning friade till Gerðr erbjöd han henne Draupnir, men hon avvisade erbjudandet [Sk21-22]. DRENGR / Dräng ("ung man" (jmf. dräng)) En av Karls och Snørs söner [Rt24]. DRÓMI / Drome Den andra kedjan som asarna försökte binda Fenrir med (se Fenrisúlfr) [Gyg33]. DRUMBA / Drumba En av Þrælls och Þírs döttrar [Rt13]. DRUMBR / Drumb En av Þrælls och Þírs söner [Rt12]. DRÖTTR / Drött En av Þrælls och Þírs söner [Rt12]. DÚFA / Dufa En av Ægirs och Ráns nio döttrar [Skm23]. DUNEYRR / Duneyr En av hjortarna som äter av Yggdrasills ask [Gm33]. DURAÞRÓR / Dyratror En av hjortarna som äter av Yggdrasills ask [Gm33]. DVALINN / Dvalin Dvalinn är en dvärg, men inte vilken dvärg som helst. Han lärde nämligen dvärgarna runor [Hm143], och var en av de dvärgar som smidde Brísingamen [Hed]. Vissa av nornorna är enligt Fáfnir Dvalinns döttrar [Fm13], och det betyder enligt Snorri att de är av dvärgasläkt [Gyg14]. DVALINN / Dvalin En av hjortarna som äter av Yggdrasills ask [Gm33]. dvergar (dvergr i singularis) / dvärgar Dvärgar är ett slax småväxta varelser som enligt Völvans spådom skapades ur Brimirs blod och Bláinns läggar, d.v.s. Ymirs kropp [Vs9], och dessförinnan var de enligt Snorri maskar i Ymirs kött [Gyg13]. Dvärgarna bor i jorden och i stenar [Gyg13], där de bl.a. sysselsätter sig med smide på vilket de är oöverträffade mästare. Det utnyttjas då och då av både människor och gudar: I sagan om Án bogsveigir fick Án syn på en stor sten och en dvärg en bit därifrån. Han ställde sig då mellan stenen och sade till dvärgen att han aldrig skulle komma in i stenen igen om han inte smidde honom en båge och fem pilar. Dvärgen, som hette Litr, gjorde så och fick lite silver som tack för hjälpen [Anb]. Dvärgar kan inte stanna utomhus för länge eftersom de inte tål solljus så väl. Þórr utnyttjade det för att göra sig av med dvärgen Allvíss (se Allvíss) [Alm]. Kung Sigrlami i Gårdarike skaffade sig oxå ett svärd av en dvärg, nämligen det berömda svärdet Tyrfingr. Det var vassare än alla andra svärd och lyste som solen, och ingen levde till nästa dag som sårades av det [Hrv]. Ett annat berömt svärd är Sigurðr Fáfnisbanis svärd Gramr, som dvärgen Reginn smidde honom. När Egill einhendr (den enhänte) just hade mist sin hand gav han en guldring till ett dvärgbarn som han träffade i skogen, och som tack lindrade fadern hans smärta och gjorde ett holkförsett svärd som han kunde använda trots sitt handikapp [EgE]. Þorsteinn bœjarmagn räddade livet på ett dvärgbarn och belönades med en skjorta som gjorde honom osårbar och outtröttelig, en silverring som skulle skydda honom mot fattigdom, en svart sten som gjorde honom osynlig, och en annan sten som kunde framkalla hagel, eld och solsken. Om dvärgen hade tillverkat allt detta förtäljer dock inte sagan [Tor]. Freyjas Brísingasmycke smiddes oxå av dvärgar, nämligen Álfrigg, Dvalinn, Berlingr och Grérr. För det fick hon ligga en natt hos var och en av dem [Hed]. Dvärgarna Dáinn och Nabbi gjorde hennes ridsvin Hildisvín, men hur hon betalade det är inte känt []. I Völuspá står att dvärgarna "stönar vid stendörrarna" när undergången närmar sig [Vs48]. døkkálfar / svartalver Svartalverna är ett slax alver som är svartare än beck och bor i jorden [Gyg16]. Ibland tyx de blandas ihop med dvärgarna. |
| E EDDA / Edda Áis maka [Rt2]. Med Rígr moder till Þræll [Rt7]. Edda Snorri Sturluson inleder sin skaldskapslärobok med att säga: Bók þessi heitir Edda 'Denna bok heter Edda'. Varför vet ingen, men namnet har levt qvar, och när man på 1600-talet hittade en samling fornqväden i en handskrift fick även den namnet Edda. För att skilja de båda åt kallas Snorris Edda antingen Snorres Edda (Snorraedda) eller den prosaiska Eddan, medan den andra kallas Sämunds Edda (Sæmundar Edda) (Sæmundr fróði var en präst som ansågs ha författat den), den poetiska Eddan eller kort och gott Eddan. Till den senare räknas även några dikter som inte ingår i den nämnda handskriften, men som liknar de dikter som gör det. Snorri levde 1179-1241, alltså 200 år efter att islänningarna officiellt antog kristendomen som enda religion. Det fanns alltså ingen skriven Edda under vikingatiden, som kan ha fungerat som något slax helig skrift, motsvarande Bibeln. Något sådant hade de gamla nordborna ICKE. Nästan alla eddadikterna, som med all sannolikhet var fler än de vi känner till, fanns dock självklart under vikingatiden, men de fördes vidare muntligen. Tvenne viktiga ting att tänka på angående Snorris edda: 1) Snorri har inte alltid förstått de gamla diktverk som han bygger sina skrifter på, utan faktiskt tolkat dem felaktigt ibland. 2) Snorri var kristen, vilket har påverkat texten. Det är bl.a. därför han i inledningen skriver att gudarna egentligen var människor som kom till Norden från Troja. Det är oxå delvis därför som han i Gylfaginning låter asarna själva berätta om den hedniska världsåskådningen. EGGÞÉR / Eggter ("svärdsdrängen", av egg "egg" + -þér "-tjänare") Enligt Völuspá en jättinnas herde (kanske Gerðrs? se Freyr) som spelade harpa sittande på en hög under Gaglviðr [Vs42]. EGILL / Egil Son till en finnkonung och bror till Slagfiðr och Völundr (se Völundr) [Vk-1]. Egill är fader till Þjálfi och Röskva [Gyg43], men när Þórr och Týr var på väg till Hymir för att hämta hans kittel lämnade Þórr sina bockar hos Egill [Hyk7,Gyg43] och Þjálfi råkade då lurad av Loki göra en av Þórrs bockar halt [Gyg43]. Egill gav då Þórr sina barn som bot [Gyg43,Hyk38]. EIKIN / Eikin En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. EIKINTJASNA / Eikintjasna En av Þrælls och Þírs döttrar [Rt13]. EIKÞYRNIR / Eiktyrne ("den ektörnade", av eik "ek" + þyrnir, av þyrnir "törne") En hjort som står på Valhölls tak och äter av Læraðr. Från hans horn droppar vatten ner i Hvergelmir, varifrån alla vatten rinner [Gm26]. einherjar / enhärjar De krigare som Óðinn har utvalt och låtit hämta upp till sin här i Ásgarðr [Gm8,14], där de får bo i Valhöll eller Vingólf [Gyg19]. Hälften av dem tar dock Freyja hand om [Gm14]. Varje dag kämpar enhärjarna mot varandra och dräper varandra, men på qvällen sitter de ändå såta tillsammans [Vm41,Gyg40] och äter av Sæhrímnirs fläsk [Gm18,Gyg37]. EIR / Eir En ásynja som är en av Freyjas mör [Fjm38] och den bästa av läkare [Gyg34]. Eiríksmál / Eriksmål En hyllningsdikt till Eiríkr blóðøx (Erik blodyx) i vilket Óðinn och Bragi väntar på Eiríkrs ankomst till Valhöll. EISTLA / Eistla En av Heimdallrs nio mödrar [Hdl37]. ELDHRÍMNIR / Eldrimner Andhrímnirs kittel [Gm18]. ELDIR / Elde Ægirs tjänare [Ls-1,1-5]. ÉLIVÁGAR / Elivågor ("ovädersvågor", av él "äl, oväder" + vágar "vågor") Ett antal älvar som utgör gränsen mellan jättarnas värld och människornas []. Ymir föddes i urtiden när giftiga droppar sqvätte ur Élivágar och klumpade ihop sig [Vm31]. ÉLJÚÐNIR / Eljudne Hels sal i Niflheimr [Gyg33]. ELLI / Elle ("ålderdom") En gammal gumma som besegrade Þórr i brottning hos Útgarða-Loki. Efteråt avslöjade värden att Þórr egentligen hade brottats med Miðgarðsormr (se Útgarða-Loki) [Gyg45]. EMBLA / Embla Den första qvinnan, som skapades av Óðinn och hans bröder (se Askr) [Vs17-18,Gyg8]. ERNA / Erna Jarls maka (se Jarl). Dotter till Hersir [Rt39-40]. EYRGJAFA / Eyrgjafa En av Heimdallrs nio mödrar [Hdl37]. |
 | F FAÐIR / Fader ("fader") Móðirs make [Rt27] och Jarls styvfader. FÁFNIR / Fafne Son till Hreiðmarr. När Hreiðmarr hade fått asarnas böter för dråpet på Otr dödade Fáfnir honom [Rm+9,Skm38] och stal guldet [Rm+11,Skm38]. Sedan lade han sig i ormskepnad på Gnitaheiðr att vaka över guldet med en skräckhjälm - œgishjálmr - på huvudet [Rm+14,Skm38]. Sigurðr, Sigmundrs son, dödade Fáfnir [Fm-1-22,Skm38]. Fáfnismál / Fafnesmål Qvädet om hur völsungen Sigurðr, Sigmundrs son, dräper draken Fáfnir och hans illistige broder Reginn och lägger beslag på hans guld. FALHÓFNIR / Falhofne En av asarnas hästar [Gm30,Gyg14]. FALLANDAFORAÐ / Fallfördärv Tröskeln i dörren till Éljúðnir [Gyg33]. FÁRBAUTI / Farbauti Lokis fader [Skm16,Gyg32]. FARMATÝR / Farmatyr Óðinn [Gm48]. FEIMA / Feima En av Karls och Snørs döttrar [Rt25]. FENGR / Feng Óðinn [Rm18]. FENJA / Fenja ("hon i/från träsket", av fen "träsk") En jättinna som med sin syster (?) Menja såldes av den svenske kung Fjölnir till den danske kung Fróði som lät dem mala guld, fred och lycka i qvarnen Grótti (se Fróði) [Grs,Skm40]. FENRIR / Fenre Fenrisúlfr. FENRISÚLFR el. FENRIR / Fenrisulven, Fenre En jättelik ulv. Fenrisúlfr kallas även Hróðvitnir/Hróðrsvitnir [Gm39,Ls39], men ofta endast rätt och slätt úlfr, freki eller vitnir, d.v.s. 'vargen'. Han kallas även Vánargandr [Skm16]. Son till Loki [Hdl40,Ls10,Vs55,Gyg33] och Angrboða [Hdl40,Gyg33]. När Fenrisúlfr var nyfödd och asarna fann honom tog de honom till Ásgarðr, men Fenrir växte sig så stor att asarna beslöt att binda honom. De lät då Fenrir pröva sin styrka på kedjan Lœðingr, men ulven drog av den på första försöket. Då gjorde de en dubbelt så stark fjätter som de kallade Drómi, och ulven ville gärna pröva den oxå, och den brast. Då sände Óðinn Skírnir till Svartálfaheimr, och han fick några dvärgar där att göra Gleipnir [Gyg33]. Sedan for asarna med Fenrisúlfr ut på havet Ámsvartnir till holmen Lyngvi [Gyg33]. Där försökte de få ulven att låta binda sig, men han anade ugglor i mossen och gick med på det först efter att Týr hade lagt sin hand i hans gap, som pant för att försäkra att de skulle hjälpa honom loss om han inte klarade det själv. Men ulven kom inte loss och alla asarna skrattade utom Týr som miste sin hand. [Gyg24,33]. Sedan band de Gleipnir i stenen Gjöll med hjälp av fjättern Gelgja, slog ner stenen i jorden och fastgjorde den där med stenen Þviti. Sedan satte de ett svärd i ulvens käft, med hjaltet mot underkäken och spetsen mot överkäken, och nu står han där bunden [Ls39,41] med dregel forsande ur munnen, och ska stå så till världarnas undergång [Gyg33]. Ån som strömmar ur hans mun kallas Vón [Gyg33]. Vid världarnas undergång ska Fenrir enligt völvans spådom slippa lös och i den sista striden dräpa Óðinn. Fenrir ska dock själv dräpas av Víðarr [Vm53,Vs53-55,Gyg50]. Fenrir är far till solvargen Hati som ska sluka solen [Gm39,Gyg11], men Vafðrúðnismál är det Fenrir själv som ska göra det [Vm46-47]. FENSALAR / Fensala ("träsksalarna", av fen "träsk" + salar "salar") Friggs boning [Vs34,Gyg34]. FIMAFENGR / Fimafeng Ægirs tjänare som Loki dräpte under det stora gästabudet hos Ægir [Ls-1]. FIMBULÞUL / Fimbultul En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. Enligt Gylfaginning har den sitt ursprung i Hvergelmir [Gyg3]. FIMBULTÝR / Fimbultyr Óðinn [Vs60]. FJÓSNIR / Fjosne En av Þrælls och Þírs söner [Rt12]. FJALARR / Fjalar En tupp som gal i Galgviðr [Vs42]. FJALARR / Fjalar En dvärg som bodde tillsammans med sin dvärgkompis Galarr. När Kvasir hälsade på hos dem dödade de honom och tappade hans blod i kitteln Óðrerir och karen Són och Boðn, och gjorde därav ett mjöd som skänkte skaldeförmåga och visdom till envar som drack av det [Skm1]. En jätte som hette Gillingr och hans hustru kom oxå på besök. Då rodde dvärgarna ut med Gillingr på en sjö och satte båten på grund. Gillingr föll i vattnet och drunknade, men dvärgarna rodde hem igen. När Gillingrs maka fick veta detta grät hon så högt att Galarr släppte en qvarnsten på henne så hon dog [Skm1]. När Gillingrs son Suttungr fick höra detta rodde han ut dvärgarna på ett skär, där de hotades att dränkas av tidvattnet, men Suttungr nöjde sig med mjödet som bot [Skm1]. Fjalarr nämns också i dvärguppräkningen i Völuspa [Vs16]. FJALARR / Fjalar Ett annat namn på Útgarðaloki [Hb26]. FJALARR / Fjalar Någon hos vilket Óðinn en gång deltog i ett fylleslag [Hm14]. Troligen är denne Fjalarr en av de ovan nämnda. Tuppen är han väl knappast, men dvärgen Fjalarr och hans kompis Galarr tog ju emot besök både av guden Kvasir och av jätten Gillingr med maka, så varför inte av Óðinn? Gudafadern kan också ha avlagt besök hos Útgarða-Loki; Óðinn kan ju liksom honom dölja sitt rätta jag, och är inte heller lika farlig för jättarna som Þórr, och kan därför väl ha blivit insläppt. FJÖLKALDR / Fjölkall ("mycket kall", av fjöl- "mång-" + kaldr "kall") Óðrs (Svipdagrs) namn på sin farfar när han talade vid Fjölsviðr [Fjm6]. FJÖLNIR / Fjölne Óðinn [Gm47,Rm18,Gyg2]. FJÖLNIR / Fjölne En svensk konung av ynglingaätten som satt samtidigt med kung Frið-Fróði i Danmark, och som sålde jättinnorna Fenja och Menja till Fróði [Skm40]. I Ynglingasaga sägs kung Fjölnir vara son till kung Yngvifreyr och far till kung Svegðir. Under ett besök hos nämnde kung Fróði drunknade Fjölnir i ett stort mjödkar [Yngs11]. FJÖLSVIÐR (-svinn-) / Fjölsvinn ("mångvis", av fjöl- "mycket, mång-" + sviðr "vis") Någon som vaktade Menglöð (Freyja) och som inte släppte förbi någon utom Svipdagr [Fjm]. Troligen är Fjölsviðr Óðinn, som faktiskt kallar sig själv så [Gm47]. FJÖLSVIÐR (-svinn-) / Fjölsvinn ("mångvis", av fjöl- "mycket, mång-" + sviðr "vis") Óðinn [Gm47]. Fjölsvinnsmál / Fjölsvinnsmål Ett qväde som handlar om hur Óðr (Svipdagr) återvänder till Ásgarðr och Freyja (Menglöð). När han kommer till porten hindras han av Óðinn (Fjölsviðr) och talar med honom en stund innan han avslöjar sin rätta identitet. När han slutligen gör det slås porten upp och han släpps in till sin älskade. FJÖLVARR / Fjölvar Hárbarðrs påstådda sällskap på ön Algrœn [Hb16]. FJÖRGYN / Fjörgyn Frigg. Särskilt såsom Þórrs moder [Hb56,Vs56]. FJÖRGYNN / Fjörgyn Friggs fader [Ls26,Skm19]. FJÖRM / Fjörm En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. Enligt Gylfaginning har den sitt ursprung i Hvergelmir [Gyg3]. FLJÓÐ / Fljod ("qvinna") En av Karls och Snørs döttrar [Rt25]. FÓLKVANGR / Folkvang ("stridfolksfältet", av fólk "(strids)folk" + vangr "fält") Freyjas boning i Ásgarðr i vilken hon tar emot hälften av de i striden fallna [Gm14,Gyg23]. FORNJÓTR / Fornjot Fader till elden, vinden och havet (Ægir) [Skm24]. FORSETI / Forsete ("främstsittaren") Son till Baldr och Nanna [Skm5,Gyg31]. Forseti bor i Glitnir där han huserar de flesta dagar och löser alla trätor [Gm15,Gyg31]. Forspjallsljóð Ett svårtolkat qväde som handlar om hur Iðunn hamnade i underjorden och hur asarna kom för att ställa frågor till henne (se Iðunn). Många anser denna dikt vara ett falsarium, delvis för att den bara är finns nedskriven i en pappershandskrift från 1600-talet. FRÁNANGRSFORS / Franangers fors En fors i vilken Loki gömde sig efter att ha smädat gudarna vid Ægirs gästabud och erkänt sin skuld i Baldrs död [Ls+65]. FREKI / Freke En av Óðinns bägge vargar [Gm19]. FREYJA / Freja, Fröja (eg. "frun") Freyja kallas oxå för Mardöll [Gyg34], Hörn [Gyg34], Gefn [Gyg34], Sýr [Gyg34] och Vanadís [Gyg34]. Freyja är dotter till Njörðr (se Njörðr) [Trk22,Skm6,20]. Hennes make heter Óðr [Vs25,Skm20,Gyg34], och hon har en dotter som heter Hnoss [Skm20,Gyg34]. Ibland försvinner Óðr, och Freyja vandrar då runt i världen och letar efter honom. Hon gråter då tårar av rött guld [Gyg34]. Loki säger att envar av asarna och alverna på Ægirs gästabud hade varit Freyjas älskare [Ls30] och att gudarna en gång kom på henne med hennes egen bror [Ls32], och Hyndla anklagar henne för att springa ute på nätterna såsom geten Heiðrún med sina bockar [Hdl46-47]. Freyja är eftertraktad av jättarna; Þrymr, som en gång stal Þórrs hammare, krävde att få Freyja till brud för att lämna tillbaka hammaren [Trk], byggmästaren som byggde muren runt Ásgarðr ville ha Freyja, solen och månen till lön [Gyg41], och Hrungnir som skulle döda alla asar skulle behålla Freyja och Sif [Skm17]. Freyja sägs i Völuspá en gång ha hamnat i jättarnas våld, och räddats av Þórr [Vs25-26], men kanske syftar detta såsom Snorri säger, blott på att Freyja lovades bort som lön till byggmästaren som byggde muren runt Ásgarðr [Gyg41]. Freyja tar hand om hälften av de i striden fallna krigarna [Gm14,Gyg23], och rider enligt Gylfaginning själv i striden [Gyg23]. Freyjas boning i Ásgarðr heter Fólkvangr [Gm14,Gyg23] och hennes hall där heter Sessrúmnir [Skm20]. Freyja äger smycket Brísingamen [Trk13,15,19,Gyg34] som hon köpte av fyra dvärgar genom att ligga en natt hos var och av dem. Óðinn blev då vred, eftersom hon ska ha varit hans frilla [Hed]! Freyja har en galt som hon använder som riddjur [Hdl5]. Den heter Hildisvín, och gjordes till henne av dvärgarna Dáinn och Nabbi [Hdl7]. Hon har oxå en vagn som dras av katter [Gyg23]. Freyja äger oxå en "fjäderhamn", alltså en gestalt av en fågel som hon t.o.m. kan låna ut. Detta gjorde hon till Loki när han skulle leta efter Mjöllnir (se Þrymr) [Trk3-4]. I berättelsen om Þórrs färd till Geirröðr flyger dock Loki runt i Friggs falkhamn [Skm18]. FREYR / Frej, Fröj, Frö (eg. "herre") Freyr är son till Njörðr [Sk-1,Skm6,7] och hans syster [Ls36] och föddes när Njörðr var gisslan hos jättarna [Ls35]. Enligt Gylfaginning föddes Freyr och Freyja efter att Njörðr och Skaði hade misslyckats med sitt äktenskap [Gyg23]. Freyr kallas árguð - äringsgud - och, liksom sin fader, fégjafa guð - gåvogud - [Skm7], ty han råder över regnet och solens sken och årsväxten, och är god att åkalla för äring och fred, säger Snorri [Gyg23], och enligt Adam av Bremen skänker Freyr, som han kallar för Fricco, pacem voluptatemque (...) mortalibus 'fred och lycka åt de dödliga' - och om det ska hållas bröllop offrar svearna till Freyr [AdamIV:26]. Enligt Håkon den godes saga (Hákonar saga góða) dracks Freyrs skål (Freys full) efter Óðinns och Njörðrs, för årsväxt och fred (til árs ok friðar) [Håk14]. Freyr är troligen oxå alvernas härskare; åtminstone äger han och bor i dessa fruktbarhetsgudomligheters värld Álfheimr, som han fick i tandgåva av de andra gudarna i tidernas begynnelse [Gm5]. Adam av Bremen berättar oxå att guden avbildas med en enorm fallos [AdamIV:26].
