|
Hann setti bœ mikinn við Hofsvág er hann kallaði á Hofsstöðum. Þar lét hann reisa hof ok var þat mikit hús. Váru dyr á hliðvegginum ok nær öðrum endanum. Þar fyrir innan stóðu öndvegissúlurnar ok váru þar í naglar. Þeir hétu reginnaglar. Þar var allt friðarstaðr fyrir innan. Innar af hofinu var hús í þá líking sem nú er sönghús í kirkjum ok stóð þar stalli á miðju gólfinu sem altari ok lá þar á hringr einn mótlaus, tvítugeyringr, ok skyldi þar at sverja eiða alla. Þann hring skyldi hofgoði hafa á hendi sér til allra mannfunda. Á stallanum skyldi ok standa hlautbolli ok þar í hlautteinn sem stökkull væri ok skyldi þar stökkva með ór bollanum blóði því er hlaut var kallat. Þat var þess konar blóð er sæfð váru þau kvikendi er goðunum var fórnuð. Umhverfis stallann var goðunum skipat í afhúsinu. Til hofsins skyldu allir menn tolla gjalda ok vera skyldir hofgoðanum til allra ferða sem nú eru þingmenn höfðingjum enn goði skyldi hofi upp halda af sjalfs síns kostnaði, svá at eigi rénaði, ok hafa inni blótveizlur.
|
Han byggde en mycken gård vid Hofsvág som han kallade Hofsstaðir. Där lät han resa ett tempel och det var ett stort hus. Där var en dörr å långväggen och närmare den ena änden (än den andra). Innanför där stodo högsätesstolparna och däri voro spikar. De kallades reginnaglar (gudaspikar). Där innanför var allt ett fridsställe. Längre in i templet var ett hus på liknande sätt som det nu är sånghus i kyrkor och där stod en stalli mitt på golvet såsom ett altare och där låg en skarvlös ring som vägde tjugo öre, och å den skulle man svärja alla eder. Den ringen skulle hofgoði (tempelgoden) hava å sin arm vid alla mannamöten. Å stallen skulle ock en hlautbolli (hlaut-skål) stånda och där i en hlautteinn (hlaut-ten) som en vigvattensqvast och därmed skulle man stänka den blod ur skålen som kallades hlaut. Det var den sortens blod som [flöt] när de djur avlivades som offrades till gudarna. Runt omkring stallen var det ordnat för gudarna i "avhuset". Till hovet skulle alla män betala avgifter och [de skulle] lyda hovgoden i alla ärenden, såsom tingsmän nu [skola lyda] hövdingar, och goden skulle underhålla templet på sin egen bekostnad, så att det inte förföll, och hålla blotgästabud där inne.
|
