Dvärgväduren.
Vad säger då den Nordiska
Kaninstandarden om hur dvärgväduren ska se ut.
Den är godkänd i flera färger och
teckningar. Vilken färg eller teckning det är på den ska den
ha samma utseende enligt standarden och det är:
Öronen
Högst upp på huvudet sitter två kraftiga öronknutor, vilka är
beklädda med långa hår. Från öronknutorna hänger, från
sidan, öronen rakt ned vid var sida med ljudöppningen inåt. Sett
framifrån, hänger öronen i en svag inåtvänd (konvex) båge. öronen är
rörformade vid roten, de breder ut sig i en väl
avrundad skedform. öronen är kraftiga och väl
behårade. Längden mätt från spets till spets skall
vara minst 22 cm och längst 30 cm. öronlängden skall
harmoniera med kroppsstorleken
Huvud
Hanens huvud är mycket kort och kraftigt med böjd (konvex) nosrygg,
bred panna och fylliga kinder. Honans huvud är något längre och smalare
men även här gäller det att ju kortare, bredare och mer avrundat huvudet
är desto bättre är huvudformen.
Hals
Kort och mycket
kraftig. Intrycket skall vara att huvudet sitter direkt på kroppen.
Hakpåse
Hanar får ej ha
hakpåse. Det får förekomma så kallat hakskägg. Detta är ett
smalt hudveck. Honor bör inte ha hakpåse. Vid bedömning av hakpåse skall
djuren sitta i upprätt ställning.
Vanliga fel som medför
poängavdrag:
Mindre avvikelser från rasprägeln och
idealtypen. Smalt huvud och panna hos hanar och honor, spetsig nos och
ojämn nosprofil. Huvud och öron som ej harmonierar i storlek med
kroppsstorleken. Små öronknutor. Tunna öron och dålig avrundning,
felaktig öronställning. Antydan till hakpåse hos honor. Dålig
presentation.
Diskvalificerande fel:
Stora avvikelser från rasprägeln. Periodvis upprättstående öron,
ett eller båda. Kortare öron än 22 cm och längre än 30 cm. Hakpåse hos
honor. Kraftiga hudveck på bröstet eller benen. akpåse eller antydan
därtill hos hanar.
Bröst
Mycket brett och
Rygg
Mycket bred och
kraftig med god muskulatur.
Rygglinje
Rygglinjen går
från nacken till korset i en mycket svag båge (konvex). Därifrån i en
jämn båge (kvartscirkel) som slutar vid svansroten.
Ben
Frambenen är mycket
kraftiga, korta och raka samt åtskiljda varvid kaninen
får en låg kroppsställning, bär upp kroppen fritt från underlaget.
Skulderbladen sitter tätt intill kroppen. Kaninen skall stå på tassen.
Bakbenen är mycket kraftiga och skall bäras
parallellt med kroppen.
Lår
Kraftiga, muskulösa
utan framträdande ben och med insidorna tätt intill
kroppen.
Svans
Normalt utvecklad,
rikligt behårad och skall ligga an mot kroppen.
Vanliga fel som medför
poängavdrag: Mindre avvikelser från idealstorleken,
En vek och finare kroppsbyggnad hos hanar. Långsträckt kropp. Smalt
bröst. Svag ryggmuskulatur, ojämn rygglinje. Framträdande skulderblad,
svaga och tunna framben, lätt genomtramp, bakbenen ej
parallella med kroppen, högt markera
kors. Svankrygg. Plant, eller brant sluttande kors. Utskjutande lår.
Diskvalificerade fel:
Total avvikelse från de föreskrivna proportionerna. Spetsig
rygg, starkt genomtramp/björntramp på frambenen. O- eller X-ben. Svansen
skev i svansroten, bruten eller krokig. Mycket kort, svagt utvecklad
svans.
Viktskalan Ungdjur:
För ungdjur anges en idealvikt i
förhållande till åldern som ger fem poäng.
ålder i månader Idealvikt i kilo
4 – 5 mån 1,50
5 – 7 mån 1,70 max vikt 2,20
Vuxen:
0,00 – 1,00 kg 0 poäng
1,01 – 1,40 kg 4 poäng
1,41 – 1,90 kg 5 poäng
1,91 – 2,00 kg 4 poäng
1,01 – 2,20 kg 3 poäng
2,21 och högre 0 poäng