Namnet Freyr betyder egentligen 'herre'. Motsvarande (ungefär) ord finns även i fornengelskan i betydelsen 'herre', det användes av de tidigmedeltida tyskarna åtminstone i tilltal i frasen 'min herre', och i den gotiska bibeln användes det t.o.m. om herren Gud, alltså den kristne guden, så ordet verkar inte vara något lika ursprungligt gudanamn som t.ex. Þórr eller Óðinn. Freyrs egentliga ursprungliga namn är troligen Ingr (som ursprungligen kan ha betytt 'fallos'). I Lokasenna och Ynglingasaga kallas Freyr Ingunar-Freyr, vilket bör betyda 'Yngvinn-herren', och Yngvinn betyder i sin tur egentligen 'Ingr-vännen', som troligen är ett binamn på den Freyr-dyrkande sveakonungen - dennes ätt kallades ju ynglingaätten. Ingunar-Freyr är alltså ett binamn på guden som säger honom vara sin mest hängivne dyrkares herre, och Freyr är en kortare form av uttrycket.
Freyr har två tjänare som heter Byggvir och Beyla [Ls-1].
När Freyr en gång såg ut över världarna från Hliðskjálf fick han se Gymirs dotter Gerðr i Jötunheimar och blev förälskad i henne, men han var gud och hon var jätte, så Freyr blev djupt olycklig. Njörðr och Skaði bad då Skírnir att tala vid honom och han erbjöd sig att stämma möte med med Gerðr i Freyrs räkning. Han gjorde så och lyckades få ett ja (se Skírnir). När Skírnir återkom och sade att Gerðr ville träffa Freyr om nio dagar sade Freyr:
[Sk,Gyg36] Freyr gifte sig sedan med Gerðr [Hdl30,Gyg36]. För att få Gerðr att vilja träffa Freyr hotade Skírnir henne bl.a. med svärdet som kämpar av sig självt (se Skírnir), men Gerðr behöll ändå detta svärd, för Loki säger vid Ægirs gästabud att Freyr köpte henne med det, och undrar vad Freyr ska slåss med när Muspells söner rider över Myrkviðr [Ls42], och även Hárr i Gylfaginning befarar att det kommer att gå illa då [Gyg36], och när Freyr en gång slox med Beli dödade han honom med ett hjorthorn [Gyg36]. Detta måste ju ha skett efter frieriet, så när Gerðr före det samma kallar Freyr för sin broders bane [Sk16], måste hon redan ha känt till sin broders öde. Vid undergångsstriden ska Freyr möta Surtr på slagfältet [Vs53,Gyg50]. FRÍÐ / Frid ("vacker") En av Freyjas (Menglöðs) mör [Fjm38]. FRIÐ-FRÓÐI / Frid-Frode ("fred-Frode", av friðr "fred, frid" + Fróði (se detta ord)) Fróði [Skm40]. FRIÐLEIFR / Fridleif Konung i Danmark. Son till Skjöldr och fader till Fróði [Skm40]. FRIGG / Frigg (eg. "älskad, älskvärd") Frigg är dotter till Fjörgynn [Ls26,Skm19,Gyg8], Óðinns maka [Ls-1,26,Gyg8,19] och mor till Baldr []. Hon är oxå syster till Fulla, enligt Merseburgsformeln (se Fulla). Snorri ser Frigg och Jörð som två olika gudinnor, som Óðinn har barn med; Frigg är Baldrs moder [], men Jörð Þórrs moder [Skm20,22,Gyg8] och dessutom Óðinns dotter [Gyg8]. I sin lista på kenningar och heiten säger han dock att Fjörgyn är ett annat namn på jorden [Skm(vers252)], och ... I den poetiska eddan säges dock Þórr vara son till Fjörgyn [] eller Jörð []. ... Frigg kallas även Hlín [Vs53], Fjörgyn [Vs56], Hlöðyn [Vs56]. Hlín, säger Snorri, är en asynja som åt Frigg hjälper folk ut faror [Gyg34], men i Völuspá är Hlín ett annat namn på Frigg [Vs53]. Kanske är även flera av de andra asynjorna som Snorri räknar upp - Eir, Sjöfn, Lofn, Vár, Vör, Syn o.s.v. [Gyg34] - bara Frigg i hennes olika funktioner. I Lokasenna anklagas Frigg av Loki för att alltid ha varit karlgalen och ha legat med Óðinns båda bröder Vili och Vé [Ls26]. Frigg är mycket vis. När Freyja tar Frigg i försvar när Loki anklagar henne, säger hon att Frigg nog känner till alla öden även om hon inte säger något därom [Ls29,Gyg19]. Frigg tar ibland parti för motståndarna till sin makes skyddslingar, såsom i Grímnismál där hon får Óðinns fosterson kung Geirroðr att pina Grímnir, för att visa att Geirroðr inte var bättre än hennes fosterson Agnarr (se Geirroðr) [Bd-1]. Välkänd är oxå berättelsen ur Origo gentis langobardorum (Langobardernas folks historia) om hur langobarderna fick sitt namn (langobard betyder eg. 'långskägg'): Vinnilerna, som langobarderna kallades då, hotades av vandalerna, vilka lovades seger av Godan (Óðinn). Vinnilernas drottning bad då Frea (Frigg) om hjälp, och hon rådde dem att ta med sina qvinnor till slagfältet med håret uppbundet för ansiktet så att det skulle se ut som skägg. De gjorde så, och när Godan fick se dem frågade han "Vilka är de där långskäggen?". Frea svarade då att eftersom han nu hade givit dem namn, fick han oxå ge dem segern, och det gjorde han. Frigg bor i Fensalar [Vs34,Gyg34] och har två tjänarinnor som heter Fulla [Gyg34] och Gná [Gyg34]. Den förra är oxå hennes syster. Frigg sägs i Skáldskaparmál äga en falkhamn, som Loki en gång lånade [Skm18,19]. Även Freyja sägs ha en sådan (se Freyja), eller har Snorri blandat ihop de båda? FRÓÐI / Frode ("den vise", av fróðr "vis") En son till kung Friðleifr och således sonson till Óðinn, som var konung i Danmark. Under Fróðis tid som konung rådde den s.k. frodefreden () under vilken inga brott begix. Fróði kallades därför Frið-Fróði - Freds-Fróði. Samtidigt var Fjölnir konung i Sverige och av honom köpte Fróði jätteqvinnorna Fenja och Menja och lät dem mala guld, fred och lycka åt Fróði, men jättinnorna tröttnade och malde fram vikingen Mýsingr som dödade Fróði och stal Grótti (se Grótti) [Grs,Skm40]. FULLA / Fulla En av asynjorna som är Friggs tjänarinna [Gm-1,Gyg34]. Hon är mö och har ett guldband om pannan [Gyg34]. Den gamla tyska Merseburgsformeln, en trollformel mot benbrott, nämner Fulla (Uolla) och säger att hon är syster till Frigg (Friia). FÚLNIR / Fulne En av Þrælls och Þírs söner [Rt12]. För Skírnis / Skirnesmål Berättelsen om hur Freyr förälskade sig i jätteflickan Gerðr och hur hans tjänare Skírnir friade till henne i hans räkning. Efter att ha tagit till både mutor och hot gav Gerðr med sig. |
| G GAGLVIÐR / ("fågelträdet", av gagl "fågel" + viðr "ved, träd, skog") Ett träd i vilket Fjalarr sitter och gal och under vilket Eggþér spelar harpa sittandes på en hög [Vs42]. GAGNRÁDR / Gagnråd Óðinn när han besökte Vafðrúðnir [Vm8,9,11,...]. GALARR / Galar En dvärg (se Fjalarr) [Skm1]. galdrar (galdr i singularis) / galdrar, sing. galder Trollsånger. Att framsjunga galdrar kallas att gala, och har man utsatts för galdrar har man blivit galen. GANGLATI / Gånglate Hels träl [Gyg33]. GANGLÖT / Gånglata Hels trälinna [Gyg33]. GANGLERI / Ganglere ("den reströtte") Óðinn [Gm46]. GANGR / Gang Son till Allvaldi [Skm1]. GARÐROFA / Gardrofa Häst. Moder till Hófvarpnir med Hamskerpir [Gyg34]. GARMR / Garm Den främste av hundar [Gm44] som vaktar Niflhel vid Gnipahålan [Vs44]. När Óðinn red förbi för att rådfråga den döda spåqvinnan mötte Garmr honom, "blodig om bröstet" och skällde länge efter honom [Bd2-3]. När völvan berättar om världens undergång säger hon:
"Freki [mun] renna" betyder eg. bara att "vargen ska löpa", och den vargen kan vara både Fenrir och Garmr, men i Gylfaginning sägs det att Garmr ska slita sig lös och döda Týr vid ragnarök [Gyg50]. GASTRÓPNIR / Gastrofne Muren som omgärdar Menglöðs hall i Fjölsvinnsmál. Fjölsviðr har gjort den själv, av Leirbrimis lemmar [Fjm12]. GAUTR / Gaut Óðinn [Gm54]. GEFJON / Gefjon En av asynjorna, som är mö och som tjänas av de som dör som mör [Gyg34]. Gefjon underhöll en gång kung Gylfe och fick till lön så mycket land som fyra oxar kunde plöja på ett dygn. Hon spände sina fyra jättesöner i oxskepnad, framför plogen och plöjde så djupt att en stor del av landet lossnade. Oxarna drog det med sig lång ut i havet, och Gefjon kallade det Selund (Själland). Hålet där det hade legat vattenfylldes och kallades sedan Lögrinn (nu Mälaren) [Gyg1]. I Lokasenna säger Loki att Gefjon en gång lade sina lår om "den vite svennen" när han gav henne ett smycke [Ls20]. "Den vite asen" brukar ju i och för sig Heimdallr kallas, men mer om detta är inte känt. GEFN / Gefn Freyja [Gyg34]. GEIRAHÖÐ / ("spjutstrid", av geirr "spjut" + höð "strid") Geirölul [Gm36]. GEIRROÐR / Geirröd Son till kung Hrauðungr. En gång när Geirroðr och hans två år yngre bror Agnarr fiskade, blåstes de vilse av vinden och togs om hand av ett gammalt par. Gubben fostrade Geirroðr och gumman Agnarr. På våren fick de ett skepp av gubben och for hemåt, men när Geirroðr hade hoppat i land sköt han ut skeppet igen innan Agnarr hade hunnit gå ur det och sade "Far dit trollen tar dig!". Geirroðr blev sedan konung eftersom hans far hade dött [Gm]. Det gamla paret var egentligen Óðinn och Frigg, och när Óðinn påtalade att Friggs fosterson Agnarr levde hos trollen sade Frigg att Geirroðr var så snål att han dödade sina gäster om de blev för många. Då klädde Óðinn ut sig och besökte Geirroðr under namnet Grímnir. Frigg lät dock Fulla varna Geirroðr för att en trollkunnig främling var på väg och när Grímnir kom satte Geirroðr honom mellan två eldar. Då qvad Grímnir Grímnismál och avslöjade sin rätta identitet. Geirroðr reste sig då för att ta honom från eldarna, men tappade sitt svärd och föll på det. Geirroðrs son Agnarr efterträdde sedan fadern [Gm]. GEIRRÖÐR / Geirröd En jätte som Þórr dödade. När Loki en gång var ute och flög i Friggs falkhamn kom han till Geirröðargarðar och satte sig i en fönsterglugg. Geirröðr lät ta honom till fånga, och när Loki inte ville säga vem han egentligen var stängde Geirröðr in honom i en kista och svälte honom i tre månader. Då frågade Geirröðr honom en gång till och Loki berättade sanningen. Han tvingade då Loki att svära att han skulle få Þórr att komma till Geirröðargarðar utan vare sig Mjöllnir eller styrkebältet [Skm18]. Loki lyckades med det men på vägen stannade de hos Gríðr som lånade Þórr sitt eget styrkebälte, sina järnhandskar och sin stav Gríðarvölr [Skm18]. När de kom till älven Vimur vadade Þórr över och stödde sig på Gríðarvölr, och Loki höll sig fast i Þórrs bälte. När de var mitt i älven började vattnet stiga. Då såg Þórr Geirröðrs dotter Gjálp stå med ett ben på var sida älven och få vattnet att stiga. Han kastade då en sten på henne, med orden "Vid mynningen skall ån stämmas" ("At ósi skal á stemma"), och tog sig upp med hjälp av en rönn (som allt sedan dess kallas Þórrs räddning (björg Þórs)) [Skm18]. När de kom till Geirröðrs hall fick de gå in i gethuset och när Þórr satte sig på en stol där for den upp mot taket, men Þórr satte staven mot taket och tryckte sig neråt, och då hördes ett knakande. Under stolen såg han då Geirröðrs döttrar Gjálp och Greip med brutna ryggar. Då gick Þórr in till Geirröðr och möttes av en glödande järnklump som jätten kastade mot honom, men Þórr fångade den och kastade den genom både pelaren som Geirröðr gömde sig bakom, honom själv och väggen bakom honom [Skm18]. GEIRSKÖGUL / Geirskögul Valkyrja [Vs31]. GEIRVIMUL / Geirvimul En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. GEIRÖLUL el. GEIRAHÖÐ / Geirönul En av Óðinns valkyrjor [Gm36]. GELGJA / Gelgja En fjätter med vilken Fenrirs boja Gleipnir fästes i stenen Gjöll [Gyg33]. GERÐR / Gerd Dotter till jätten Gymir [Ls42,Hdl30,Sk,Gyg36] och Aurboða [Hdl30,Gyg36] som Freyr blev förälskad i (se Freyr och Skírnir) [Sk,Gyg36] och gifte sig med [Hdl30,Gyg36]. GERI / Gere ("den girige") En av Óðinns två vargar [Gm19]. GESTUMBLINDI / Gestumblinde En fiende till kung Heiðrekr som Heiðrekr bjöd till sig för att försonas "om han ville behålla livet". Gestumblindi var dock inte lika vis som konungen så han bad Óðinn om hjälp. En qväll kom så en okänd man till honom. De bytte kläder med varandra, och främlingen gick till konungen i stället för Gestumblindi. De ställde gåtor till varandra och när Gestumblindi, som ju förstås var Óðinn själv, frågade vad Óðinn viskade i den döde Baldrs öra kunde Heiðrekr självklart inte svara och högg med sitt svärd Tyrfingr mot gästen. Óðinn flög då iväg i falkskepnad och spådde att konungen skulle dräpas av simpla trälar [Hrv10], vilket oxå skedde. GESTUMBLINDI / Gestumblinde Óðinn (se Gestumblindi ovan) [Hrv10]. GÍFR / Gifer Freki [Fjm14]. GILLINGR / Gilling En jätte som dödades av Fjalarr och Galarr (se Fjalarr) [Skm1]. Gillingr hade en hustru vars namn vi inte vet, och två söner vid namn Suttungr och Baugi [Skm1]. GIMLÉ / Gimle ("vinterlä", av ett ord för "vinter", "snö" eller "storm" + lé "lä, skydd") En plats på vilken det efter ragnarök enligt völvans spådom ska stå en vacker sal med guldtak, där "dyggvar dróttir" ska bo [Vs64]. Den kristne Snorri säger att alla rättrådiga människor efter döden ska få bo hos Alföðr i Gimlé eller Vingólf i "himlen", medan onda hamnar i underjorden [Gyg2]. Gimlé är enligt honom det fagraste av hus och bjärtare än solen, och det är beläget i sydänden av himlen [Gyg16], eller kanske i Viðbláinn [Gyg16]. GINNUNGAGAP / Ginnungagap Ett tomrum som fanns mellan Niflheimr och Muspellsheimr långt innan jorden skapades [Gyg4]. Där ligger nu rimtursarnas land [Gyg14]. GIPUL / Gipul En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. GÍSL / Gisel En av asarnas hästar [Gm30,Gyg14]. GJALLARHORN / Gjallarhornet Heimdallrs horn, som han ska blåsa i när den sista striden närmar sig [Vs46,Gyg26,50]. Snorri säger att Mímir dricker ur Gjallarhorn [Gyg14]. GJÁLP / Gjölp En av Heimdallrs nio mödrar [Hdl37]. GJÖLL / Gjöll ("gäll", av gjallr "gäll") En älv som enligt Gylfaginning rinner ur Hvergelmir [Gyg3] genom Miðgarðr och ner i Hel [Gm28]. GJÖLL / Gjöll En sten som asarna band Fenrir i (se Fenrisúlfr) [Gyg33]. GLAÐR / Glad En av asarnas hästar [Gm30,Gyg14]. GLAÐSHEIMR / Gladsheim Óðinns land i Ásgarðr där Valhöll står [Gm8]. Snorri kallar Valhöll så [Gyg13]. GLAPSVIÐR (-svinn-) / Glapsvinn Óðinn [Gm47]. GLASIR / Glase En lund (?) med guldlövade träd som växer i Ásgarðr utanför Valhöll [Skm32]. GLEIPNIR / Gleipne Fjättern som asarna band Fenrisúlfr med [Gyg24,33]. Den gjordes av några dvärgar i Svartálfaheimr, utav kattens dån, qvinnors skägg, bergens rötter, fiskens andedräkt och fågelns spott [Gyg33], och det verkar de ha tagit allt av, eftersom inget av det finns att se längre. Dessutom lade de till björnsenor [Gyg33]. GLENR / Glen Sóls make [Skm24,Gyg9]. GLENR / Glen Glær [Gyg14]. GLITNIR / Glitner ("glittraren") Forsetis boning i Ásgarðr, med väggar av guld och tak av silver [Gm15,Gyg16,31]. GLÆR / Glä En av asarnas hästar [Gm30]. Även kallad Glenr [Gyg14]. GNÁ / Gnå Friggs tjänarinna och budbärerska som rider genom luften på Hófvarpnir [Gyg34]. goð / gudar ("gud", egentligen "begjuten" el. "åkallad") Sammanfattande benämning på asar (æsir) och vaner (vanir). goðar (goði i singularis) / godar, gode (bör uttalas /gåde/ på svenska!) Präster. GÓINN / Goin En av ormarna som ligger under Yggdrasills ask. Son till Grafvitnir [Gm34]. GRÁBAKR / Gråbak ("grårygg", av grár "grå" + bakr "bak, rygg") En av ormarna som ligger under Yggdrasills ask [Gm34]. GRÁÐ / Gråd En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. GRAFVITNIR / Grafvitne Far till ormarna Góinn och Móinn [Gm34]. GRAFVÖLLUÐR / Grafvöllud En av ormarna som ligger under Yggdrasills ask [Gm34]. GRAMR / Gram Ett svärd som endast Sigmundr lyckades dra ut ur stammen på trädet i Völsungrs hall. Det hade körts in där av Óðinn själv. Detta svärd var det bästa svärd som fanns [Vls3]. När Sigmundr stred med Lyngvi gick svärdet av mot Óðinns spjut (se Óðinn) [], men Sigmundrs maka Hjördís sparade delarna och när hennes och Sigmundrs son hade vuxit upp fick han svärdet []. Reginn lagade det, och det fick heta Gramr. Det var så vasst att när Sigurðr kastade en ulltuss i Rhen och höll svärdet i vattnet nedströms klövs ulltussen när den träffade eggen [Rm+14,Skm38]. GRANI / Grane Sigurðr Fáfnisbanis häst [Rm-1]. När Sigurðr hade lastat två hela kistor guld och mycket annat på Granis rygg, så vägrade Grani ändå att gå förns Sigurðr hade suttit upp [Rm+44]. GRANI / Grane Óðinn. Se Rauðgrani. GREIP / Grejp En av Heimdallrs nio mödrar [Hdl37]. GRÉRR / En av dvärgarna som smidde Brisingamen [Hed]. GRÍÐARVÖLR / Gridstav ("Gríðr-staven", av Gríðr (se detta ord) + völr "stav") Gríðrs stav [Skm18]. GRÍÐR / Grid En jätteqvinna som var moder till Víðarr [Skm18]. Gríðr ägde staven Gríðarvölr [Skm18] och ett styrkebälte och ett par järnhandskar som hon lånade ut till Þórr när han skulle hälsa på Geirröðr [Skm18]. GRÍMNIR / Grimner, Grimne ("den maskerade", av gríma "ansiktsmask" (jmf. grimma)) Óðinns namn på sig själv när han förklädd besökte Geirroðr [Gm-1,47,49]. Grímnismál / Grimnesmål Det qväde som Óðinn qvad när han förklädd och under namnet Grímnir torterades av sin fosterson Geirroðr, som hade lurats därtill av Frigg. Grímnir fick svara på många frågor och avslöjade till slut vem han var. Då föll Geirroðr på sitt svärd och dog. GRÍMR / Grim ("den maskerade", av gríma "ansiktsmask" (jmf. grimma)) Óðinn [Gm46,47]. GRJÓTTÚNAGARÐR / Grjotunagård Hrungnirs gård i Jötunheimar [Skm17]. GRÓA / Groa En völva som försökte hjälpa Þórr att bli av med brynstensflisen i hans huvud. Hon var gift med Aurvandill, och när flisen var på väg ut berättade Þórr att han hade burit hennes make över Élivágar och kastat upp hans förfrusna tå på himlavalvet, och att Aurvandill var på väg hem, och när Gróa fick höra detta blev hon så glad att hon glömde alla galdrar så stenen sitter qvar än i dag [Skm17]. Gróas ende son är Svipdagr [Gg1,2] som väckte henne till liv efter hennes död och bad henne gala galdrar över honom [Gg]. Grógaldr / Groas galdrar Ett qväde som berättar om hur den döda Gróa gal galdrar (trollsånger) för sin ende son Óðr inför dennes färd till gudarnas boningar. Grottasöngr / Grottesången Den sång som jätteqvinnorna Fenja och Menja sjöng när de malde fram död åt sin ägare kung Fróði med qvarnen Fróði. GRÓTTI / Grotte En qvarn