Snijeznica är 1 234 m högt, och från toppen kan man se Dubrovnik, Elafitskiöarna, Bokabukten och hela Konavledalen.
Det rinner två åar genom Konavle, Ljuta och Konavocica. Vid Ljutas källa finns en fin restaurang som heter Konavoski Dvori. Här kan man äta lokala specialiteter - prsut (rökt skinka), glödstekt lamm och forell, kvinnor i folkdräkter serverar, allt till ackompanjemang av knirkande vattenhjul.
Namnet Konavle kommer från det latinska ordet canalis som betyder kanal. Konavle fick sitt namn efter de vattenkanaler som anlades under romartiden. Idag kan man finna kvarlämningar av de viadukter som ledde vattnet från Vodovadja till staden Epidaurus (idag Cavtat). Ett flertal arkeologiska fynd från olika platser vittnar om ett stormigt förflutet genom tiderna. Historien har inte varit vänlig mot invånarna, många faktorer spelade in, politiska, ekonomiska m fl. Det var år när befolkningen var tvungna att emigrera för att kunna få brödföda för dagen. Många hamnade i Amerika.
Efter upplösningen av det bosniska kungariket tog familjerna Pavlovic och Hrasnic över makten. Den 24 juni 1419 köpte republiken Ragusa den östra delen av Konavle från familjen Hrasnic. Det är området från byn Popovici till Prevlaka (se karta). Familjen Hrasnic fick ett palats i Ragusa (Dubrovnik), en bit mark i Zupa Dubrovacka till ett värde av 3 000 perper. De fick också 36 000 perper i kontanter. Hälften av pengarna omedelbart och resten som kredit med 5% ränta. Krediten skulle betalas ut efter det att republiken Ragusa försäkrat sig om styret över östra Konavle.
Den 31 december 1425 köpte Republiken den västra delen av Konavle, med Obod och Cavtat, under samma villkor från familjen Pavlovic. Republikens styrande förklarade Konavle som sin egendom. När regeringen hade försäkrat sig om styret av Konavle började de att dela ut mark till bönderna i Konavle. Vem som fick mark och var står skrivet i en bok som heter Libroroso och den finns bevarad i Dubrovniks stadsarkiv. En rektor styrde över Konavle och han bodde i Pridvorje.
Cavtat är det största samhället längs konavlekusten. Staden är byggd på ruiner efter den gamla staden Epidaurus. Slaver och avarer anföll Epidaurus på 600-talet, och invånarna flydde till klippön Lausa. Där grundades staden Ragusa, idag Dubrovnik. Cavtat är idag en idyllisk semesterort med en vacker strandpromenad, ett flertal hotell, kafŽer och restauranger. Här finns också Bogisic musŽet och en permanent utställning av .Vlaho Bukovac tavlor
Den näst största orten är Cilipi, kulturcentrum i Konavle. Under den serbisk-montenegrinska ockupationen 1991-1992 blev byn plundrad och totalförstörd. Många kulturskatter, såsom folkdräkter, smycken, bruksföremål, försvann. En del av detta då montenegrinerna satte hembygdsmusŽet ,Zavicajna kuca, i brand. De vandaliserade även kyrkan i Cilipi. Under de senaste fem åren har man lyckats bygga upp de flesta hus i Cilipi. Varje söndag är det folkdans framför kyrkan. Lokala dansare uppträder i folkdräkter folkdräkter och dansar ackompanjerade av tamburica och ljerica.
Om Cilipi är kulturcentrum kan man säga att Gruda är handelscentrum i Konavle. Längs bygatan finns åtskilliga affärer som säljer det mesta - från mjölk och bröd till bildelar och presentartiklar. Här finns även ett antal kafŽer. Konavles vinfabrik ligger i Gruda och många bönder säljer sina vindruvor hit. även Gruda blev svårt ansatt av den serbisk-montenegrinska armŽn under ockupationen 1991-1992. Många hus totalförstördes efter det att befolkningen drivits på flykt till Cavtat och Dubrovnik. Idag är de flesta hus återuppbyggda och befolkningen har återvänt hem.
Molunat är det sista samhället längs den långa kroatiska kusten. Här livnär sig folk främst på fiske. En binäring är turism då här finns campingplats och privatrum att hyra.
Huvudnäringarna är jordbruk, fiske och turism. Vin- och olivoljeproduktion har en lång tradition i Konavle. Det som odlas är vindruvor, grönsaker och frukt. Det är övervägande småjordbruk. De flesta har även djur, höns, getter, gris, främst för eget behov.
DESA - Humanitarian Organisation , Dubrovnik.
Linkovi
Dikter
Fotoalbum