som kunde mala fram vad som helst. Kung Fróði i Danmark fick Grótti av dvärgen Hengikjöptr, men qvarnstenarna var så stora att Fróði tvangs köpa två starka trälqvinnor, Fenja och Menja, av kung Fjölnir. De fick dra qvarnen och mala fram guld, fred och lycka åt Fróði, men till slut tröttnade de och malde fram vikingakungen Mýsingr och hans här, ty trälqvinnorna var av jätteätt, och som de själva qvad i Gróttasöngr: "Erum-a varmar / í valdreyra" - "Vi väja icke / för valplatsens blod". Mýsingr dödade Fróði och stal Grótti. Sedan lät han Fenja och Menja mala salt åt honom på sitt skepp, men till slut blev det så mycket att skeppet sjönk, och det är därför havet är salt. De snurrande qvarnstenarna gav upphov till en virvel i havet [Grs,Skm40]. GULLFAXI / Gullfaxe ("den guldmanade", av gull "guld" + faxi av fax "hår, man") Hrungnirs häst som Magni fick efter att ha lyft Hrungnirs fot från Þórr [Skm17]. GULLINBORSTI / Gollinborsti ("han med gyllene borst", av gollinn "gyllene" + borsti, av borst "borst") Freyrs galt som Freyr använder som riddjur [Skm7]. Han springer fort som en häst och både genom luft och över vatten, och hans borst lyser upp den mörkaste natt [Skm33]. Gullinborsti, som även kallas Slíðrugtanni [Skm7,Gyg48], tillverkades av Brokkr och Sindri (se Brokkr) [Skm33]. GULLINKAMBI / Gollinkambe ("han med gyllene kam", av gollinn "gyllene" + kambi, av kambr "kam") Tuppen som väcker enhärjarna [Vs43]. GULLTOPPR / Gulltopp ("guldlugg", av gull "guld" + toppr "topp, lugg") Heimdallrs häst [Gm30,Skm8,Gyg14,26,48]. GULLVEIG / Gullveig I Völuspá säger sig Gullveig minnas de jättar som födde henne i urtiden [Vs2], när världsträdet fortfarande var ett frö under jorden [Vs2]. I Völuspá säger völvan att asarna levde glada i Ásgarðr tills tre mycket mäktiga tursamöar kom till dem från jättarnas värld []. De tre möarna var Gullveigs tre inkarnationer; Heiðr, Angrboða och Aurboða. Tre gånger kom hon till Ásgarðr, tre gånger bringade hon dem olycka, och tre gånger dräpte de henne därför, och brände henne i Óðinns hall på ett bål av lindträ [Hdl41,Vs21], men hon återföddes likväl [Vs21]. Den första gången hon kom till asarna hette hon Heiðr och lärde ut trollkonster [Vs22], och det var när asarna dödade henne som det stora kriget mellan asar och vaner bröt ut [Vs24], för Heiðr var av vanaätt. Gullveigs hjärta brann inte upp; Loki fann det i askan och åt upp det [Hdl41], och födde sedan om än inte "flagð hvert" - "" [Hdl41], så åtminstone Fenrisúlfr [Hdl40,Gyg33], Miðgarðsormr [Gyg33] och Hel [Gyg33]. Gullveig kallades då Angrboða [Gyg33]. Gullveig nästlade sig oxå en gång in i Ásgarðr under namnet Aurboða och blev en av Freyjas mör [Fjm38], lärde henne sejda [] och orsakade att hon kom i jättarnas våld [Vs25]. Efter någon av sina dödar begravdes Gullveig utanför Helporten, där Óðinn sedan uppväckte henne för att fråga henne om Baldrs död [Bd,Vs]. Enligt Baldrs draumar tvingade han henne att tala med hjälp av sina galdrar [Bd4], men enligt Völuspá betalade han henne för det [Vs30]. Efter sin tredje död föddes Gullveig ånyo, åtminstone spådde hon själv att så skulle ske, och tillbringar sin tid i Járnviðr där hon utökar Fenrirs ätt och har bl.a. fött vargarna Sköll och Hati [Vs40,Gyg11]. GUNGNIR / Gungne Óðinns spjut som genomtränger allt, och som Ívaldis söner tillverkade åt Loki (se Brokkr) [Skm33]. GUNNLÖÐ / Gunnlöd Dotter till Suttungr. Gunnlöð förälskade sig i Óðinn, eller Bölverkr som han kallade sig under sitt besök där, och hjälpte honom att stjäla Suttungrs mjöd (se Suttungr och Óðinn) [Hm105-110]. I Gunnlöðs gård blev Óðinn en gång "fjättrad med glömskehägerns fjädrar" [Hm13]. GUÐR (Gunn-) / Gunn ("strid") Valkyrja [Vs31,Gyg35]. GUNNÞORIN / Gunntorin En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. GUNNÞRÁ / Gunntro, Gunntrå ("stridslysten", av guðr/gunnr "strid" + þrá av þrá "tråna") En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. Enligt Gylfaginning rinner den upp i Hvergelmir [Gyg3]. GUSTR / Guster ("vindpust") En forn ägare av Andvaranautr. Kanske Andvare, kanske en av hans förfäder [Rm5]. gyðjur (gyðja i singularis) / gydjor, gydja Prästinnor, qvinnliga goðar. gýgjar (gýgr i singularis) / Jätteqvinnor []. Gylfaginning / Gylfaginning Första delen av Snorris Edda i vilken Snorri låter kung Gylfi under namnet Gangleri besöka de nyligen invandrande asarna (de hade enligt Snorri invandrat till Uppsala från Troja!). Asarna förvrängde synen på kungen och berättade om allt mellan himmel och jord. GYLFI / Gylfe Konung i Sverige, som lät Gefjon få ett plogland av hans rike. Hon skar då bort ett stort stycke av landet, och flyttade det i Danmark och gav det namnet Selund (Själland). Hålet i Sverige fick namnet Lögrinn (nuvarande Mälaren) [Gyg1]. I Gylfaginning säger Snorri att Gylfi under namnet Gangleri besökte Ásgarðr för att fråga ut asarna, vilka Snorri säger hade invandrat från Troja i Turkiet ... [Gyg]. GYLLIR / Gylle En av asarnas hästar [Gm30,Gyg14]. GYMIR / Gyme Jätte. Git med Aurboða [Hdl30,Gyg36] Far till Gerðr [Hdl30,Ls42,Sk6,Gyg36] och således även Beli [Sk16]. GYMIR / Gyme Ægir [Ls-1]. GÖLL el. GJÖLL / Göll En av Óðinns valkyrjor [Gm36]. GÖMUL / Gömul ("gammal") En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. GÖNDLIR / Göndle Óðinn [Gm49]. GÖNDUL / Göndul Valkyrja [Vs31]. GÖPUL / Göpul En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. |
| H HÁBRÓK / Habrok ("högbyxa", av hár "hög" + brókr "byxa" (hökar ser ju ut att ha "höga" byxor)) En hök, och t.o.m. den främste av hökar [Gm44]. HAKI / [Hdl32]. Hákonarmál / Håkonsmål En hyllningsdikt till Hákonn Aðalsteinsfóstri (Håkon Adalstensfostre) av skalden Eyvindr skaldaspillir i vilket Óðinn skickar valkyrjorna Göndul och Skögul att hämta Hákonn. Háleygjatal Ett qväde av Eyvindr skáldaspillir som berättar om Hákonn ladejarls anor ända tillbaka till Óðinn. HALR / Hall ("man, krigare") En av Karls och Snørs söner [Rt24]. hamingjur (hamingja i singularis) / hamingjor Hamingjorna föds enligt Vafðrúðnismál hos jättarna [Vm49]. HAMSKERPIR / Hamskerpe Häst. Med Garðrofa fader till Hófvarpnir [Gyg34]. HANGAGOÐ / Hangagud ("hängguden", av hanga "hänga" + goð "gud") Óðinn [Gyg19]. HAPTAGOÐ / Haptagud ("fångguden", av haptr "fånge" + goð "gud") Óðinn [Gyg19]. HÁR / Har ("hög" eller "enögd") Óðinn [Gm46]. HÁRBARÐR / Harbard ("gråskägg") Óðinn [Gm49]. HÁRBARÐR / Harbard ("gråskägg") En färjkarl som vägrade Þórr skjuts över ett sund. I stället förolämpar han honom. [Hb]. Hárbarðr är oxå ett av Óðinns binamn och han säger bl.a. att "Óðinn á jarla (...) enn Þórr á þræla kyn" - "Odin får stormän (...) men Tor får trälarnas ätt" - var Hárbarðr månne Óðinn som retades med sin son? Hárbarðsljóð / Harbardssången Ett gräl i versform mellan Þórr och den mystiske färjkarlen Hárbarðr som nekar guden skjuts över ett sund. HÁRR / Har ("gråhårig" (eller "hög")) Óðinn [Vs21]. HATI / Hate ("hataren") En varg som är son till Hróðrsvitnir och som jagar Máni över himlen [Gm39,Gyg11]. Ordagrant står det att Hati springer framför Sól, och det bekräftar även Heiðrekr i Hervarsaga [], vad nu han visste om det. Háttatal / Hattatal Den tredje delen av Snorris Edda i vilken Snorri ger prov på en stor mängd olika versmått. Haustlöng / Höstlång En skölddrapa av Þjóðolfr ór Hvini (Tjodolv från Hvin) som beskriver en sköld med bilder ur myterna, dels från Iðunns bortrövande, dels från Þórrs strid med Hrungnir. Hávamál / Den höges tal ("den höges tal", av hávi "den höge" + mál "tal") Egentligen flera olika dikter som har det gemensamt att de anses qvädas av Óðinn, som ju kallas Hávi. Den första delen består av ett stort antal allmänna levnadsråd och avslutas med att Óðinn berättar om sina qvinnoaffärer, den andra - Loddfáfnismál - består av råd riktade till en viss Loddfáfnir, och i den tredje - Rúna(tals)þáttr Óðins - och fjärde - Ljóðatal - berättar Óðinn om hur han lärde sig sina trollsånger genom att offra sig själv. HÁVI / Havi ("den höge") Óðinn [Hm164]. HEFRING / Hefring En av Ægirs och Ráns nio döttrar [Skm23]. HEIDDRAUPNIR / Heiddraupne Någon, ur vars skalle det läckte vätska (se runor) [Sdm13]. HEIÐR / Heid En av Gullveigs inkarnationer (se Gullveig) [Vs...]. HEIÐR / Heid En jättinna av Hrímnirs ätt [Hdl32]. HEIÐRÚN / Heidrun En get som står på Valhölls tak och äter på Læraðrs grenar och förser enhärjarna med mjöd [Gm25,Gyg38]. HEIMDALLR el. HEIMDALR / Heimdall, Heimdal Heimdallr är gudarnas väktare [Gm13,Ls48,Skm8,Gyg26] och har som sådan till uppgift att blåsa i Gjallarhorn för att varna asarna och enhärjarna när den sista striden närmar sig [Vs46,Gyg26,50]. Heimdallr är en ypperlig väktare, eftersom han inte behöver mer sömn än en fågel och ser hundra raster långt, dag som natt, och hör gräset gro och ullen växa [Gyg26]. Han bor oxå på Himinbjörg [Gm13,Gyg26] som ligger alldeles vid Bifrösts fäste i himlen [Gyg16,26]. Heimdallr har nio jätteqvinnor till mödrar [Hdl35,Skm8,Gyg26]: Gjálp, Greip, Eistla, Eyrgjafa, Úlfrún, Angeyja, Imðr, Atla och Járnsaxa [Hdl37]. Snorri säger ändå att Óðinn var hans fader [Skm8]. När gudarna funderade på hur de skulle få tillbaka Mjöllnir från Þrymr (se Þrymr) var det Heimdallr som visste hur de skulle göra, ty han är enligt Þrymskviða vis "såsom andra vaner" [Trk15]. Heimdallr kallas den vite asen (inn hvíti áss) [Skm8,Gyg26]. Han kallas oxå Vindhlér [Skm8], Hallinskíði [Gyg26] och Gullintanni [Gyg26]. I Völuspá sägs Heimdallrs "hljóð" vara dolt under världsträdet [Vs27], men ingen vet riktigt vad det innebär. Heimdallr ska en gång i sälskepnad ha slagits med Loki om Brísingamen på ett skär [Skm8], och den striden ska få sitt avgörande vid ragnarök, då de båda enligt Gylfaginning ska döda varandra [Gyg50]. Völuspá börjar med att völvan ber alla Heimdallrs söner att höra upp [Vs1]. Han är nämligen människosamhällets grundare. Rígsþula berättar om hur Heimdallr under namnet Rígr vandrade runt i världen och lärde människorna både det ena och det andra (se Rígr) [Rt]. Heimdallrs häst heter Gulltoppr [Skm8,Gyg26,48]. HEL / Hel (eg. "") Dödsriket, beläget i underjorden. [Bd2,6] I Gylfaginning berättas att onda människor efter döden kommer till Hel och därifrån till Niflhel [Gyg2]. [Vm43] HEL / Hel Dotter till Loki [Skm16,Gyg33], och dödsrikets härskarinna [Bd3]. När asarna fann Hel och hennes syskon störtade Óðinn ner henne i Niflheim, och lät henne där ta hand om alla som dör av sjukdom eller ålderdom [Gyg33]. Hon härskar där över ett rike som är omgärdat av höga stängsel, och bor i salen Éljúðnir, vars tröskel heter Fallandaforað, och där sover hon i sängen Kör innanför sängomhänget Blíkjandaböl. Hennes tallrik heter Hungr, hennes kniv Sultr. Hon har en träl och en trälinna som heter Ganglati och Ganglöt [Gyg33]. Hel är till hälften blå, till hälften likblek [Gyg33]. HELBLINDI / Helblinde Óðinn [Gm46]. HELBLINDI / Helblinde En broder till Loki [Skm16,Gyg32], eller kanske syftar namnet på Lokis fosterbroder Óðinn, som oxå kallas Helblindi [Gm46]. HERFJÖTUR / Härfjätter (eg. "härfjättraren", av herr "här" + fjöturr "fjätter") En av Óðinns valkyrjor [Gm36]. HERJAFÖÐR / Herjafader ("härfader", av herr "här" + -föðr "-fader, -herre") Óðinn [Gm18,Hdl2,Vm2]. HERJANN, HERJAN el. HERRAN / Herjan ("härförare") Óðinn [Gm46,Gyg2]. HERMÓÐR / Hermod Hermóðr är enligt Gylfaginning son till Óðinn, och åtog sig att fara till dödsriket för att försöka få tillbaka den döde Baldr [Gyg48]. Han lånade Óðinns häst Speipnir [Gyg48] och fick hjälm och brynja av Óðinn [Hdl2]. HERSIR / Herse ("herse, hövding") Ernas fader [Rt39]. HERTEITR / Herteit ("härglad", av herr "här" och teitr "glad") Óðinn [Gm47]. HERVÖR ALVITR / Hervor Valkyrja och dotter till kung Hlöðvér. Hon kallas även Alvitr [Vk-1]. HILDISVÍNI / Hildesvine ("stridssvinet", av hildr "strid" + svín "svin") En gyllenborstad galt som dvärgarna Dáinn och Nabbi gjorde åt Freyja [Hdl7]. HILDR / Hild ("strid") En av Óðinns valkyrjor [Gm36,Vs31]. HIMINBJÖRG / Himinbjörg ("himmelsbergen", av himinn "himmel" + bjarg "berg") Heimdallrs boning i Ásgarðr [Gm13,Gyg26] som ligger vid Bifrösts fäste i himlen [Gyg16,26]. HIMINGLÆVA / Himingläva En av Ægirs och Ráns nio döttrar [Skm23]. HIMINHRJÓÐR / Himinrjod Hymirs största tjur vars huvud Þórr använde som agn [Gyg47]. HJÁLMBERI / Hjalmbere ("hjälmbärare", av hjálmr "hjälm" + beri, av bera "bära") Óðinn [Gm46]. HJÁLM-GUNNARR / Hjälmgunnar En konung som Óðinn hade lovat segern till i striden mot Agnarr, men valkyrjan Sigrdrífa dödade honom och gav Agnarr segern [Sdm-5]. HJÁLPREKR / Hjalprek Kung [Rm-1]. HJÚKI / Hjuke Son till Viðfinnr (se Bil) [Gyg10]. HJÖRVARÐR / Fader till Hvæðna [Hdl32]. HLAÐGUÐR SVANHVÍT (Hlaðgunn-) / Valkyrja och dotter till kung Hlöðvér. Hon kallas oxå Svanhvít [Vk-1]. hlautr / Så här säger Håkon Adalstensfostres saga: "Där [vid blotet] dräptes allsköns småboskap och hästar och all den blod som kom därav, den kallades hlaut, och hlaut-bägare det som den bloden förvarades i, och hlaut-tenar - de var gjorda så som vigvattenqvastar -, med dem skulle man rödfärga alla altare (stallar) och likaså hovets väggar på ut- och insidan, och så stänka på männen, och slaktköttet skulle man sjuda till människornas glädje" [Håk14]. Enligt Eddan verkar denna hlaut ha använts att spå i. Att asarna befallde just Ægir att brygga öl åt dem i Hymisqviða berodde på att de hade skakat qvistar (se RÚNAR) och sett i hlaut [Hyk1]. HLÉBARÐR / Hlebard En jätte som gav Hárbarðr ett trollspö men belönades med svek [Hb20]. HLÉR / Ægir [Skm23]. HLIÐSKJÁLF / Hlidskjalf Óðinns utsiktshögsäte i Valaskjálf i Ásgarðr från vilken man kan se ut över alla världar [Gyg8,16]. [Gm-1]. HLÍF / Hlif ("värn, skydd") En av Freyjas (Menglöðs) mör [Fjm38]. HLÍFÞURSA / Hliftursa En av Freyjas (Menglöðs) mör [Fjm38]. HLÍN / Hlin Frigg [Vs53]. HLÍN / Hlin En av asynjorna, som åt Frigg hjälper folk ur faror [Gyg34], eller kanske bara ett namn på Frigg (se Frigg och ovan) HLOÐVÉR ("ärekrigaren", av hloðr "ära, berömmelse" + -vér, av vega "döda, strida" (samma namn som ty. Ludwig)) Kung, och tillika fader till valkyrjorna Svanhvít och Alvitr [Vk-1]. HLÓÐYN el. HLÖÐYN / Hlodyn Frigg [Vs56]. HLÓRÁ / Hlora Vingnirs maka och Þórrs fostermor [Skm4]. HLÓRRIÐI / ("äreryttaren", av hloðr "ära, berömmelse" + ríði, av ríða "rida") Þórr [Hyk4,16,27,29,Ls54,55,Trk7,8,14,31]. HLÖÐYN el. HLÓÐYN / Hlodyn Frigg [Vs56]. HLÖKK / Hlökk En av Óðinns valkyrjor [Gm36]. HNIKARR el. NIKARR / Hnikar, Nikar Óðinn [Gm47,Rm18,Gyg2]. När Sigmundrs son Sigurðr, sedermera Fáfnisbani, var på väg att hämna sin faders död på Hundingrs söner drabbades de av ihållande motvind. En blåklädd man med spjut som stod på en klippa vid stranden sade då att han ville åka med och så fort han var ombord fick de medvind. Mannen, som hette Hnikarr, gav Sigurðr goda råd. Efter striden, i vilken Sigurðr segrade, försvann Hnikarr, och alla antog att han var Óðinn [Rm+15-25,Nor6]. HNIKUÐR el. NIKUÐR / Hnikud, Nikud Óðinn [Gm48,Gyg2]. HODDMÍMIR / Hoddmime ("skatt-Mímir", av hoddr "skatt" + Mímir (se detta ord)) Troligen ett annat namn på Mímir (se Mímir) [Vm45]. HODDROFNIR / Hoddrofne Någon från vars horn det läckte vätska (se runor) [Sdm13]. hof / hov Helgedom. Exakt hur dessa såg ut när de var i bruk vet man inte, men en beskrivning ges i Eyrbyggja saga [Eyr4]. HÓFVARPNIR / Hovvarpne Gnás häst. Hófvarpnis föräldrar är Hamskerpir och Garðrofa [Gyg34]. Hrafnagaldr Óðins / Odens korpgalder se Forspjallsljóð. HRAFNAGUÐ / Korpguden ("korpguden", av hrafn "ramm, korp" + guð/goð "gud") Óðinn [Gyg37]. HRANI / En bonde som kung Hrólfr kraki och hans män kom till efter besöket hos kung Aðils i Uppsala. Hrani ville ge Hrólfr ett svärd, en hjälm och en brynja, men Hrólfr tackade nej. Då blev Hrani så vred att konungen och hans män gav sig av trots att det var mitt i natten. Efter ett tag kom dock Böðvarr bjarki på att bonden, som var enögd, nog egentligen var Óðinn, och sade att han var rädd att de nu kanske hade tackat nej till segern. De vände tillbaka, men då var både bonden och hans gård borta [Hrv46]. HRAUÐUNGR / Hraudung Konung i Gotaland [Gm2]. Far till Agnarr och Geirroðr [Gm-1]. HREIÐMARR / Hreidmar Far till Fáfnir, Reginn, Otr, Lyngheiðr och Lofnheiðr [Rm-1,Skm]. Hreiðmarr dödades av sin son Fáfnir som ville komma åt hans guld [Rm+9,Skm38]. HREIMR / Hreim En av Þrælls och Þírs söner [Rt12]. HRÍÐ / Hrid En av älvarna som rinner genom Miðgarðr och ner i Hel [Gm28]. Enligt Gylfaginning har den sitt ursprung i Hvergelmir [Gyg3]. HRÍMFAXI / Hrimfaxe ("den rimfrostmanade", av hrímr "rimfrost" + faxi, av fax "man") Hästen som drar Nótt (natten) över himlen. Ur hans mun dryper daggen ner på jorden [Vm14,Gyg9]. HRÍMNIR / Hrimne När Skírnir försöker övertala Gerðr att träffa Freyr hotar han med att Hrímnir ska stirra på henne om hon inte säger ja [Sk28]. Hrímnir verkar alltså inte ha varit något uppskattat sällskap. I Völsunga saga berättas det om Hrímnirs dotter Ljóð (se Ljóð) [Vls2]. hrímþursar / hrimtursar ("rimfrostjättar", av hrímr "rimfrost" + þurs "jätte, troll") Ett slax jättar som bor där Ginnungagap en gång låg [Gyg14]. I rimtursarnas land ligger Mímisbrunnr där Mímir bor [Gyg14]. [Sk30,34]. HRINGHORNI / Hringhorne Baldrs skepp [Skm5]. HRIST / Hrist En av Óðinns valkyrjor som tillsammans med Mist bar fram hornet åt Óðinn själv [Gm36]. HRÓÐR / Hroder ("ära, berömmelse") Þórr kallas i Hymiskviða för "Hróðrs fiende" [Hyk11]. HRÓÐRSVITNIR el. HRÓÐVITNIR / Hrodersvitne ("ärevargen", av hróðr "ära, berömmelse" och vitnir "varg") Fenrisúlfr [Gm39,Ls39]. HROPTATÝR / Hroptatyr Óðinn [Gm54]. HROPTR / Hropt Óðinn [Gm8,Vs62]. HROSSÞJÓFR / Hrosstjof ("hästtjuv", av hross "häst" (jmf. gotl. russ) + þjófr "tjuv") En jätte av Hrímnirs ätt [Hdl32]. HROSSHÁRS-GRANI / () En mäktig man som slox på kung Herþjófrs sida i striden mot kung Haraldr inn egðski, och efter striden tog med sig Haraldrs treårige fosterson Starkaðr hem till sig [Gau3]. Starkaðr blev god vän med kung Víkarr och när Víkarr en gång drabbades av ihållande motvind lät Óðinn dem veta att han ville att de skulle offra Víkarr till honom (se Óðinn). På natten tog Hrosshárs-Grani sin fosterson Starkaðr till en ö där elva män satt i en ring. Grani satte sig då på den tolfte, och alla hälsade Óðinn välkommen (se Óðinn) [Gau7]. HRÓTTI / Hrotte ("stötaren") Fáfnirs svärd [Rm+44]. Ett mycket bra svärd med det snarlika namnet Hrunting (Hrotti bör komma av ett lite äldre *Hrunti!) dyker upp i den fornengelska berättelsen om den monsterdödande hjälten Béowulf (rad 1458). HRUNGNIR / Hrungne En stenhövdad jätte som Þórr dödade [Hb14-15,Ls61,63]. Hans huvud var av sten, och hans hjärta var oxå av sten och hade tre vassa hörn [Skm17]. Han hade oxå en stor sköld av sten och en brynsten var hans vapen [Skm17]. När Óðinn en gång red förbi hos Hrungnir i Grjóttúnagarðar skröt han om Sleipnir för honom. Hrungnir blev då arg och red efter Óðinn på sin Gullfaxi ända till Ásgarðr. Asarna bjöd honom att dricka ur Þórrs stora skål, för Þórr var inte hemma, och när han hade fyllnat till sade han att han skulle förstöra Ásgarðr, döda alla gudar och ta Freyja och Sif hem till sig. Då kom Þórr in och hotade att döda Hrungnir, men Hrungnir var obeväpnad och utmanade i stället Þórr på holmgång. Hrungnirs jättekompisar tillverkade lerjätten Mökkurkálfi som skulle bistå Hrungnir i striden. Þjálfi kom före Þórr till striden och han sade till Hrungnir att Þórr brukade anfalla underifrån. Då ställde sig Hrungnir på skölden och i det samma kom Þórr flygande uppifrån och kastade Mjöllnir mot honom. Hrungnir kastade då sin brynsten och den mötte Mjöllnir och krossades, och en av flisorna träffade Þórr i huvudet så att han föll till marken. Men Mjöllnir krossade Hrungnirs huvud. Samtidigt dödade Þjálfi den livrädde Mökkurkálfi. [Skm17] Hymir sägs i Hymiskviða vara en gammal vän till Hrungnir [Hyk16]. HRYMR / Hrym Jätte som vid undergången ska fara från öster [Vs50]. Enligt Snorri ska han styra Naglfar [Gyg50]. HRÆSVELGR / Hräsvelg ("liksväljaren", av hræ "lik" + svelgr av svelgja "svälja") En jätte som i örnskepnad sitter vid världens norra ände och flaxar med vingarna, vilket ger upphov till vinden [Vm37,Gyg17]. HRÖNN / Hrönn En av älvarna som rinner genom Miðgarðr och ner i Hel [Gm28]. HRÖNN / Hrönn En av Ægirs och Ráns nio döttrar [Skm23]. HUGI / Huge En pojke som besegrade Þjálfi i kapplöpning i Útgarðr. Útgarða-Loki avslöjade efter loppet att det var hans tanke Þjálfi hade tävlat mot [Gyg45]. HUGINN / Hugin ("") En av Óðinns korpar som varje dag flyger över jorden [Gm20,Yngs7]. HUNGR / Hunger ("hunger") Hels tallrik [Gyg33]. Húsdrápa / Husdrapa En drapa av skalden Úlfr Uggason som beskriver bilderna i hövdingen Ólafr Páis hus. HVEÐRUNGR / Hvedrung Loki [Vs55]. HVERGELMIR / Hvergelme En källa som ligger i Niflheimr och ur vilken Élivágar rinner [..., Gyg14]. Till Hvergelmir sträcker sig en av Yggdrasills tre rötter [Gyg14]. I Hvergelmir hamnar det vatten som droppar från Eikþyrnirs horn [Gm26]. HVÆÐNA / Dotter till Hjörvarðr [Hdl32]. HYMIR / Hyme En jätte som bodde vid himlens ände öster om Élivágar [Hyk5]. I Hymiskviða sägs Týr och Hymir vara fader och son [Hyk5,11]. Den gamla niohundrahövdade qvinnan som bor i Hymirs hus är Týrs mormor eller farmor [Hyk8]. Den andra qvinnan kallar Hymir för sin älskling [Hyk9] och kallas för frilla [Hyk30]. Hymir ska oxå ha haft flera döttrar som använde Njörðr som potta när denne var hos jättarna som gisslan [Ls34-35]. Hymir sägs i Hymiskviða vara en gammal vän till Hrungnir [Hyk16]. Hymir ägde en kittel som var en rastmil djup [Hyk5]. När Ægir bad Þórr att skaffa en kittel som var stor nog att brygga öl i åt alla gudarna, tipsade Týr honom om Hymirs jättekittel och de begav sig till honom. Þórr åt dock Hymir ur huset så de tvangs åka och fiska, och det var under den fisketuren som Þórr fick Miðgarðsormr på kroken. Hymir ville sedan att Þórr skulle bevisa sin styrka, bl.a. genom att lyfta Hymirs största kittel. Det gjorde Þórr och bar den t.o.m. ända till Ægirs hall. Hymir och alla hans jättekompisar försökte hindra honom men han svingade Mjöllnir och dödade dem alla [Hyk,Gyg47]. Snorri berättar bara om själva fisketuren i Gylfaginning [Gyg47]. Hymiskviða / Kvädet om Hyme Berättelsen om Þórrs och Týrs besök hos jätten Hymir och Þórrs fisketur med densamme. HYNDLA / Hyndla En jättinna som Freyja bad om hjälp för att reda ut sin hängivne dyrkare Óttarrs släktförhållanden [Hdl]. Hyndla hade ett stall med ulvar som hon red på [Hdl5]. Hyndluljóð / Hyndla ("Hyndlasången", av Hyndla + ljóð "sång" (jmf. ty. Lied)) Ett qväde som berättar om hur Freyja ber trollqvinnan Hyndla att hjälpa Freyjas dyrkare Óttarr till sitt arv. Hyndla räknar upp Óttarrs ättartal, men även den s.k. korta Völuspá (Völuspá in skamma). HYRR el. HÝR / Hyr ("eld" resp. "vänlig") En byggnad i Ásgarðr [Fjm32]; antingen Valhöll eller Freyjas Sessrúmnir. Hur som helst är den byggd av dvärgarna Uni, Íri, Barri, Óri, Var, Vegdrasill, Dóri och Úri [Fjm34]. HYRROKKIN / Hyrrokkin ("den eldrynkiga", av hyrr "eld" + rokkinn "rynkig") När gudarna vid Baldrs begravning inte kunde skjuta ut hans skepp i havet kallade de enligt Snorri på jättinnan Hyrrokkin som kom och stötte ut det så häftigt att det slog gnistor [Gyg48]. Hyrrokkin kom ridande på en varg och hade ormar till tömmar, men det är inget hon är ensam om; jättinnor använder gärna vargar i stället för hästar (jmf. m. Hyndla ovan). Den bild på en jättinna "till häst" som finns på Hunnestadsstenen behöver därför inte vara just Hyrrokkin, vilket många vill påstå. HŒNIR / Höne En av Burrs söner som oxå kallas endera Vé eller Vili (se Burr) []. När Burrs tre söner skapade människorna var det Hœnir som gav dem deras själar [Vs18]. Hœnir verkar bruka vara ute och resa med Óðinn och Loki [Rm-1,Skm1] och kallas oxå därför Óðinns färdkamrat (sinni Óðins) [Skm15]. Hœnir kallas även den snabbe asen (inn skjóti áss), den långbente (inn langi fótr) och grus- eller lerkonung (aurkonungr) [Skm15]. Att Hœnir kallas för snabb, långbent lerkonung och dessutom har ett namn likt ordet höna gör att han har identifierats med storken. Hœnir skickades för länge länge sedan till Vanaheimr som gisslan i utbyte mot Njörðr [Gyg22], men vanerna var inte nöjda med honom. Efter världens undergång, ska Hœnir enligt völvans spådom "kjósa hlautviðr" - "välja blotträ", vad nu det betyder [Vs63]. Samma vers säger oxå att "de två brödernas" söner ska bebo himlen, kan det månne vara Hœnirs och Lóðurrs söner, eller är det Baldrs och Höðrs? HÖÐR / Höd, Höder, Håd (eg. "krigare, fiende") Son till Óðinn [Skm13]. Höðr dödade oavsiktligt sin broder Baldr med en mistelpil, och dödades för detta i sin tur av Váli, såsom völvan hade spått [Bd9-11,Vs33-34] (se Baldr). Snorri har fått för sig att Höðr var blind [Gyg27]. Efter världarnas undergång, när den nya världen har uppstått ska Baldr och Höðr återkomma från Hel, försonas och tillsammans bo i Valhöll [Vs62]. HÖLDR / Höld ("man, krigare") En av Karls och Snørs söner [Rt24]. HÖLL / Höll En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. hörgar (hörgr i singularis) / harg Offeraltare av sten. Óttarr gjorde en harg till Freyja:
Även gudarna sägs ha hargar i Asgård []. Kanske hamnar det människorna blotar i sina hargar i gudarnas, eller så används ordet bara bildligt om deras bostäder. HÖRN / Hörn Freyja [Gyg34]. HÖSVIR / Hösve ("den grå") En av Þrælls och Þírs söner [Rt12]. HÖTTR / ("hatt") Óðinn när han hjälpte Geirhildr att brygga öl (se Óðinn) [Hlf1]. |
| I IÐAVÖLLR / Idavall [Vs7]. IÐI / Ide En jätte. Son till Allvaldi [Skm1]. IÐUNN / Idun Bragis maka [Ls-1,Skm10,20,Gyg25]. Dotter till Ívaldi, närmare bestämt den äldsta av hans yngre barn [For6]. I Lokasenna säger Loki att Iðunn är den karlgalnaste av alla qvinnor och att hon lagt armarna om sin broders bane [Ls17]. Vem denne Iðunns broder är är inte känt, för hennes make Bragi har inte gjort sig känd som någons bane. Eftersom Loki emellertid smädar både Sif och Skaði genom att säga sig ha legat med dem [Ls52,54], kanske han menar sig själv när han talar om Iðunns broders bane. Brodern skulle då vara någon som Loki har bragt om livet. En sådan person är förstås Baldr, men i Lokasenna säger sig Loki även ha varit den främste vid dråpet på Þiatsi [Ls51]. Detta har fått flera att anta att Þiatsi skulle vara Iðunns far och alltså den samme som Ívaldi. Iðunn sköter om de gyllene äpplena som är asarnas ålderdomsmedicin (ellilyf) som håller dem unga [Skm20,Gyg25]. Jätten Þjatsi rövande en gång bort Iðunn och hennes äpplen (se Þjatsi) [Skm1,Hst]. Iðunn nämns även i qvädet Forspjallsljóð, där hon sägs ha levt hos Nörvis dotter Nótt – natten – i underjorden mot sin vilja, och fått ett vargskinn tillsänt sig av gudarna [For6-8]. I fortsättningen av den svårtydda dikten verkar det som om Iðunn efter detta förvandlas till en völva, till vilken Óðinn sänder Heimdall, Bragi och Loki att fråga om råd inför ragnarök. Völvan sitter dock tyst som om en sovande och svarar inte [For]. IFING / Ifing En å som aldrig fryser och som utgör gränsen mellan jättar och asar [Vm16]. IMÐR / Imd En av Heimdallrs nio mödrar [Hdl37]. ÍMR / Im Son till Vafðruðnir [Vm5]. INGR / Ing (kanske eg. "stav", d.v.s. "fallos") Freyrs egentliga namn (se Freyr). INGUNAR-FREYR / Ingunar-Frej (eg. "Ing-vännens herre" d.v.s. "Uppsalakonungens herre") Freyr [Ls43]. ÍVALDI / Ivalde (kanske "bågbehärskaren", av ýr "idegran(sbåge)" + valdi av valda "styra, behärska") En dvärg vars söner smidde Sifs guldhår, Skíðblaðnir och Gungnir [Skm33,Gm43]. Ívaldi är kanske även far till Þjatsi, och därmed även dennes bröder Iði och Gangr. Loki beskyller nämligen Iðunn för att ha legat med sin broders bane [Ls17], som kan vara Loki själv, då han oxå säger sig ha legat med två andra gudinnor [Ls52,54]. Han säger sig även ha haft stor del i dråpet på Þiatsi [Ls51]. Iðunns broder kan så vara Þjatsi, vilken då är son till Ívaldi. Han måste i och för sig vara hennes halvbroder, då Iðunn är av alvsläkt och Þjatsi var jätte, men att det är så förklaras i av skalden Þjódolfr av Hvín i qvädet Haustlöng, när han kallar Þjatsi för "Greips friares son", alltså jätteqvinnans friares son [Hst12]. Ívaldi hade alltså uppvaktat en jätteqvinna, med vilken han hade sönerna Þjatsi, Iði och Gangr. Detta innebär att Iðunn när hon rövades bort av Þjatsi, rövades bort av sin egen halvbror. En anledning därtill kan ha varit att straffa gudarna för att de ansåg Brokkrs och Sindris smiden överlägsna Ívaldis söners. Om man godtar ovanstående resonemang kan man även anta att Ívaldis söner Þjatsi, Iði och Gangr är identiska med de annars namnlösa Ívaldissönerna som smidde Sifs guldhår, Skíðblaðnir och Gungnir åt gudarna [Skm33]. Somliga menar oxå att dessa mästersmeder är identiska med mästersmeden Völundr och hans bröder Egill och Slagfinnr. íviðjur (singularis íviðja) (antingen "i-skogingar, de i skogen", av í "i" + viðr "skog, träd, trä", eller "idegransskogingar", av ýr "idegran" + viðr) Ordet används i betydelsen 'troll- el. jätteqvinna' i Hyndluljóð [Hdl48], och finns i Snorris lista över trollqvinnebenämningar []. I Forspjallsljóð nämns en avlande íviðja [For1], vilket bör syfta på jättinnan Gullveig som föder Fenrirs ättlingar i skogen Järnveden [Vs40] (se Gullveig). Sannolikt är det samma ord som förekommer i Völuspás andra vers [Vs2] som i en version säger "níu man ek heima, níu íviðjur". Völvan minns alltså nio världar och nio jättinnor. |
| J JAFNHÁR / Jafnhar ("jämnhög", av jafn "jämn" + hár "hög") Óðinn [Gm49]. JÁLG / Jalg Óðinn [Gyg2]. JÁLKR / Jalk Óðinns namn på sig själv när han besökte en viss Ásmundr [Gm49], men även bland gudarna [Gm54,Gyg2]. JARL / Jarl ("jarl") Son till Rígr och Móðir [Rt34], som gifte sig med Erna [Rt39-40] och blev far till Burr och Barn, Jóð och Aðal, Arfi och Mögr, Niðr och Niðjungr, Sonr och Sveinn, Kundr och Konr [Rt41]. JÁRNSAXA / Jarnsaxa ("hon med järnsvärdet", av járn "järn" + sax "kortsvärd") En av Heimdallrs nio mödrar [Hdl37]. JÁRNSAXA / Jarnsaxa ("hon med järnsvärdet", av járn "järn" + sax "kortsvärd") En jättinna som med Þórr är moder till Magni [Skm17]. JÁRNVIÐR / Järnskog ("järnskogen", av járn "järn" + viðr "ved, träd, skog") En skog öster om Miðgarðr i vilken Gullveig föder upp nya gudafiender [Vs40,Gyg11]. Där bor oxå andra trollqvinnor, som kallas járnviðjur [Gyg11]. JÓÐ / Jod En av Jarls och Ernas söner [Rt41]. JÖRÐ / Jord ("jord") Jörð är dotter till Ónarr [Skm22] och Nótt [Skm22]. Jörð är Þórrs moder [Ls58,Trk1,Skm4,Gyg8,35] som väl får antas vara Frigg. Snorri antar dock inte det (se Frigg). JÖRMUNGANDR / Jörmungand Miðgarðsormr [Vs50,Skm16,33]. jötnar (jötunn i singularis) / jättar ("ätare" el. "plågare, smärtbringare") Ett storväxt folk. ... Jättar gillar vargar, och åtminstone qvinnliga jättar och troll använder dem som riddjur - de kallar dem t.o.m. för sina hästar -, och har ormar som tömmar [Hhj-32,Gyg48,Hdl5]. Jättinnan Hyndla verkar äga ett helt stall av ulvar [Hdl5] och jättinnan Hyrrokkin hade en varg så stor att fyra man inte kunde hålla den [Gyg48]. JÖTUNHEIMAR / Jotunheim Jättevärlden. |
| L LAUFEY / Laufey ("lövö", av lauf "löv" + ey "ö") Lokis moder [Ls52,Trk18,20,Skm16,Gyg32]. Kallas även Nál [Skm16,Gyg32]. LEGGJALDI / Leggjalde En av Þrælls och Þírs söner [Rt12]. LEIPTR / Leipter En av älvarna som rinner ur Hvergelmir [Gyg3] genom Miðgarðr och ner i Hel [Gm28]. Vid Leiptrs vatten och Unnarsteinn svor Dagr trohetseder till sin fader Högnis bane, Helgi Hundingsbani [HhII29]. LEIRBRIMI / Leirbrime Någon, sannolikt en jätte, av vars kropp Fjölsviðr gjorde muren Gastrópnir [Fjm12]. LÉTTFETI / Lättfjät ("den lättstegande", av léttr "lätt" + feti, av fet "fjät, steg") En av asarnas hästar [Gm30,Gyg14]. LÍF / Lif ("liv") Líf och Lífðrasir är de två människor som i Hoddmímirs lund ska livnära sig på dagg och överleva fimbulvintern för att ge upphov till ett nytt människosläkte [Vm45]. LÍFÐRASIR / Liftrase se Líf [Vm45]. LITR / Lit En dvärg som var i vägen när Þórr tände Baldrs likbål och därför blev insparkad i elden [Gyg48]. LJÓÐ / En dotter till jätten Hrímnir som var Óðinns óskmey - "önskemö". När kung Sigi och hans maka inte kunde få barn, sände Óðinn Ljóð till dem med ett äpple, som hon i kråkhamn släppte i knät på Sigi. Han tog hem det till sin maka som åt det och hon blev sedan med barn [Vls2]. När barnet, som hette Völsungr, hade vuxit upp sände Hrímnir sin dotter till honom och de gifte sig [Vls2]. De fick tio barn, av vilka en var Sigmundr, vars son var Sigurðr Fáfnisbani. ljósálfar / ljusalver ("ljusalver", av ljós "ljus" + álfr "alv") Ett folk, ljusare än solen, som bor i Álfheimr [Gyg16]. LÓÐURR / Lodur Binamn på en av Óðinns bröder (se Burr) [Gyg5]. När Burrs tre söner skapade människorna var det Lóðurr som gav dem deras utseende [Vs18]. På en tysk fibula från 500-talet står bl.a. "logaþorewodanwiguþonar", vilket kan tolkas som "Logaþore, Wôdan, Wîgu-Þonar". Wôdan och Thonar är de gamla tyska namnen på Óðinn och Þórr, och Logaþore motsvarar språkhistoriskt ett fornnordiskt Lóðurr. Lóðurr nämns alltså tillsammans med, och t.o.m. före, Óðinn och Þórr. Vem denne gud är är dock okänt, men det finns ett fornengelskt ord logðor eller logeðer som exakt motsvarar namnet Lóðurr och som betyder 'illistig', 'ränksmidare' eller 'trollkarl'. Kan Lóðurr vara ett annat namn på Loki? Är i så fall Óðinn, Vili och Vé som skapade världen tillsammans [Skm5-6], Óðinn, Hœnir och Lóðurr som skapade människorna tillsammans [Vs18,Skm8], och Óðinn, Hœnir och Loki, som brukar resa tillsammans [], egentligen en och samma gudatrio? LOFN / Lofn En asynja som ordnar Friggs ja till äktenskap [Gyg34]. LOFNHEIÐR / Lofnheid En av Hreiðmarrs döttrar [Rm10]. LOGI / Låge ("låga") En man som Loki åt ikapp mot hos Útgarða-Loki. Efteråt fick asarna veta att Loki hade ätit ikapp med elden (se Útgarða-Loki) [Gyg45]. Lokasenna / Loketrätan Ett qväde i vilket Loki förolämpar alla asarna på Ægirs gästabud och slutar med att Loki avslöjar att han låg bakom Baldrs död. LOKI / Loke (bör faktiskt uttalas /låke/ på svenska!) Loki kallas även Loptr [Hdl41,Ls6,19,Fjm26,Gyg32]. Han är son till Fárbauti [Skm16,Gyg32] och Laufey [Ls52,Trk18,20,Skm16,Gyg32], gift med Sigyn [Ls+65,Gyg32] och fader till Narfi/Nari [Skm16,Gyg32,49] och Váli/Áli [Skm16,Gyg49]. Loki är oxå fader till Fenrisúlfr [Ls10,Hdl40,Skm16,Gyg33], Miðgarðsormr [Skm16,Gyg33] och Hel [Skm16,Gyg33] med Gullveig (Angrboða) [Hdl40-41,Gyg33], och till Sleipnir med hingsten Svaðilfari [Hdl40]. Loki är den slugaste av alla och ställde ofta till det för asarna innan de band honom, men han ställde oxå saker och ting till rätta efteråt och hjälpte asarna ur trångmål [Gyg32]. Loki och Óðinn svor i urtiden varandra fostbrödralag [Ls9] varför Óðinn inte ens kunde neka Loki att delta i gästabudet hos Ægir [Ls9]. Hade inte det hänt hade asarna troligen gjort sig av med Loki så fort de kunde. Loki kan byta mellan en mängd olika skepnader. Han förvandlade sig till ett sto när han förförde Svaðilfari [], till en säl när han slox med Heimdallr om Brísingamen [], till en broms när han försökte störa Sindri [Skm33], till en lax när han försökte undkomma asarna [], ... . Emellertid kan han inte förvandla sig till fåglar, för då skulle han väl knappast behöva låna Freyjas eller Friggs fågelskepnader [...,...] När Loki anklagade Óðinn för att ge segern till fel sida i strider, svarade Óðinn att Loki en gång hade varit qvinna i underjorden och mjölkat kor och fött barn [Ls23]. Även Njörðr nämner att Loki har fött barn [Ls33]. Kanske syftar det på att Loki födde fölet Sleipnir (se Sleipnir) och Fenrisúlfr, Miðgarðsormr och Hel (se Gullveig). När Skaði krävde att asarna skulle få henne att skratta (se Skaði) knöt Loki ihop en gets skägg och sin pung, och dragkampen som följde fick Skaði att skratta [Skm1]. Loki vållade Þórrs ena bocks hälta (se Þjálfi) [Hyk37], och orsakade Iðunns bortrövande (se Þjatsi och Iðunn) [Skm1]. En gång klippte Loki av Sifs hår, och när Þórr fick veta det tvingades Loki att skaffa henne nytt hår och for till Ívaldis söner som förutom nytt hår till Sif även smidde Skíðblaðnir och Gungnir. Loki slog sedan vad med Brokkr, och satsade sitt huvud på att Brokkrs broder Sindri inte kunde smida lika goda saker. Sindri gjorde då Gullinbursti, Draupnir och Mjöllnir, trots att Loki försökte störa arbetet. Loki förlorade då egentligen sitt huvud, men efter att ha erbjudit sig att betala böter i stället och försökt att fly, påpekade han att Brokkr inte fick skada hans hals, varför dvärgen i stället sydde ihop hans mun [Skm33]. Loki slox en gång med Heimdallr om Brísingamen (se ...) [Skm8]. Loki följde med Þórr till Þrymr som hans brudtärna (se Þrymr), och räddade honom när han var nära att avslöja sig genom sin våldsamma aptit och sin stränga blick [Trk25-28]. Loki var innan Loki fängslades ibland ute och reste tillsammans med Óðinn och Hœnir, som den gången de dödade Otr och krävdes på böter av Hreiðmarr [Rm-1] och när de råkade ut för jätten Þjatzi [Skm1], eller tillsammans med Þórr som när de for till Útgarðaloki [Gyg43-46]. När asarna hade sitt stora gästabud hos Ægir berömde alla Ægirs tjänare så mycket att Loki blev avundsjuk och dödade en av dem, Fimafengr, varför han kastades ut därifrån, men Loki kom tillbaka för att förstöra festen och efter att ha förolämpat alla gästerna bekände han till slut att han hade vållat Baldrs död. Till slut kom Þórr in och då gav sig Loki av och gömde sig i Fránangrsfors i laxskepnad [Ls,Gyg49]. Han byggde sig ock ett hus på en bergstopp där, som hade en dörr i vart väderstreck. Där funderade han på hur asarna skulle kunna fånga honom i forsen och knöt ett nät. När asarna fann honom brände han nätet och hoppade i forsen, men Kvasir fann resterna av nätet och gjorde ett likadant, och med det fångade de Loki [Gyg49]. När asarna fick fatt på Loki band de honom i "kittlarnas lund" [Vs35] med sin son Narfis tarmar [Ls+65]. Enligt Snorri ligger han på tre på kant uppresta hällar. Skaði hängde en giftdrypande orm över ansiktet på Loki, men Sigyn fångar giftet i en skål. När hon tömmer skålen och Loki får gift i anskiktet vrider han sig så i plågor att hela jorden skälver [Ls+65,Gyg49]. Där han ska ligga till världens undergång då han ska komma lös [Vs47,Gyg49] och på Naglfar föra alla undergångsmakter till att möta gudarna i den sista striden [Vs51]. Han och Heimdallr ska då döda varandra [Gyg50]. LÚTR / Lut En av Þrælls och Þírs söner [Rt12]. LYFJABERG / Lövjoberg ("läkemedelsberg", av lyf "läkemedel" + berg "berg") Det berg som Svipdagr såg Menglöð sitta på med sina nio mör. Var qvinna som bestiger det blir frisk, om hon så lider av "årssot" (hög ålder) [Fjm35-36]. LYNGHEIÐR / Lyngheid Dotter till Hreiðmarr, som inte tyckte det var lämpligt att en dotter hämnade sin far [Rm10-12]. LYNGVI / Lyngve Son till Hundingr [Rm+25]. Lyngvi dödades av Sigurðr, som ristade blodörn på honom [Rm+25-26]. LYNGVI / Lyngve En ö i havet Ámsvartnir på vilken asarna band Fenrisúlfr [Gyg33]. LÆRAÐR / Lärad Ett träd som växer vid Valhöll, och av vilket geten Heiðrún och hjorten Eikþyrnir äter [Gm25-26,Gyg38]. LÆVATEINN / Lävaten ("svektenen", av læ "svek" + teinn "ten") Ett vapen som Loki (Loptr) gjorde, och som är det enda vapen som kan bringa tuppen Viðofnir om livet, och som Sinmara förvarar inlåst i ett segjärnskar med nio kraftlås [Fjm26]. Loki är knappast känd som vapensmed, men han gjorde ju i alla fall den mistelpil som dödade Baldr, så kanske är det den som namnet Lævateinn syftar på. Varför blott den pilen skulle kunna döda Viðofnir, och varför Sinmara sparar den, är i så fall å andra sidan svårare att förklara. LŒÐINGR / Löding Den första kedjan som asarna försökte binda Fenrir med (se Fenrisúlfr) [Gyg33]. |
| M MAGNI / Magne ("den starke", av megin "kraft") Son till Þórr [Hb9,Skm17] och Járnsaxa [Skm17]. När Magni var tre år gammal lyfte han efter holmgången mot Hrungnir bort jättens fot från sin fader, och fick Hrungnirs häst Gullfaxi som lön [Skm17]. Magni, hans broder Móði, Víðarr och Váli ska överleva ragnarök, och Magni och Móði ska ärva Mjöllnir efter sin far [Vm51]. MÁNI / Måne ("måne") Månen. Son till Mundilfœri och bror till Sól (solen) [Vm23,Gyg9]. Máni styr månen över himlen och råder över dess faser [Gyg10]. I Gylfaginning sägs han ha tagit barnen Bil och Hjúki från jorden (se Bil), och dessa följer Måne åt, såsom man fortfarande kan se från jorden, vad nu Snorri menar med det [Gyg10]. MANNHEIMAR / Manhem ("manhem") Ett ställe där Óðinn och Skaði ska ha bott enligt qvädet Háleygjatal [Hal3]. MARDÖLL / Mardöll Freyja [Gyg34]. MEILI / Meile ("han med födelsemärket" ?) Troligen ett binamn på Baldr. Þórr kallas för Meilis broder [Hb9]. MENGLÖÐ / Menglad ("smyckesglad", av men "halssmycke" + glöð, av glaðr "glad") Freyja [Fjm]. MENJA / Menja ("hon med halssmycket", av men "halssmycke") En jättinna (se Fenja) [Grs,Skm40]. MIÐGARÐR / Midgård ("mittborgen", av miðr "belägen i mitten" + garðr "gård, inhängnad, borg") En borg i mitten av världen, innanför jättarnas värld och havet, som Burrs söner skapade utav Ymirs ögonbryn [Gm41,Vs...,Gyg7]. MIÐGARÐSORMR / midgårdsormen ("midgårdsormen", av Miðgarðr (se detta ord) + ormr "orm") En jättelik orm som är son till Loki och Angrboða [Gyg33]. Han kallas även Jörmungandr [Vs50,Skm16,Gyg33]. [Vs50]. När ormen var nyfödd och asarna fann honom kastade Óðinn honom i världshavet för att bli av med honom, men han växte så att han når runt hela jorden [Gyg33]. Vid den sista striden dödas Miðgarðsormr av Þórr [Vs,Gyg50] MIÐVIÐNIR el. MIÐVITNIR / Midvitne ("?" resp. "mittvargen", av miðr "belägen i mitten" + vitnir "varg") Någon vars son Óðinn dräpte [Gm50]. MÍMAMEIÐR / Mimameid ("Mimersträdet", av Mími + meiðr "träd") Yggdrasill [Fjm20,24]. MÍMIR, MÍMI el. MÍMR / Mime Mímir är son till Bölþorn och broder till Bestla [Hm140]. Han kallas även Hoddmímir [Vm45]. Mímir bor vid brunnen Mímisbrunnr och dricker varje morgon ur brunnen [Vs28,Gyg14]. Mímirs (Mímrs) huvud nämnes i en mystisk passage i Sigrdrífumál [Sdm14]. När Gjallarhorn ljuder och världens undergång närmar sig ska enligt völvan Óðinn tala med Mímirs (Mímrs) huvud [Vs46,Gyg50]. Då ska oxå Mímirs söner leika 'leka, hoppa, dansa' [Vs46]. I Mímirs (Hoddmímirs) lund gömmer sig Líf och Lífðrasir undan ragnarök [Vm45]. MÍMISBRUNNR / Mimesbrunnen En brunn i rimtursarnas land, där Ginnungagap en gång låg [Gyg14]. I brunnen är mycken visdom dold, och Mímir som dricker ur brunnen är därför mycket vis [Gyg14,Vs28]. Óðinn ville oxå dricka, men fick göra det först sedan han hade givit sitt en öga i pant [Gyg14,Vs28]. MÍMR / Mim Mímir [Vs46]. MISKORBLINDI / Någon vars son enligt Hymisqviða är mycket lik Ægir [Hyk2]. MIST / Mist En av Óðinns valkyrjor som tillsammans med Hrist bar fram hornet åt Óðinn själv [Gm36]. MJÖLLNIR / Mjöllne ("malaren") Þórrs hammare [Hyk36,Gyg20] som smiddes av Brokkr och Sindri (se Brokkr) [Skm33]. Mjöllnir kan krossa allt och när man kastar den träffar den alltid sitt mål och återvänder sedan till handen [Skm33]. Mjöllnir är gudarnas främsta försvar mot jättarna. När jätten Þrymr hade stulit Mjöllnir (se Þrymr) [Trk] sade Loki till Þórr:
När Þrymr skulle gifta sig med Freyja (se Þrymr) lät han bära fram Mjöllnir för att helga bruden och sammanviga brudparet [Trk30]. På en öländsk amulett från vikingatiden finns önskningen (övers. t. fornisl.) "Þórr gæti hans með þeim hamri sem ór hafi kom" - "Þórr skydde honom med den hammare som ur havet kom" [Öl52]. Vad nu det betyder. MÓÐI / Mode Son till Þórr [Hyk34]. Magni, Móði, Víðarr och Váli ska överleva ragnarök (se Magni) [Vm51]. MÓÐIR / Moder ("moder") Faðirs maka [Rt27]. Med Rígr moder till Jarl [Rt34]. MÓINN / Moin En av ormarna som ligger under Yggdrasills ask. Son till Grafvitnir [Gm34]. MUNDILFŒRI, -FÖRI el. -FARI / Mundilfare Far till Sól och Máni (solen och månen) [Vm23,Skm24,Gyg9]. MUNINN / Munin En av Óðinns korpar som varje dag flyger över jorden [Gm20,Yngs7]. MUSPELL el. MUSPELLSHEIMR / Muspell, Muspellshem (etymologi okänd) Ett land av eld, beläget i söder. Muspell är så hett att ingen som inte är därifrån kan leva där, men Surtr vaktar ändå vid gränsen med sitt lågande svärd [Gyg3,4]. I Lokasenna frågar Loki Freyr vad han ska slåss med när Muspells söner (Muspellz synir) rider över Myrkviðr [Ls42], enligt Völuspá ska Muspells folk (Muspellz lýðir) komma över vattnet [Vs51], och i Gylfaginning säger Hár att sönerna (Muspellz synir/megir) ska rida över Bifrost [Gyg12] och strida mot asarna [Gyg50]. Snorri säger också närmare bestämt att de har en egen "mycket ljus" fylking skild från Lokis, och att Surtr leder den, Surtr som efter striden ska bränna hela jorden med eld [Gyg50]. Ordet Muspell eller Múspell har motsvarigheter i fornhögtyskans muspille och fornsaxiskans mutspelli, men ingen förklaring kan förklara alla tre formerna, varför ordets ursprung förblir okänt. Senare delen verkar dock kunna föras ihop med spilla i betydelsen 'förstöra'. MYRKVIÐR / Mörkaskog ("mörkskogen", av myrkr "mörk" + viðr "ved, trä, skog") En skog som Muspellsönerna ska rida över på väg till den sista striden [Ls42]. MÝSINGR / Mysing En vikingakonung som maldes fram till Fróðis hall av Fenja och Menja, och dödade Fróði och stal Grótti (se Grótti) [Grs,Skm40]. MÖGR / Mög ("son") En av Jarls och Ernas söner [Rt41]. MÖGÞRASIR / Mögtrase [Vm49]. MÖKKURKÁLFI / Mökkurkalfe En jätte som Hrungnir och hans vänner tillverkade av lera inför holmgången mot Þórr. Mökkurkálfi var nio rastmil hög och tre bred, och hjärtat tog de från en märr [Skm17]. Vid holmgången dödades han av Þjálfi [Skm17]. |
| N NABBI / Nabbe En dvärg som tillsammans med Dáinn gjorde Hildisvíni åt Freyja [Hdl7]. NAGLFAR / Nagelfar ("nagelfarkost", av nagl "nagel" + far "farkost, skepp") Världens största skepp som ägs av Muspell [Gyg42], och med vilket Loki eller jätten Hrymr ska föra alla mörkersens makter från öster till den sista striden [Vs50-51,Gyg50]. NAGLFARI / Nagelfare Nótts förste make och fader till Auðr [Gyg9]. NÁGRIND / Nagrind ("likgrinden", av nár "lik" + grind "grind") Grinden till dödsriket [Ls63]. NÁL / Nal ("nål, barr") Laufey [Skm16,Gyg32]. NANNA / Nanna ("den modiga") Baldrs maka [Skm5,Gyg31] och mor till Forseti [Gyg31]. Nanna dog av sorg när hon blev änka, och brändes på Baldrs likbål [Gyg48]. Nanna är dotter till en Nepr [Gyg31]. I Hyndluljóð sägs Nanna vara dotter till en Nökkvi [Hdl20], vilket vissa har dragit stora slutsatser av. Då namnet Nanna även kan bäras av jordiska qvinnor och inga andra gudomligheter nämns i Ottarrs ättartal (se Hyndla och Hyndluljóð) är min enda slutsats att denna Nanna Nökkvadotter troligen är någon annan helt okänd Nanna. NARI / Nare Lokis son Narvi [Gyg32]. NARVI el. NARI / Narve, Nare Son till Loki [Ls+65,Gyg32,49] med vars tarmar Loki bands [Ls+65,Gyg49]. NARVI / Narve Nörr [Gyg9]. NÁSTRÖND / Nastrand ("likstranden", av nár "lik" + strönd "strand") En icke solbelyst strand där de värsta brottslingarna - menedare och mördare - straffas i en sal som är flätad av ormar och genom vars ljusöppning gift flyter in. Där håller oxå Níðhöggr till som äter av liken [Vs38-39]. NEPR / Fader till Nanna [Gyg31]. NERI / Nere Bror till en av nornorna som närvarade vid Helgi Hundingsbanis födelse (se nornir) [HhI4]. Namnet Neri, och dess variant Njörvi, är en biform av Nörr/Nörvi/Narvi (se Nörr). NIÐAFJÖLL / Nidafjäll En bergskedja i underjorden [Vs66]. NÍÐAVELLIR / Nidavallar ("nidfälten", av níð "nid" + völlr "vall, fält") En nordligt belägen plats där Sindris ätts gyllene sal stod [Vs37]. NÍÐHÖGGR / Nidhögg (av níð "nid" + höggr av höggva "hugga") En orm som gnager på Yggdrasills ask [Gm35,Gyg14], och även på liken av de värsta brottslingarna på Náströnd [Vs39]. Mellan Níðhöggr och örnen i trädets topp springer Ratatoskr med bud [Gm32]. Det sista som völvan berättar för Óðinn är att Níðhöggr ska flyga nerifrån Niðafjöll över fältet med lik i fjädrarna [Vs66]. NIÐJUNGR / Nidjung En av Jarls och Ernas söner [Rt41]. NIÐR / Nid ("ättling") En av Jarls och Ernas söner [Rt41]. NÍÐUÐR el. NÍÐAÐR / Nidud el. Nidad (níð "nid" + höðr "krigare") En konung i Sverige, som var far till Böðvildr och hennes två bröder [Vk-1]. Níðuðr lät tillfågataga Völundr (se Völundr) [Vk]. Níðuðr kallas flera gånger i Völundarkviða för "Njára dróttinn" – "njararnas herre". NIFLHEIMR / Nifelhem ("dimvärlden", av nifl "dimma, mörker" + heimr "värld, hem") I Niflheimr låg brunnen Hvergelmir [Gyg3]. NIFLHEL / Nifelhel ("dimdödsriket", av nifl "dimma, mörker" + hel) I Gylfaginning säger Þriði att onda människor efter döden först kommer till Hel och sedan därifrån till Niflhel [Gyg2]. Detta tyx bygga på Vafðrúðnismál där Vafþrúðnir säger sig ha varit i nio världar under Niflhel, och "dit dör män från Hel" ("hinig deyja ór helju halir") [Vm43]. Niflhel verkar alltså vara en mindre trevlig och dimmigare del av Hel. NIKARR / Nikar Óðinn [Gyg2]. NIKUÐR / Nikud Óðinn [Gyg2]. njárar Ett folk vars herre Níðuðr sägs ha varit [Vk6,13,30]. I prosainledningen till Völundarqviða sägs han dock vara konung i Sverige. NJÖRÐR / Njord (eg. "(växt)kraft") Njörðr föddes inte hos asarna utan hos vanerna i Vanaheimr, men han lämnades till asarna som gisslan [Vm39,Gyg22]. Vid världens undergång ska han dock återvända [Vm39]. Njörðr sägs oxå ha varit sänd som gisslan i öster, alltså hos jättarna, där Hymirs döttrar använde honom som potta [Ls34], och där han oxå fick Freyr [Ls35] med sin egen syster [Ls36]. Hos vanerna var dock detta knappast något märkvärdigt. När Loki anklagar Freyja för att vara lösaktig säger Njörðr att det inte är något att bry sig om, vare sig männen är gifta eller ej [Ls33]. Njörðr kallas gåvogud (fégjafa guð) [Skm7], för han råder bl.a. över fiskelyckan. Han råder oxå över vindens gång och stillar sjö och eld. På honom skall man kalla inför sjöfärder och fiske. Detta säger Hárr i Gylfaginning [Gyg22]. I Håkon den godes saga (Hákonar saga góða) sägs Njörðrs skål (Njarðar full) och Freyrs skål (Freys full) ha druckits efter Óðinns, för årsväxt och fred (till árs ok friðar) [Håk14].
Njörðrs boning i Ásgarðr är Nóatún [Gm16,Gyg22]. Njörðr är gift med Skaði [Ls-1,Gyg22], men de kunde inte leva tillsammans, för Njörðr tålde inte vargylet i Þrymheimr där Skaði ville bo, och Skaði stod inte ut med de skrikande måsarna i Njörðrs Nóatún [Gyg22].
Njörðrs syster nämns för övrigt icke i eddorna, men den romerske historieskrivaren Tacitus skrev för 2 000 år sedan om en gudinna som germanerna i nuvarande Danmark dyrkade. Tacitus jämför henne med Moder Jord (Terra Mater) och berättar att germanerna brukade köra runt henne på en helig vagn dragen av kor under stora festligheter, och efter festligheterna tvättades vagnen och gudinnan av trälar som sedan avrättades [Tac40]. Denna gudinna hette Nerthus, och det namnet skulle med tiden enligt ljudlagarna ha förändrats till just Njörðr! Kanske fanns det en gång både en qvinnlig Njörðr och en manlig, eller så var han/hon ursprungligen en gudinna som nordborna, eller åtminstone de fiskande islänningarna, bytte kön på, kanske för att en manlig gudomlighet tycktes passa bättre som gud för fiske och sjöfart. Till saken hör oxå att namnet lätt kan ha kommit att uppfattas som ett mansnamn.
Njörðrs namn betyder 'kraft', så när ord som njarðláss dyker upp [Fjm25] är det en sammansätting av substantivet njörðr 'kraft' och láss 'lås', alltså 'kraftlås'. Att se gudanamnet i en sådan sammansättning finns det inget fog för.
|
| O ÓÐINN / Oden, Odin ("den rasande, extatiske", av óðr "rasande, extatisk") Den främste av asarna [Gm44,Gyg19] som råder över allt och alla [Gyg19]. Óðinn är son till Burr och Bestla [Gyg5] och har två bröder (se Burr). Óðinn och hans två bröder dödade i urtiden Ymir och skapade Miðgarðr av hans kropp (se Ymir) [Vs4,Gyg6-7]. Före det säges han i Gylfaginning ha varit hos rimtursarna [Gyg2]. De tre bröderna skapade oxå de första människorna, Askr och Embla, av två trädstammar. Óðinn gav dem andedräkt, Hœnir gav dem en själ och Lóðurr gav dem färg [Vs18,Gyg8]. I Lokasenna säger Loki att Frigg har legat med Vili och Vé [Ls26]. Visserligen säger han dock inte uttryckligen att de är Óðinns bröder, men det vore ju förstås ett värre brott om så vore. Óðinn är gift med Frigg [Ls-1,26,Gyg19], och far till Baldr med henne [Gyg21], till Þórr är han far med Jörð [Skm4], och till Váli med Rind [Skm12]. Han är även fader till Víðarr [Skm11], Týr [Skm9], Höðr [Skm13] och Bragi [Skm10]. Han säges oxå ha mänskliga söner. Ett antal mäktiga män i sagorna säges vara hans avkomlingar. En av dessa är Sigi i Völsunga saga, som Óðinn hjälper när han drivs i landsflykt [Vls1]. Óðinn sägs oxå ha fått många barn med Skaði, bland dem en som hette Sæmingr [Hal3]. Óðinn och Frigg tar ibland parti för varsin sida i en tvist, som t.ex. i Grímnismál (se Frigg, Geirroðr).
Óðinn, Hœnir och Loki brukade resa tillsammans. Det var under en sådan resa som Loki dödade Otr och asarna tvangs betala en bot till Hreiðmarr [Rm-1,Skm37], och under en annan som de träffade på jätten Þjatsi [Skm1]. En gång när Óðinn hade varit borta så länge att han ansågs vara död, lät asarna Óðinns bröder Vili och Vé skifta arv efter honom och dela på hans maka Frigg. Detta berättar Snorri i Ynglingasaga. Óðinn kom dock tillbaka hem och tog då tillbaka Frigg [Yngs3].
Enligt Håkon den godes saga (Hákonar saga góða) dracks vid blotfesterna Óðinns skål (Óðins full) först av alla, för seger och rike åt sin konung (til sigrs ok ríkis konungi sínum) [Håk14], och ärkebiskop Adam av Bremen säger i sin Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum om sitt stifts historia, att de samtida svearna (på 1070-talet) blotar till Óðinn för tapperhet och seger i strid [AdamIV:27]. Detta är en av Óðinns funktioner (se mer nedan), men han har fler sidor än någon annan gud. Hans många namn och deras betydelser speglar hans olika personligheter. När han är i människovärlden säger han sig aldrig använda samma namn två gånger [Gm48].
Den första av dessa trollsånger hjälper mot sorger och lidanden, den andra läker sår och botar sjukdomar, den tredje fjättrar fiender och dövar deras eggar, den fjärde löser fjättrar, den femte hejdar pilar i luften, den sjätte vänder onda runor ristade på trädrötter mot ristaren själv, den sjunde släcker eldar, den åttonde dämpar hat mellan fiender, den nionde lugnar vågor, den tionde får häxor att flyga vilse, den elfte gör krigare osårbara, den tolfte får döda att tala, den trettonde används vid dop och ger krigslycka, den fjortonde ger kunskap om asar och alver, den femtonde ger kraft åt asar, framgång åt alver och "förstånd åt stridernas gud", den sextonde väcker kvinnors kärlek, den sjuttonde bevarar kärlek och den artonde och sista avslöjar han inte [Hm146-163]. Adam av Bremen skriver i sin skrift om hans stifts historia, att "Wotan id est furor" - "Óðinn, det (namnet) betyder raseri" [AdamIV:26], och det gör det; Óðinns namn är besläktat med det tyska ordet Wut 'raseri'. Men raseriet som det är frågan om är snarare 'stridsraseri' eller 'extas' än 'ilska'. Óðinn skänker inte bara seger i strid, utan kan oxå göra krigare osårbara. Óðinns krigare är de s.k. bärsärkarna (berserkir), som uppfyllda av stridsraseri kan gå fram i striden utan att såras (se berserkir). I sagorna finns många bärsärkar och andra som Óðinn hade gjort osårbara, t.ex. vikingahövdingen Framarr i Ketils saga hængs som järn inte bet på [Ksh5]. Extas råkar även schamaner i, och Óðinn har vissa schamanska egenskaper. Ynglingasaga berättar att han på ett ögonblick kunde fara till fjärran länder i en fågels, ett djurs (d.v.s. fyrfotadjurs), en fisks eller en orms skepnad, medan hans egen kropp låg liksom sovande eller död [Yngs7]. Men han verkar dock även kunna förvandla sitt fysiska jag: När han stjäl Suttungrs mjöd förvandlar han sig till både en orm och en örn [Skm1], när han ställer gåtor till kung Heiðrekr flyger han därifrån i en falks skepnad [Hrv10]. Även att Óðinn talar med de döda, når insikt genom självplågeri o.s.v. gör att han liknar en schaman. Hans namn är inte bara besläktat med tyskans Wut 'raseri' (se ovan), utan även med latinets vâtês 'siare' el. 'inspirerad skald'. När Baldr en gång plågades av mardrömmar red Óðinn på Sleipnir ner till underjorden och väckte med galdrar (däribland den tolfte, får man väl förmoda) en död spåqvinna till liv för att fråga henne om drömmarna (se Baldr) [Bd]. Alla dessa konster fick åtminstone Loki att kalla Óðinn för trollkarl. Loki anklagade i Lokasenna Óðinn för att ha utövat seið på Samsö och farit runt i världen som trollkarl [Ls24].
I Gautreks saga skildras hur kung Víkarr offras till Óðinn. När han en gång drabbades av ihållande motvind kastade de spån, som det kallas, och ur dem kunde de utläsa att Óðinn ville att de skulla offra en man till honom, och när de lottade föll lotten på Víkarr själv. De beslutade att sova på saken, och på natten tog en av kungens män, Hrosshárs-Grani, sin fosterson Starkaðr till en ö där Hrosshárs-Grani visade sig vara Óðinn. Han och Þórr skulle då bestämma Starkaðrs öde, och Óðinn gav honom ett tre mansåldrar långt liv, goda vapen och kläder, mycken lösegendom, seger i var strid och skaldeförmåga, men krävde i gengäld Víkarr, och lånade Starkaðr sitt spjut. Nästa dag föreslog så Starkaðr att de skulle låtsas offra konungen. De fäste så en snara gjord av en kalvtarm i en nerböjd tallqvist, och sedan ställde sig konungen på en stubbe vid tallen och de lade snaran runt hans hals. Starkaðr tog då Óðinns spjut, som såg ut som en tunn qvist, och stötte det mot Víkarr och släppte upp den nerböjda qvisten med orden "Nú gef ek þik Óðni" - "Nu ger jag dig åt Óðinn". Då blev qvisten till en grov gren och spratt upp och tarmen blev ett starkt rep och Víkarr hängdes. Samtidigt blev qvisten i Starkaðrs hand till ett spjut och genomborrade honom [Gau7]. Ungefär samma historia berättar Saxo [SaxoVI].
Óðinns hall i Ásgarðr står i Glaðsheimr och heter Valhöll [Gm8,Gyg13]. I den tar han emot hälften av alla som stupat i strid; resten tar Freyja [Gm8,14,Gyg19,23]. En del av Óðinns lott får enligt Gylfaginning bo i Vingólf [Gyg19]. Óðinn äger oxå ett hus som heter Valaskjálf i vilket hans utkikshögsäte Hliðskjálf finns [Gyg16]. Freyja säger följande om Óðinn:
Óðinn är oxå otrygg att lita på. I Lokasenna säger Loki att Óðinn ofta ger segern till fel sida i striden [Ls22], och han ger visserligen seger i strid till goda krigare som blotar till honom, men det är oxå just sådana krigare han vill ha i sin egen här i Valhöll, varför han oxå till slut ger segern till deras motståndare. När Óðinndyrkaren Framarr i Ketils saga hængs fick ett banehugg av Ketill hængr qvad han "Brást nú Baldrs faðir, brigt er at trúa honum" - "" [Ket5]. I skaldeqvädet Eiríksmál om Eiríkr Blóðøx (Erik blodyx) förklarar Óðinn själv varför han har bjudit in kung Eiríkr till Valhöll med att "óvíst er at vita [...] nær úlfr inn hösvi gengr á siöt goða" - "Ovisst är att veta när ulven den grå går till gudars säte" [Eim7]. Alldeles före slaget vid Bråvalla får danakonungen Haraldr Hilditönn veta av sin hövding Brúni att hans motståndare sveakonungen Sigurðr hringr hade svinfylkat sin här inför slaget. Detta trodde sig Haraldr vara ensam om att kunna, och förstod då att Óðinn nu hade lärt Sigurðr denna konst, för att han skulle segra. Haraldr bad då Óðinn att han skulle få falla i striden och tillägnade Óðinn alla dem som skulle komma att stupa [Kon8]. Under striden for kung Haraldr genom slaglinjerna i en vagn, och Brúni var hans körsven. När Haraldr hade dödat många fiender med de två svärd han hade i händerna slog Brúni ihjäl honom med en klubba [Kon8,SaxoVIII]. Enligt Saxo förstod kungen att Brúni var Óðinn och försökte då muta honom genom att tillägna honom alla stupade [SaxoVIII]. Óðinn äger världens bästa häst, Sleipnir (se Sleipnir) [...,Gyg14]. Han äger oxå spjutet Gungnir (se Gungnir) [] och ringen Draupnir (se Draupnir) [].
När Óðinn kom till Hrungnirs gård bar han en guldhjälm [Skm17], men när han visar sig hos människorna ser han mer ut som en stavkarl än en kung. I sagorna om Völsungr och hans avkomlingar dyker Óðinn upp då och då för att påverka vad som händer. Han visar sig då som en gammal vis man med grått skägg och blå kläder:
Korpen, örnen och vargen - de som äter av de fallna på slagfältet efter striden - är Óðinns djur. Óðinn har själv två korpar, Huginn och Muninn, som varje dag flyger ut i världarna, och när de återvänder berättar de för sin herre vad de har sett [Gyg37], i fall det är något han inte har sett från Hliðskjálf. I Reginsmál säger Óðinn till Sigurðr på väg till sin första strid:
När Hákonn hlaðajarl (Håkon ladejarl) hade blotat till Óðinn inför ett härjningståg i Götaland flög två korpar förbi, kraxande högljutt. Då visste Hákonn att Óðinn hade mottagit offret och var nöjd, och att han hade guden med sig [Try]. Även ulven är som sagt Óðinns djur, och han håller två vargar som sällskap - Freki och Geri [Gyg37]. De får Óðinns mat, eftersom han själv bara livnär sig på vin [Gm19,Gyg37]. Spjutet är Óðinns vapen. I Helga kviða Hundingsbana lånar han ut sitt spjut till Dagr när han ville hämna sin faders död på Helgi Hundingsbani (se ovan) []. Han lånar det även till Starkaðr när denne ska offra kung Víkarr till honom (se ovan) [Gau7].
När undergången närmar sig och Heimdallr låter Gjallarhorn ljuda ska Óðinn först fråga Mímir om råd [Vs46,Gyg50]. Vid den sista striden skall han enligt völvans spådom kämpa mot Fenrisúlfr men dödas. Han ska dock hämnas av sin son Víðarr [Vm53,Vs53-54,Gyg50]
|
| R Vet du vad det är för fel på min html här så tala gärna om det! Jag har stirrat mig blind!
RÁN / Ran ("rån, stöld") Ægirs maka [Skm23,31]. Moder till de nio döttrarna Himinglæva, Dúfa, Blóðughadda, Hefring, Uðr, Hrönn, Bylgja, Bára och Kólga [Skm23]. Rán har ett nät som Loki lånade för att fånga Andvari [Rm-1]. Rán använder det annars till att fånga drunknande sjömän [Skm31]. RANDGRÍÐ el. RANDGRÍÐR / Randgrid En av Óðinns valkyrjor [Gm36]. RATATOSKR / Ratatosk En ekorre som springer med bud mellan Níðhöggr och örnen i toppen av Yggdrasills ask [Gm32]. RATI / Rate En navare som Óðinn använde för att borra sig in i Hnitbjörg efter Suttungrs mjöd [Hm106,Skm1]. RAUÐGRANI / En rödskäggig man med bredbrättad hatt som Örvar-Oddr träffade under en ek och som sammanförde honom med två mäktiga vikingar med vilka Oddr var med om flera äventyr. Rauðgrani gav Oddr många goda råd, men var gång Oddr fick pröva sina krafter fanns Rauðgrani ingenstans, och efter en stor strid försvinner han plötsligt. Man trodde att han i själva verket var Óðinn. [Odd] REFILL / Refil Riðill [Skm38]. REGINLEIF / Reginleif En av Óðinns valkyrjor [Gm36]. REGINN / Regin En vis och mycket hantverksskicklig dvärg [Rm-1]. Reginn var son till Hreiðmarr och bror till Otr och Fáfnir. När Fáfnir vägrade ge Reginn av deras faders guld, begav han sig till kung Hjálprekr och blev hans smed, och eggade sin fosterson Sigurðr att döda Fáfnir [Rm,Skm37-38]. Sigurðr gjorde så (se Fáfnir) [Fm-1-22,Skm38], medan Reginn gömde sig i ljungen [Fm26]. Reginn tyckte sig dock ändå ha bidragit med sin del [Fm23-31], och skar med sitt svärd Riðill ut Fáfnirs hjärta och bad Sigurðr steka det [Fm-27-27,Skm38]. Sigurðr råkade dock få blod på tungan och insåg då att Reginns tänkte svika honom, varför Sigurðr högg huvudet av sin fosterfar [Fm-32-+39,Skm38]. Reginsmál / Reginsmål Berättelsen om hur dvärgen Reginn uppfostrar völsungen Sigurðr, fram tills dess att Sigurðr dödar sin fader Sigmundrs baneman Lyngvi. Här ingår ock Reginns berättelse om Óðinn, Loki och Hœnir och hur de dödade Reginns broder Otr, och hur den tredje brodern Fáfnir stal brödernas fadersarv som han lade sig att vakta i drakskepnad. Ingår gör även Óðinns (Hnikarrs) råd till Sigurðr inför hans första strid. RENNANDI / Rinnande ("rinnande") En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. RIÐILL / Ridil Reginns svärd [Rm+28] som Snorri säger heta Refill [Skm38]. RÍGR / Rig Heimdallrs namn på sig själv när han besökte människovärlden [Rt] ... . Rígr kom först till det fattiga paret Ái och Edda. De bjöd honom på mat och han gav dem användbara råd. På natten lade sig Rígr mellan de båda i sängen och nio månader senare födde Edda Þræll. Rígr gick sedan vidare och kom till Afi och Amma, och sedan till Faðir och Móðir, och fruarna i husen födde sedan Karl respektive Jarl [Rt]. Rígsþula / Rigstula, Sången om Rig Rígsþula handlar om hur Heimdallr under namnet Ríg vandrade runt i människovärlden och undervisade folk och gav upphov till trälars, bönders (fria mäns) och jarlars ätter. RÍN / Rin, Rhen En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. RINDR el. VRINDR / Rind, Vrind Rindr är med Óðinn mor till Baldrs hämnare Vali [Bd11,Gyg35], som hon födde i - "Västersalar". I Grógaldr sägs Rindr ha galit en viss galder för en Ranir [Gg6]. Somliga påstår att det ska stå att Rani (Óðinn) gol dem för Rind, eftersom det sägs att Óðinn förförde Rind med galdrar, men om just denna galder kan ha fått henne på rygg är tveksamt. RISTILL / Ristil En av Karls och Snørs döttrar [Rt25]. RÓTA / Rota Valkyrja [Gyg35]. rúnar (rún i singularis) / runor, runa (eg. "hemlighet") Med runor menar man vanligtvis de skrivtecken, som var blott och bart skrivtecken precis som våra bokstäver. De måste oxå på något sätt ha använts inom magin, för att rista förbannelser o.dyl., men det magiska ligger snarare i meddelandet än i själva tecknen. Ordet rún/runa betydde ursprungligen ungefär 'hemlighet', vilket besläktade ord i andra språk tyder på. Den gotiska motsvarigeten rûna betyder just 'hemlighet', liksom fornsaxiskans, fornhögtyskans, fornengelskans och forniriskans motsvarigheter. Även det gotiska och fornhögtyska ordet garûni betyder 'hemlighet', och det fornhögtyska verbet rûnên betyder 'viska'. När Óðinn i Rúnatal i Hávamál säger att han "tar upp runor" [Hm139] är det hemligheter han erhåller, inte skrivtecken, närmare bestämt de trollsånger som nämns kort därefter [Hm140,146]. Från att ha betytt 'hemlighet' eller 'hemligt meddelande' kom sedan ordet att syfta på tecknen som man skrev ner det samma med. De heter ju egentligen runstavar, d.v.s. "hemlighetsbokstäver". I Skáldskaparmál använder Snorri ordet i en annan betydelse än 'skrivtecken' när han säger att man kallar guldet för Þjatsis, Iðis eller Gangrs muntal (se Allvaldi), men när man döljer det i runor eller skaldskap så att man kallar det för dessa jättars tal eller ord [Skm1]. Det påstås ofta att runor han använts för spådom. Detta grundas bl.a. på vad Tacitus säger om germanerna omkr. år 100. Han säger att de skär en qvist i bitar, ristar tecken på dem och kastar dem på ett tygstycke och sedan kan utröna gudarnas vilja därur [Tac10]. Det finns dock inga bevis för att dessa tecken var runor, och inga som helst anvisningar för hur våra förfäder tolkade tecknen. Något som talar emot att de var runor är att även de forntida irerna använde ett liknande lottkastningsorakel, kallat crannchur "träkastning", som gick till på ungefär samma sätt, men kelterna har aldrig använt runor. Även Caesar säger att germanerna förlitade sig på lottorakel i sin De bello gallico ("Om det galliska kriget"), och i de nordiska sagorna kastas det oxå lotter och "blotspån", men de säger inget om tecken. När Sigrdrífa lär Sigurðr runor lär hon honom segerrunor (sigrúnar) som man ska rista på svärdshjaltet medan man säger Týrs namn två gånger om man segra i strid, ölrunor (ölrúnar) som man ristar på horn, på handen och på en nagel om man vill förföra en annans hustru, bärgerunor (bjargrúnar) som man ristar på handloven om man vill hjälpa qvinnor i barnsäng, bränningsrunor (brimrúnar) som ristas på stäven och styråran och skyddar en från skeppsbrott, lemrunor (limrúnar) som man ristar på bark och på stammen (?) på ett träd med grenarna åt öster om man vill få läkekraft, målrunor (málrúnar) som man vrider och väver (???) på tinget om man vill slippa straff, och hågrunor (hugrúnar) som man ska kunna om man vill bli klokare än alla andra [Sdm6-13]. Hon nämner även i samband med bärge- och ölrunorna botrunor (bótrúnar) - i en del utgåvor står det bokrunor (bókrúnar), men det måste vara fel - och kraftrunor (meginrúnar) [Sdm19]. Bärge- och botrunor nämns oxå på en runpinne (N B257) från Bryggen i Bergen, och målrunor på en ... från ... (). I Rígsþula nämnes även evighetsrunor (æfinrúnar) och åldersrunor (aldrrúnar) [Rt43]. Dessa evighetsrunor (æfinrúnar) nämnes oxå på en runsten i Ribe amt i Danmark (Dr Nor1988;5), tillsammans med glädjerunor (teitirúnar). På två runstenar i Listers resp. Medelstads härad i Blekinge (Dr357 resp. Dr360) säger sig ristaren ha gömt magirunor (ginnrúnar). Det är inte sennolikt att dessa runor är vanliga enkla skrivtecken. Sigrdrífa säger oxå en hel del annat, som inte kan tydas med säkerhet. Hon berättar bl.a. om hågrunorna, att de tyddes och ristades av Óðinn (Hroptr) ur vätskan som läckte ur Heiddraupnirs skalle och Hoddrofnirs horn [Sdm13]. Där står även att de ristades på Svalinn, på Árvakrs öra och Alsviðrs hov, på hjulet under Rungnirs (Hrungnirs?) vagn, på Sleipnirs tänder och slädens fjättrar, på björnens ram och Brages tunga, på ulvens klor och örnens näbb, på blodiga vingar och brons fäste, på befrielsens love och ...s spår, på glas och guld och mäns lyckosmycken, i vin och vört och på viloplatsen, på Gungnirs udd och Granis bröst, på nornors nagel och på ugglans näbb [Sdm15-17]. Dessa skavdes av, blandades med heligt mjöd och sändes iväg till både asar, alver, vaner och människor [Sdm18]. Jag har en sida om runor och runsvenska på adress www.geocities.com/Athens/Acropolis/1327/. RUNGNIR / Rungne Någon, på vars vagnshjul runor är ristade (se runor) [Sdm15]. RÖSKVA / Röska ("den raska", av raskr "rask") Dotter till Egill [Hyk7,Gyg43] och Þórrs tjänarinna (se Tanngnjóstr) [Skm4]. |
| S SAÐR (Sann-) / Sann ("sann") Óðinn [Gm47]. SAGA / Saga ("saga") En gudinna som bor i Søkkvabekkr [Gyg34], där hon varje dag dricker tillsammans med Óðinn [Gm5]. SANNGETALL / Sanngetal ("sanngissande", av saðr "sann" + getall av geta "gissa") Óðinn [Gm47]. SEGGR / Segg ("man, krigare") En av Karls och Snørs söner [Rt24]. seið / sejd Ett slax trolldom. Sejdaren, som oftast är en qvinna, sitter i ett tält på en hög ställning, ett sejdhjäll, och andas in rök från en eld under ställningen. Detta försätter henne något slax transtillstånd i vilket hon kan utföra en mängd trollkonster. När kung Belis söner Helgi och Hálfdan ville göra sig av med Friðþjófr inn frækni (Fritjof den djärve), anlitade de två trollkunniga qvinnor. Friðþjófr, som befann sig till sjöss, råkade då ut för ett häftigt oväder och från masttoppen såg han en val med två qvinnor på ryggen. Han körde då över valen och bröt hans rygg, och då upphörde ovädret. De två qvinnorna föll döda ner från sitt sejdhjäll [Frt]. I Hrólfr krakis (Rolf krakes) saga sejdar den trollkunniga drottningen Skuld fram en fruktansvärd galt "där hon satt i sitt svarta tält på sitt sejdhjäll" [Krk]. I Göngu-Hrólfrs (Gånge-Rolfs) saga skickar en Grímr tolv sejdare mot kung Eirekr. Den trollkunnig dvärgen Möndull i Hrólfrs sällskap tog sig då in i sejdarnas hus i skogen och gick in under deras hjäll. Där påverkade han sejdarna så att de skrikande sprang ut ur huset och ner i sjöar och träsk, och utför stup, så att alla dog [Gng]. Jättinnan Hyndla säger att alla sejdare - seiðberendr - är ättlingar till Svarthöfði [Hdl32]. SÍÐ / Sid En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. SÍÐHÖTTR / Sidhatt ("sidhatt", av síðr "sid, bred" + höttr "hatt") Óðinn [Gm48]. SÍÐSKEGGR / Sidskägg ("sidhatt", av síðr "sid, bred" + skegg "skägg") Óðinn [Gm48]. SIF / Sif ("släktskap") Þórrs maka [Hb48,Hyk3,15,Ls-1,Skm20] och Þrúðrs moder [Skm20]. Hon är oxå mor till Ullr [Skm14,20,Gyg30], som hon dock inte har med sin make [Skm14,Gyg30]. Loki säger sig ha legat med Sif [Ls54], men det var säkert bara för att förolämpa henne. Sif miste en gång sitt hår, och fick det ersatt med hår av guld (se ...) [Skm33]. SIGFÖÐR el. SIGFAÐIR / Sigfader ("segerfader", av sigr "seger" + -föðr "-fader" resp. faðir "fader") Óðinn [Gm48,Ls58,Vs55]. SIGRDRÍFA / Sigdrifa En valkyrja som misskötte sitt jobb och gav segern till Agnarr i stället för Hjálm-Gunnarr, som Óðinn hade lovat segern till, och därför stax med sömntörne av Óðinn. Han sade oxå att hon aldrig mer skulle strida utan gifta sig, men då svor hon att inte gifta sig med någon som kunde känna fruktan [Sdm-5]. När Sigurðr fann Sigrdrífa och väckte henne lärde hon honom runor och gav honom många goda råd [Sdm] och de förlovade sig. Sigrdrífumál / Sången om Sigdrifa Om Sigurðr Fáfnisbanis första möte med Brynhildr (Sigrdrífa) då han väckte henne ur hennes Törnrosasömn och hon i gengäld lärde honom magiska runor och gav honom värdefulla råd. SIGURÐR FÁFNISBANI / Sigurd Son till Völsungrs son Sigmundr [Skm38] och Hjördís [Skm38]. Sigurðr växte upp hos kung Hjálprekr av vilken han fick hästen Grani. Sigurðr fostrades av Reginn [Rm-1,Skm38], som berättade för honom om sin familj (se Reginn, Fáfnir) [Rm-1-12,Skm37-38]. Han gav honom sedan svärdet Gramr [Rm+14,Skm38] och eggade honom att döda Fáfnir [Rm+14,Skm38], men Sigurðr for först att hämna sin far på Lyngvi [Rm15-26]. På vägen till Lyngvi fick Sigurðr goda råd av Óðinn [Rm16-25]. När Sigmundrs död var hämnad for Sigurðr och Reginn till Gnitaheiðr. Sigurðr grävde en grop i vägen på vilken Fáfnir kröp till vattnet och gömde sig i den, och när Fáfnir kröp över gropen så stötte Sigurðr Gramr i hjärtat på honom [Fm-1,Skm38]. Fáfnir sade att hans guld skulle bli Sigurðrs död [Fm9,20], men Sigurðr svarade att han skulle dö ändå [Fm10]. Sigurðr stekte sedan Fáfnirs hjärta åt Reginn, men när han brände sig på det stoppade han fingern i munnen, och hörde då några fåglar säga att han var dum som inte förstod att Reginn tänkte döda honom. Sigurðr högg då huvudet av Reginn och åt hjärtat själv [Fm-40,Skm38], sedan tog han Fáfnirs guld, hans skräckhjälm, svärdet Hrótti och en gyllene brynja och annat, lastade det på Grani och red dädan [Fm+44,Skm38]. Han red då till Hindarfjall såsom fåglarna hade rått honom [Fm40-44,Skm38], och väckte Sigrdrífa där hon låg i sin borg [Sdm-1,Skm39]. Hon lärde Sigurðr runor och gav honom många goda råd [Sdm,Skm39] och sedan förlovade de sig. SIGYN / Sigyn Lokis maka [Ls+65,Gyg32]. SILFRINTOPPR / Silvertopp En av asarnas hästar [Gm30,Gyg14]. SIMUL / Simul En stång som Bil och Hjúki bar Sœgr på (se Bil) [Gyg10]. SINDRI / Sindre Någon vars ättlingars ätt hade en gyllene sal på Níðavellir [Vs37]. SINDRI / Sindre En broder till Brokkr (se Brokkr) [Skm33]. SINIR / Sine En av asarnas hästar [Gm30,Gyg14]. SINMARA / Sinmara ("senmaran", av sin "sena" + mara "mara") En qvinnlig varelse som vaktar svärdet Lævateinn, som hon håller inlåst i ett "segjärnskar" med nio "Njordlås", och som hon bara lånar ut mot en "ljus lie" [Fjm26-30]. Svipdagr kallar Sinmara "in fölva gýgr" - 'den askgråa jättinnan' [Fjm29] -, men han visste ju å andra sidan inte mycket om henne. SJÖFN / Sjöfn En av asynjorna, som är den som väcker mäns och qvinnors kärlek [Gyg34]. SKAÐI / Skade Skaði är Þjatsis dotter [Ls50-51,Gyg22]. När asarna hade tagit Þjatsi av daga for Skaði till Ásgarðr för att hämnas. Asarna erbjöd henne dock böter i form av en make, men när hon valde fick hon bara se asarnas fötter. I tron att hon valde den vackre Baldr valde hon då Njörðr. Skaði ville oxå få ett gott skratt, och det klarade Loki av tillsammans med en get. Dessutom kastade Óðinn upp Þjatsis ögon på himlavalvet där de blev till stjärnor [Skm1]. Skaði tog efter sin fars död över hans boning i Jötunheimar, Þrymheimr [Gm11], för trots att hon gifte sig med Njörðr [Ls-1], så bor de två inte ihop (se Njörðr). Medan Njörðr bor i Nóatún bor hon qvar i Þrymheimr och åker skidor och jagar med sin pilbåge [Gyg22]. Skaði fick sedan i stället många barn med Óðinn, enligt qvädet Háleygjatal [Hal3], bland dem Sæmingr. Enligt Snorris Ynglingasaga gifte sig Óðinn och Skaði [Yngs8], men det bygger han på nämnda qväde, och där står det inget om äktenskap. Vid gudarnas gästabud hos Ægir sade sig Loki ha varit den främste vid dråpet på Þjatsi [Ls50]. Förmodligen var det därför som hon hängde upp en giftorm över Lokis ansikte när gudarna hade bundit honom. Skaði kallas Öndurgoð - skidguden - eller Öndurdís - skiddisen [Gyg22]. Skaldskaparmál / Skaldskaparmål Andra delen i Snorris Edda i vilken han låter Bragi berätta för Ægir om gudarnas äventyr för att förklara skaldskapets språk och omskrivningar. SKEGGJÖLD / Skeggjald En av Óðinns valkyrjor [Gm36]. SKEIÐBRIMIR / Skeidbrime En av asarnas hästar [Gm30,Gyg14]. SKÍÐBLAÐNIR / Skidbladne Det främsta av skepp [Gm44,Gyg42], som alltid har medvind och som kan vikas ihop och förvaras i en pung [Skm33,Gyg42,Yngs7]. Det tillverkades åt Freyr av Ívaldis söner (se Brokkr) [Gm43,Skm33,Gyg42]. Enligt Ynglingasaga äger Óðinn Skíðblaðnir [Yngs7]. SKILFINGR / Skilfing Óðinn [Gm54]. SKINFAXI / Skinfaxe En häst som drar Dagrs (dagens) vagn över himlen. Skinfaxis lysande man lyser upp hela världen [Vm12,Gyg9]. SKÍRNIR / Skirne Freyrs tjänare som enligt sig själv varken är av alvers, asars eller vaners ätt [Sk18]. Skírnir lånade en gång Freyrs häst och red ända till Jötunheimar att stämma möte med Gerðr i sin herres räkning. Utanför Gymirs sade en herde på en hög (jmf Eggþér) att han aldrig skulle slippa förbi vakthundarna och träffa Gerðr, men Gerðr hade hört hästen väsnas och lät släppa in Skírnir. Eftersom Freyr tidigare hade dräpt Gerðrs broder Beli gick Gerðr inte frivilligt med på att träffa Freyr. Skírnir bjöd henne då både Íðunns äpplen och Óðinns ring Draupnir, men först när han hotade att hugga huvudet av henne med svärdet som slåss av sig självt, kastade förbannelser över henne och spådde henne en framtid med rimtursar, gav hon med sig och lovade att möta Freyr i lunden Barri [Sk,Gyg36]. Enligt Lokasenna behöll Gerðr svärdet som slåss av sig självt [Ls42], kanske var det det som var hennes pris. Skírnir sändes oxå till Svartálfaheimr för att be några dvärgar där göra Gleipnir [Gyg33]. SKJÖLDR / Sköld En son till Óðinn som var kung i Danmark och fader till lung Friðleifr [Skm40]. SKRÝMIR / Skryme När Þórr en gång var i Jötunheimr och hade Loki, Þjálfi och Röskva med sig övernattade de i Skrýmirs handske, som de i mörkret trodde var ett hus. Skrýmir erbjöd sig att bära Þórrs matsäck, men knöt ihop den så hårt att inte ens Þórr fick upp den. När Skrýmir hade somnat försökte så Þórr döda honom, men Skrýmir märkte knappt när Þórr slog Mjöllnir i huvudet på honom [Gyg44]. Skrýmir visade sig senare vara Útgarða-Loki (se Útgarða-Loki) [Gyg46]. SKULD / Skuld En av nornorna (se Urðr) [Vs20]. Det finns oxå en valkyrja vid namn Skuld [Vs31], kanske är de samma person. SKULD / Skuld Den yngsta av valkyrjorna [Vs31,Gyg35]. = ödesgudinnan Skuld ? SKÖGUL / Skögul En av Óðinns valkyrjor [Gm36,Vs31]. SKÖLL / Sköll En varg som jagar Sól över himlen [Gm39,Gyg11] ända till varnernas skog [Gm39], och som när undergången så småningom närmar sig ska fånga henne och färga "makternas säten" röda av blod [Vs41,Gyg11]. SLAGFIÐR el. SLAGFINNR / Slagfinn Son till en finnkonung och bror till Egill och Völundr (se Völundr) [Vk-1]. SLEIPNIR / Sleipner, Sleipne ("löparen") Óðinns åttbente springare som tar honom ända ner till Niflhel [Bd2-3]. Sleipner är den främste av hästar [Gm44,Gyg14]. Han kan springa både genom luften och över vattnet [Skm17]. När asarna hade byggt Ásgarðr erbjöd sig en byggmästare att bygga en mur runt den på ett och ett halft år, och ville i gengäld ha Freyja, solen och månen. Asarna lovade honom den lönen om han kunde bygga muren på en vinter, men Loki såg till att de lät honom ta hjälp av sin häst Svaðilfari, och han drog stenblock till bygget stora som hela berg, så när vintern nästan var slut återstod bara porten. Då rådslog asarna och kom fram till att allt var Lokis fel och att han skulle ställa allt till rätta. Loki lockade då i skepnad av ett sto bort Svaðilfari från byggmästaren, och när han förstod att han inte kunde slutföra sitt arbete blev han så arg som bara en jätte kan bli, och när asarna förstod att han var en jätte kallade de hem Þórr, som var i österled, och han krossade huvudet på honom med Mjöllnir. Några månader efter mötet med Svaðilfari födde Loki ett åttabent föl, som kallades Sleipnir [Gyg41]. Sigrdrífa säger att runor är ristade på Sleipnirs tänder [Sdm15]. SLÍÐ el. SLÍÐR / Slid En av älvarna som rinner genom Miðgarðr och ner i Hel [Gm28]. Enligt Gylfaginning har den sitt ursprung i Hvergelmir [Gyg3]. Slíðr är full av vassa knivar och svärd [Vs36]. SLÍÐRUGTANNI / Slidrugtanne Gullinborsti [Skm7,Gyg48]. SMIÐR / Smed ("smed") En av Karls och Snørs söner [Rt24]. SNÓT / Snot En av Karls och Snørs döttrar [Rt25]. SNOTRA / Snotra En asynja som är klok och vacker och vet hur man för sig [Gyg34]. SNØR / Snör ("svärdotter") Karls maka (se Karl) [Rt23]. SÓL / Sol ("sol") Solen. Dotter till Mundilfœri och syster till Máni (månen) [Vm23,Skm24,Gyg9]. Sól är gift med en Glenr [Skm24,Gyg9], och har som livsuppgift att var dag fara över himlavalvet med sin solvagn, som skapades utav en gnista ur Muspellsheimr [Gyg10], och som dras av hästarna Árvakr och Alsviðr [Gm37,Gyg10]. De skyddas från UV-strålningen av skölden Svöl [Gm37-38]. Sól jagas över himlavalvet av ulven Sköll [Gm39,Gyg11] ända fram till varnernas skog [Gm39], och när ragnarök närmar sig kommer han att sluka henne [Gyg11]. Vafðrúðnir säger att Fenrir ska fånga henne [Vm46-47]. Innan Sól slukas hinner hon dock föda en dotter som ska följa i sin mors hjulspår [Vm47]. SÓLBJARTR / Solbjärt ("solbjärt", av sól "sol" + bjartr "bjärt") Vad Svipdagr (Óðr) kallar sin far Aurvandill i Fjölsvinnsmál [Fjm47]. SÓLBLINDI / Solblinde (av "sól" + blindr "blind" el. "osynlig") Någon vars tre söner gjorde grinden Þrymgjöll [Fjm10]. Någon som solen har bländat eller är osynlig för solen, och som har tre konstfärdiga söner måste vara dvärg. SÓN / Son Ett kar i vilket Fjalarr och Galarr tappade Kvasirs blod [Skm1]. SONR / Son ("son") En av Jarls och Ernas söner [Rt41]. SPRAKKI / Sprakke En av Karls och Snørs döttrar [Rt25]. SPRUND / Sprund En av Karls och Snørs döttrar [Rt25]. STRÖND / Strönd ("strand") En av älvarna som rinner genom Miðgarðr och ner i Hel [Gm28]. SUÐRI / Södre Den dvärg som bär upp himlens södra hörn [Skm21,Gyg7]. SULTR / Svält ("svält") Hels kniv [Gyg33]. SUMARR / Sommar ("sommar") Personifikation av sommaren. Son till Svásuðr [Vm27,Skm28,Gyg18]. SURTR / Surt Muspells väktare [Gyg3]. Vid världens undergång kommer Surtr från söder med sitt flammande svärd [Vs52,Gyg3,50] och ska enligt völvans spådom möta Freyr i den sista striden [Vs53,Gyg50]. SURTR / Surt Ett annat namn på Suttungr [Hal2]. SUTTUNGR / Suttung (kanske "brygdtung", av suð "brygd" + þungr "tung") Son till Gillingr, som ville hämna sin faders död på Fjalarr och Galarr (se Fjalarr), men i stället tog deras mjöd som bot. Mjödet stängde han in i Hnitbjörg och sedan lät han sin dotter Gunnlöð vakta det [Skm1]. Óðinn försökte komma över mjödet genom att arbeta hos Suttungrs broder Baugi mot en klunk av mjödet som lön, men Suttungr vägrade att ge honom en droppe (se Baugi). Óðinn tog sig dock in i bergrummet och flög i örnhamn iväg med mjödet, med Suttungr efter sig (se Óðinn) [Skm1,Hm104-110]. Suttungr verkar oxå kallas Surtr [Hal2]. SVAÐILFARI / Svadilfare En hingst som besteg Loki och blev far till Sleipnir [Hdl40,Gyg41]. SVÁFNIR / Svafne Óðinn [Gm54]. SVÁFNIR / Svafne En av ormarna som ligger under Yggdrasills ask och äter av dess qvistar [Gm34]. SVAFRÞORINN / Svafertorin Enligt Fjölsviðr hette Menglöðs farfar Svafrþorinn [Fjm8]. Om Menglöð är Freyja så bör Svafrþorinn alltså Njörðrs fader. SVALIN / Svalin Svöl [Gm38]. SVANHVÍT / Svanvit ("svanvit", av svanr "svan" + hvítr "vit") Hlaðguðrs namn som valkyrja [Vk-1]. SVANNI / Svanne En av Karls och Snørs döttrar [Rt25]. SVÁRANGR / Svarang En jätte vars söner kastade sten mot Þórr men besegrades [Hb29]. SVARRI / Svarre En av Karls och Snørs döttrar [Rt25]. SVARTÁLFAHEIMR / Svartalvhem I Svartálfaheimr bodde de dvärgar som gjorde Gleipnir [Gyg33]. svartálfar / svartalver Snorri verkar sätta likhetstecken mellan dvärgar och svartalver [Skm33]. SVARTHÖFÐI / Svarthövde Alla sejdares stamfader [Hdl32]. SVÁSUÐR / Svasud Sumarrs (sommarens) fader [Vm27,Skm28,Gyg18]. SVEINN / Sven ("ung man") En av Jarls och Ernas söner [Rt41]. SVIÐRIR / Svidre Óðinn när han besökte Sökkmímir [Gm50,Gyg2]. SVIÐURR / Svidur Óðinn när han besökte Sökkmímir [Gm50,Gyg2]. SVIPALL / Svipal Óðinn [Gm47]. SVIPDAGR / Svipdag Óðr i Fjölsvinnsmál [Fjm]. SVÖL el. SVALIN / Svöl ("sval", av svalr "sval") Det som skyddar solhästarna och allt annat från att förbrännas av solens hetta. Enligt Grímnismál är det en sköld av iskallt järn [Gm37-38], enligt Gylfaginning är det två blåsbälgar [Gyg10], men på Svöl är hur som helst runor ristade, säger Sigrdrífa [Sdm15]. SVÖL / Sval ("sval") En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. Enligt Gylfaginning rinner den upp i Hvergelmir [Gyg3]. SYLGR / Sylg En av älvarna som rinner genom Miðgarðr och ner i Hel [Gm28]. Enligt Gylfaginning har den sitt ursprung i Hvergelmir [Gyg3]. SYN / Syn ("vägran") Asynjan som håller ovälkomna gäster ute [Gyg34]. SÝR / Syr ("so, sugga") Freyja [Gyg34]. SÆHRÍMNIR / Särimner Gris som varje dag kokas av Andhrímnir i kitteln Eldhrímnir och äts av enhärjarna [Gm18,Gyg37]. SÆMINGR / Säming En son till Óðinn och Skaði enligt qvädet Háleygjatal [Hal3]. Snorri säger i Heimskringla att det är Freyr som är fadern, men han verkar ha tolkat nämnda qväde fel. I Ynglingasaga säger samme Snorri dock att Óðinn är fadern [Yng9]. SÆVARSTAÐR / Sävarstad ("sjöstället") Ön som Völundr sattes på av Níðuðr [Vk+17]. SŒGR / Sög En så som Bil och Hjúki bar (se Bil) [Gyg10]. SŒKIN / Sökin En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. SÖKKMÍMIR / Sökkmime En jätte som Óðinn en gång besökte under namnen Sviðurr och Sviðrir [Gm50]. SÖKKVABEKKR / Sökkvabäck ("sjunkebäck", av sökkva "sjunka" + bekkr "bäck") Den fjärde av Ásgarðrs boningar, i vilken Saga bor [Gyg34] och där Óðinn och Saga brukar dricka tillsammans [Gm5]. |
| T TANNGNJÓSTR / Tanngnjost En av Þórrs bockar; den andra heter Tanngrísnir [Gyg20]. När Þórr var på väg till Hymir lämnade han sina bockar hos Egill [Hyk7], och när han kom tillbaka och de gav sig av hemåt föll den ena bocken halvdöd till marken [Hyk37]. Loki hade lurat Egils son att öppna en av bockarnas ena lårben för att komma åt märgen, så nu var den halt [Gyg43,Hyk37]. Som bot fick Þórr Egills barn [Hyk38]. Enligt Snorri hände detta när Þórr var på väg till Útgarða-Loki [Gyg43]. Bonden nämns inte vid namn i Gylfaginning, men väl hans barn, och de heter Þjálfi och Röskva [Gyg43]. TANNGRÍSNIR / Tanngrisne En av Þórrs bockar (se Tanngnjóstr) [Gyg20]. tívar / tivar ("gudar", eg. samma ord som Týr men i pluralis. Ordet finns därför inte i singularis, förutom i namn, som Farmatýr, Hroptatýr o.s.v.) Ett sammanfattande namn för både asar och vaner. TRÖNUBEINA / Tranubeina ("den tranbenta", av trana "trana" + bein "ben") En av Þrælls och Þírs döttrar [Rt13]. TÝR / Tyr ("(himmels)gud", eg. "skinande") Týr är den djärvaste av asarna, och råder över seger i strid [Gyg24]. Han var den ende som vågade mata Fenrisúlfr [Gyg33]. Han var oxå den ende som vågade sätta sin hand i pant när asarna skulle binda honom. Týr miste handen och är sedan dess enhänt (se Fenrisúlfr) [Ls-1,38-39,Gyg24]. Snorri säger att Týr är Óðinns son [Skm9]. I Hymiskviða sägs Týr och Hymir vara fader och son [Hyk5,11]. Den gamla niohundrahövdade qvinnan som bor i Hymirs hus är Týrs mormor eller farmor [Hyk8]. Den andra qvinnan kallar Hymir för sin älskling [Hyk9] och kallas själv för frilla [Hyk30]. Loki säger sig ha en son med Týrs maka [Ls40], men vem hon är är inte känt. När Þórr behövde en kittel till Ægirs kalas berättade Týr om sin far Hymirs kittelsamling och följde med Þórr dit [Hyk]. Vid ragnarök ska Týr strida mot en annan ulv, nämligen Garmr, och de båda ska döda varandra [Gyg50]. Týrs namn är ett gammalt ord för 'gud', och om Týr rätt och slätt kallas Gud bör han ha varit mycket mer betydelsefull längre tillbaka i tiden än eddorna framställer honom. En funktion som inte nämns i litteraturen men som finns belagd annorstädes är funktionen som tingsgud. I en latinsk inskrift ett tempel i Nordengland, rest på 200-talet f.Kr. av frisiska soldater i romersk tjänst, sägs templet vara helgat åt Mars thingsus. Mars är romarnas krixgud, men namnet har överförts på den germanska motsvarigheten, och thingsus är en latiniserad form av ett germanskt ord, som är avlett av ordet ting. Templet verkar alltså vara helgat åt en "Tings-Týr". TÖTRUGHYPJA / Tötrughypja En av Þrælls och Þírs döttrar [Rt13]. |
| Þ ÞAKRÁÐR / Tackråd Kung Níðuðrs bäste träl [Vk39]. ÞEGN / Tegn ("man, krigare") En av Karls och Snørs söner [Rt24]. ÞEKKR / Tekk ("täck, behaglig") Óðinn [Gm46]. ÞÍR / Tir Þrælls maka (se Þræll) [Rt10-11]. ÞJÁLFI / Tjalfe Þórrs tjänare [Skm4]. Þjálfi är son till Egill [Hyk7,Gyg43], men Þórr fick honom och hans syster Röskva som bot när Þjálfi hade gjort en av hans bockar halt (se Tanngnjóstr) [Hyk38,Gyg43]. Hos Útgarðaloki sprang den snabbfotade Þjálfi ikapp med Hugi (se Útgarðaloki) [Gyg45]. Vid holmgången mot Hrungnir fick Þjálfi nämnde jätte att ställa sig på sin sköld för att underlätta Þórrs anfall, och dräpte sedan jättejätten Mökkurkálfi [Skm17]. När Þjálfi var med Þórr på Hlésey och dödat jättinnor ska dessa ha jagat Þjálfi [Hb37-39]. ÞJATSI/ÞJAZI / Tjatse Þjatsi var son till Allvaldi [Hb19] eller Ölvaldi [Skm1] och bodde i Þrymheimr [Gm5]. Han var far till Skaði [Hdl30,Gyg22]. Vissa anser att Allvaldi/Ölvaldi är ett annat namn på Ívaldi (se Ívaldi). När Óðinn, Hœnir och Loki en gång var ute på resa och försökte koka en oxe, satt Þjatsi i örnskepnad i ett träd intill och gjorde så att köttet inte blev kokt. Han sade att han skulle sluta om han fick äta sig mätt av oxen, men åt då upp alla fyra benen. Loki slog honom då med en stör, men den fastnade på Þjatsis rygg och Loki följde med honom upp i skyn. För att komma ner fick han svära att föra Iðunn ut ur Ásgarðr, och när han gjorde så grep Þjatsi henne med klorna och flög henne till sin hall. Loki tvingades dock hämta tillbaka henne, och Þjatsi jagade honom, men när han flög över Ásgarðrs murar tände asarna en eld vid muren och Þjatsi föll brinnande till marken där asarna slog ihjäl honom [Hb19,Skm1,Hst1-13]. När Skaði fick höra om detta begav hon sig till Ásgarðr för att hämnas (se Skaði). Hon nöjde sig dock med böter [Skm1], och för att glädja henne kastade Þórr upp Þjatsis ögon på himlavalvet där de blev till stjärnor [Hb19]. Enligt Snorri var det Óðinn som gjorde det [Skm1]. I Hyndluljóð kallas Þjatsi "skautgjarn" - "" [Hdl30]. ÞJÓÐNUMA / Tjodnuma ("folkrövaren", av þjóð "folk" + numa, av nema "taga") En av älvarna som rinner genom Miðgarðr och ner i Hel [Gm28]. ÞJÓÐVARA / Tjodvara ("folkbeskyddarinnan", av þjóð "folk" + vara, av verja "värja, beskydda") En av Freyjas (Menglöðs) mör [Fjm38]. ÞJÓÐVITNIR / Tjodvitne ("folkvargen", av þjóð "folk" + vitnir "varg") Fenrir [Gm21]. ÞÓRR / Tor (eg. "dunder") Þórr är åskguden, och son till Óðinn [Skm4] och Jörð [Ls58,Trk1,Skm4,Gyg8,35]. Þórr är gift med Sif [Hb48,Hyk15,Ls-1,Skm4] och fader till Móði [Hyk34,Skm4] och Þrúðr [Skm4]. Med Járnsaxa är han dessutom fader till Magni [Hb9,Skm4,Skm17]. Han är oxå styvfader till Ullr [Skm14,Gyg30]. Snorri säger att Þórr är Vingnirs och Hlórás fosterson [Skm4]. Þórr, som även kallas Véorr [], Hlórriði [], Öku-Þórr [Gyg20] och Ása-Þórr [Gyg20], bor i Bilskírnir i Þrúðheimr [Gm5,24,Gyg20]. Þórr är Ásgarðrs och Miðgarðrs beskyddare, och far som sådan ofta i österled för att dräpa jättar och troll och andra som hotar gudar och människor. Hans härnadståg kan vi ofta följa över himlen då stridsdånet hörs ända hit. Det är nämligen det som vi kallar åska eller tordön. Ordet åska (fornsvenska asækja) betyder egentligen 'asafärd', och tordön betyder förstås 'Tor-dön'/'Tor-dån'. Þórrs namn självt har med åskan att göra; det är samma ord som engelskans thunder och tyskans Donner 'åska'. Adam av Bremen säger i sin Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum att Tor praesidet, d.v.s. 'håller vakt' eller 'regerar', i himlen där han råder över tonitrua et fulmina, ventos imbresque, serena et fruges - 'åska och blixtar, vindar och regnväder, den klara himlen och grödor' [AdamIV:26].
Þórrs vapen är hammaren Mjöllnir [Hyk36,Gyg20]. Den stals en gång av jätten Þrymr (se Þrymr) [Trk]. En gång lurades Þórr av Loki att bege sig till jättevärlden utan hammaren, men det gick ändå bra [Skm18]. Þórr äger oxå ett styrkebälte (megingjarðar) och ett par järnhandskar (járngreipr) [Skm18,Gyg20]. När han spänner styrkebältet om sig dubblas hans styrka [Gyg20]. Med Mjöllnir i handen, styrkebältet om midjan och järnhandskarna på händerna är Þórr gudarnas mäktigaste kämpe i striden mot jättarna.
På en fibula från 500-talet hittad i Nordendorf (se Lóðurr) kallas Þórr "wigiþonar", motsvarande ett fornnordiskt Vígi-Þórr, d.v.s. "helge-Þórr" eller "strids-Þórr".
Þórr har dödat många jättar och troll, bl.a. Hrungnir [Hb14-15], Þjatsi [Hb19], Hymir [Hyk36], Þrymr [Trk], Þrívaldi [Skm4], Geirröðr [Skm18]... ty "mikil myndi ætt jötna / ef allir lifði" - "stor bleve den ätten om de alla finge leva", som Þórr själv säger i Hárbarðsljóð [Hb23]. En jätte rådde Þórr dock inte på, och det var Útgarða-Loki (se Skrýmir och Útgarða-Loki) [Gyg44-46].
Þórr är den starkaste av gudar och människor. Þórr kastade upp både den döde Þjatsis ögon [Hb19] och Aurvandills förfrusna tå [Skm17] på himlavalvet där de blev till stjärnor. Han får oxå ofta sin styrka prövad.
Þórr har en vagn som dras av hans två bockar Tanngnjóstr och Tanngrísnir [Gyg20], men på väg till tinget vid Yggdrasils ask måste Þórr vada över Körmt, Örmt och två Kerlaugar, eftersom bron brinner (se Bifröst) [Gm29,Gyg14].
Þórr är inte den mäktigaste guden i gudarnas värld, men här nere på jorden var han under järnåldern den mest omtyckte, varför hans gudabild stod i mitten i Uppsala tempel, mellan Óðinns och Freyrs, allt enligt Adam av Bremen [AdamIV:26]. Þórrs framstående ställning och hans funktion som åskgud gjorde att de kristna folken identifierade Þórr med romarnas Jupiter, och kallade honom så i sina beskrivningar av honom. Även på andra sätt liknar Þórr romarnas Jupiter och grekernas Zeus; Þórr har hammaren Mjöllnir och Jupiter sin åskvigg, och både Þórr och Jupiter/Zeus har eken som sitt heliga träd.
Flera gamla historiker berättar att eken är helgad åt åskguden, inte bara hos germanerna utan även hos t.ex. grekerna. Den frankiske prästen Willibald berättar i sin redogörelse för 700-talsbiskopen S:t Bonifacius liv, att S:t Bonifacius omvände hedningarna i Hessen genom att i ett enda hugg hugga ner deras heliga ek, som de kallade Jupiters ek, d.v.s. Þórrs.
Snorri antar att Þökk var Loki förklädd, som inte ville att Baldr skulle komma tillbaka [Gyg48], men troligare är att hon var Urðr - ödet själv - som ville visa att man inte kan säga emot hennes ord. ÞÖLL / Töll En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. |
| V VÁFUÐR / Vafud Óðinn [Gm54]. VAFÐRÚÐNIR / Vaftrudne En jätte som Óðinn under namnet Gagnráðr besökte för att fresta hans visdom. Vafðrúðnir kunde minnas tiden då Bergelmir lades i sin vagga [Vm35] och hade varit i nio världar [Vm43], och visste således både det ena och det andra, men självklart inte vad Óðinn viskade i örat på den döde Baldr, varför han förlorade tävlingen och miste huvudet [Vm]. Vafðrúðnir hade en son som hette Ímr [Vm5]. Vafðrúðnismál / Vaftrudnesmål Qväde om Óðinns och jätten Vafðrúðnirs visdomstävlan, som slutade med att Óðinn, som kallade sig Gagnráðr, vann efter att ha tagit till frågan om vad Óðinn viskade i den döde Baldrs öra. VAKR / Vaker ("vaksam") Óðinn [Gm54]. VALASKJÁLF el. VÁLASKJÁLF / Valaskjalf ("", av valr "de i striden fallna" + skjálf "") Hus i Ásgarðr som en asagud byggde sig i tidernas begynnelse [Gm6]. Óðinn sägs äga det, och i det finns Óðinns utkikshögsäte Hliðskjálf [Gyg16]. VALFÖÐR / Valfader ("valfader", av valr "de i striden fallna" + -föðr "-fader") Óðinn [Gm48,Vs1]. VALGRIND / Valgrind Valhölls svårlåsta grind [Gm22]. VALHÖLL / Valhall ("de fallnas hall", av valr "de i striden fallna" + höll "hall") Óðinns hall i Glaðsheimr i Ásgarðr, dit de krigare som stupar i strid kommer [Gm8]. I Gylfaginning säger Hárr till Gangleri att det visserligen finns en oerhörd mängd folk i Valhöll och fler blir de, men ändå ska de tyckas för få när ulven kommer [Gyg37]. Hallen har sköldar till tak och spjut till väggar, bänkarna är täckta med brynjor, en varg hänger väster om dörren, och en örn sitter över den [Gm9-10]. Valhöll har 540 dörrar och ur varje dörr kan 800 man tåga när den sista striden närmar sig [Gm23]. På Valhölls tak står geten Heiðrún och äter av Læraðr [Gm25]. I Gylfaginning sägs själva hallen heta Glaðsheimr och vara helt i guld [Gyg13]. VALI el. VÁLI / Vale ("dråparen" ?) Son till Óðinn och Rind [Bd11,Vs32,Skm12,Gyg29,35] som en natt gammal hämnades Baldrs död och dödade Höðr [Bd11,Hdl29,Vs33-34,Skm12].
Váli ska överleva ragnarök tillsammans med Víðarr, Magni och Móði [Vm50-51]. valkyrjur (valkyrja i singularis) / valkyrjor ("valkorare", av valr "de i striden fallna" + kyrja, av kjósa "välja") Óðinns qvinnliga tjänarinnor, som bär fram mat och dryck till enhärjarna i Valhöll, och som rider i striden och väljer ut vilka män som ska stupa och få komma till Valhöll [Gyg35]. I Völuspá nämns valkyrjorna Skuld och Skögul, Guðr och Hildr, Göndul och Geirskögul [Vs31], i Grímnismál Hrist och Mist, Skeggjöld och Skögul, Hildr och Þrúðr, Hlökk och Herfjötur, Gjöll/Göll och Geirölul/Geirahöð, Randgríðr och Ráðgríðr och Reginleif [Gm36]. Snorri nämner dessutom Róta [Gyg35]. I andra texter nämns valkyrjor som är döttrar till mänskliga konungar, såsom kung Hlöðvérs två döttrar Hervör/Alvitr och Hlaðguðr/Svanhvít i Völundarkviða [Vk-1], Brynhildr/Sigrdrífa i berättelserna om Sigurðr Fáfnisbani [Sdm,...], ... VALI / Vale ("dråparen" ?) Son till Loki som asarna förvandlade till varg så att han dräpte sin broder Narfi (se Loki) [Gyg49]. VALTAMR / Valtam ("van vid de döda", av valr "de i strid fallna" + tamr "tam, van") Óðinns namn på sin far när han frågade völvan om Baldrs mardröm [Bd6]. VÁN / Vån En av älvarna som rinner genom Miðgarðr och ner i Hel [Gm28]. Säkert egentligen samma ord som Vón nedan. VANADÍS / Vanadis Freyja [Gyg34]. VÁNARGANDR / Vån-gand Fenrir [Skm16]. vanir / vaner Den andra stora gudaätten, som i motsats till de krigiska asarna är fruktbarhetsgudar. Njörðr, Freyr och Freyja är de mest kända av vanerna. VÁR / Var (eg. "avtal") En asynja som lyssnar till avtal och eder och straffar dem som bryter dem [Gyg34]. "Vigit okkr saman / Várar hendi!" - "vigen oss samman / å Vars vägnar!" - säger Þrymr när han ska gifta sig med Freyja (se Þrymr) [Trk30]. VÁRKALDR / Vårkall ("vårkall", av vár "vår" + kaldr "kall") Óðrs (Svipdagrs) namn på sin far när han talade med Fjölsviðr [Fjm6]. VARTARI / Vartare Remmen som Brokkr sydde ihop Lokis mun med (se Brokkr och Loki) [Skm33]. VÁSUÐR / Vasud Fader till vinterns fader Vindsvalr [Gyg18]. VÉ / Ve ("den helige, präst") Binamn på endera Hœnir eller Lóðurr (se Burr) [Gyg5]. VEÐRFÖLNIR / Väderfölne En hök som sitter mellan ögonen på den visa örnen i Yggdrasills topp [Gyg15]. VEGSVINN / Vegsvinn En av älvarna som rinner genom Miðgarðr och ner i Hel [Gm28]. VEGTAMR / Vägtam ("vägvan", av vegr "väg" + tamr "tam, van") Óðinns namn på sig själv när han pratade med völvan [Bd6]. VERATÝR / Veratyr ("mannagud", av verr "man" + týr "gud") Óðinn [Gm3]. VERÐANDI / Verdandi ("blivande") En av nornorna (se Urðr) [Vs20]. VESTRI / Västre ("västre") Den dvärg som bär upp himlens västra hörn [Skm21,Gyg7]. VETR / Vinter ("vinter") Personifikation av vintern. Son till Vindsvalr [Vm27,Skm27,Gyg18]. VÉURR / Veur Þórr [Hyk11,17,21]. VÍÐ / Vid ("vid, bred") En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. En av älvarna som heter Víð har enligt Gylfaginning sitt ursprung i Hvergelmir [Gyg3]. VÍÐ / Vid ("vid, bred") En av älvarna som rinner genom Miðgarðr och ner i Hel [Gm28]. En av älvarna som heter Víð har enligt Gylfaginning sitt ursprung i Hvergelmir [Gyg3]. VÍÐARR / Vidar ("") Son till Óðinn [Ls-1,Vs55,Skm11] och Gríðr [Skm18]. Víðarr kallas inn þögli áss - den tyste asen [Skm18] -, och är den starkaste av asarna, näst efter Þórr, förstås [Gyg28]. Víðarr ska vid ragnarök hämnas sin far genom att döda Fenrisúlfr [Gm17,Vm53,Vs55,Gyg50]. För detta ändamål har Víðarr en specialsydd sko [Gyg28,50] med vars hjälp han kan ta spjärn mot ulvens underkäke och slita upp hans gap [Gyg50]. Själv ska han överleva undergången för att tillsammans med Váli, Móði och Magni bo i Ásgarðr [Vm50-51]. Víðarrs boning i Ásgarðr är Viði [Gm17]. VÍÐBLÁINN / Vidblain Den tredje himlen, utanför den innersta och Andlangr [Gyg16]. I Víðbláinn ligger Gimlé och där ska alla rättrådiga människor bo efter världens undergång, men nu bor troligen bara ljusalver där, allt enligt Gylfaginning [Gyg16]. VIÐFINNR / Vidfinn Fader till Bil och Hjúki (se Bil) [Gyg10]. VIÐI / Vide ("det skogiga") Víðarrs snår- och gräsbevuxna boning i Ásgarðr [Gm17]. VIÐÓFNIR / Vidofne En gyllene tuppe som sitter i Yggdrasill. Hans kött är det enda som kan få Geri och Freki att försumma sin vakttjänst. Han kan bara dödas med svärdet Lævateinn, som Sinmara vaktar [Fjm18,24]. VIÐÓLFR / Vidolf ("skoxvargen", av viðr "ved, trä, skog" + úlfr "ulv") Alla völvors anfader [Hdl33]. VIÐRIR / Vidre Óðinn [Ls26,Gyg2]. VIÐURR / Vidur Óðinn [Gm49]. VÍF / Viv ("qvinna, hustru, viv") En av Karls och Snørs döttrar [Rt25]. VÍGRÍÐR / Vigrid Ett hundra raster brett och lika långt fält på vilket asarna ska möta mörksens makter vid ragnarök [Vm18,Gyg50]. Enligt Fáfnir ska detta ske på en holme som heter Óskópnir [Fm14-15]. VILI / Vile ("vilja") Binamn på en av Burrs söner (se Burr) [Gyg5]. VILMEIÐR / Vilmeid Alla trollkarlars - vitkars - anfader [Hdl33]. VIMUR / Vimur En älv som Þórr vadade över p åväg till Geirröðr, när vattnet plötsligt steg häftigt (se Geirröðr) [Skm18]. VIN / Vin En av älvarna som flyter runt Ásgarðr [Gm27]. VÍNA / Vina En av älvarna som rinner genom Miðgarðr och ner i Hel [Gm28]. VINDHLÉR / Vindler Heimdallr [Skm8]. VINDKALDR / Vindkall ("vindkall", av vindr "vind" + kaldr "kall") Óðrs (Svipdagrs) namn på sig själv när han försökte prata sig förbi Fjölsviðr [Fjm6]. VINDLÓNI / Vindlone Vindsvalr [Gyg18]. VINDSVALR / Vindsval Far till Vetr (vintern) [Vm27,Skm27,Gyg18]. Son till Vásuðr [Gyg18]. VINGNIR / Vingne Hlórás make och Þórrs fosterfar (men även ett namn på Þórr själv (se nedan)) [Skm4]. VINGNIR / Vingne Kanske ett namn på Þórr (men även hans fosterfar! (se ovan)) [Vm51]. VINGÓLF / Vingolf En harg i Ásgarðr [Gyg13] dit de rättrådiga enligt Gylfaginning kommer efter döden (se Gimlé) [Gyg2]. VINGÞÓRR / Vingtor Þórr [Trk1]. vitkar (vitki i singularis) / ("den som ser" (d.v.s. en spåman; samma ord som eng. witch 'häxa'), av vita "veta" som en gång betydde "se") ... Hyndla säger att alla trollkarlar är ättlingar till Vilmeiðr [Hdl33]. VÓN / Vån En å som rinner ur den fjättrade Fenrisúlfrs mun [Gyg33]. VRINDR / Vägtam se Rindr. vættir / vättar (eg. "väsen, varelser") ... Völundarkviða / Völundsqvädet Qvädet om Völundr; hur han och hans bröder träffade de tre svanmörna och övergavs av de samma, hur Völundr tillfångatogs av kung Níðuðr och hämnades på honom. VÖLUNDR / Valand Son till en finnkonung och broder till Slagfiðr och Egill [Vk-1]. De tre bröderna träffade de tre valkyrjorna Hlaðgunnr svanhvít, Ölrún och Hervör alvitr vid en sjö i Úlfdalir där de bodde, och tog med dem hem. Valkyrjorna stannade hos dem sju vintrar, men flög sedan dädan i sina svanhamnar. Slagfiðr och Egill for att leta efter dem men Völundr stannade qvar [Vk-1]. Völundr var en mycket skicklig hantverkare. När Völundr blev lämnad ensam qvar i Úlfdalir smidde han ringar dag och natt och trädde upp dem på ett rep. När Níðuðr kom dit tog han en av de 700 ringarna, och när Völundr upptäckte att den fattades trodde han att hans älskade Alvitr hade återvänt och väntade tills han somnade. Då fängslade Níðuðr honom och på sin drottnings inrådan skar han hälsenorna av Völundr och satte honom på ön Sævarstaðr. Völundr hämnades detta genom att halshugga kungens små söner och göra bägare till honom av deras skallar, ädelstenar till drottningen av ögonen och spännen till Böðvildr av tänderna. När Böðvildr kom för att få sin ring lagad fyllde han henne med öl och gjorde henne med barn. Sedan berättade han allt för Níðuðr och flög (!) hämnad och glad därifrån [Vk]. Völundr kallas i Völundarqviða álfa ljóði och vísi álfa, alltså 'alvers hövding'. völur (völva i singularis) / völvor ("trollstavsqvinnor", av völr "trollstav") ... I Hyndluljóð sägs alla völvor vara komna av Viðólfr [Hdl32]. Den döda trollqvinna ("trenne tursars moder") som Óðinn frågar ut om Baldrs död - och som väl är ingen mindre än Gullveig - var en völva [Bd...], likaså Gróa [Skm17] ... Völuspá / Völvans spådom ("völvespådomen", av völva "spåqvinna" + spá "spådom") Det qväde som den döda völvan qvad till Óðinn, vari hon berättar om världarnas skapelse och undergång. Völuspá in skamma / Den korta Völuspå En del av Hyndluljóð. Förutom att berätta för Freyja om Óttarrs ätt, berättade hon om världens undergång. VÖND / Vönd En av älvarna som rinner genom Miðgarðr och ner i Hel [Gm28]. VÖR / Vör En asynja som är vis och frågvis [Gyg34]. |
| Ø/Œ ØKKVINKÁLFA / Ökkvinkalfa ("den tjockvadade", av økkvinn "tjock" + "vad") En av Þrælls och Þírs döttrar [Rt13]. |
| O-med-hake (Ö) ÖKU-ÞÓRR / Åkutor ("åk-Þórr", av aka "åka" + Þórr (se detta ord)) Þórr [Gyg20,43-45]. ÖLRÚN / Ölrun Valkyrja och dotter till kung Kjárr av Valland [Vk-1]. ÖLVALDI / Ölvaldi Allvaldi [Skm1]. ÖNDURDÍS / Andurdis ("skiddis", av andurr "skida" + dís "dis") Skaði [Gyg22]. ÖNDURGOÐ / Andurgud ("skidgud", av andurr "skida" + goð "gud") Skaði [Gyg22]. ÖRMT / Örmt En av älvarna som Þórr måste vada över på väg till tinget vid Yggdrasils ask [Gm29].
Besökare sedan september 2000: ver. 2.0, uppdaterad i april 2001
© Peter Pettersson 2000
|