Ersnäs är beläget två mil söder om Luleå intill E-4. Gamla bykärnan är belägen på en rullstensås som höjer sig ovanför den intilliggande åkermarken. Sörbyarna Måttsund, Ersnäs Alvik, Antnäs ligger i Aleåns låglänta dalgång och byanamnen skvallrar om att denna dalgång under senmedeltiden utgjorde en havsvik. Norrbottens kustland började koloniseras i mitten av 1300- talet. Byabildningen startade på 1400-talet men byn Ersnäs nämns första gången i medeltida handskrifter år 1502, då som Ericsnäs. Namnet kommer från en person som hette Eric eller Ericsson och talar samtidigt om byns geografiska läge, i det här fallet på ett näs. Under 1500-talet och till mitten av 1600-talet var Ersnäs en rik by och den näst största i Nederluleå socken. Ersnäs har också genom åren varit en utpräglad jordbruksby och många lador som finns kvar vittnar om forna tiders höslåtter. Även potatisodling var fordom en viktig gröda i byn och det var inte för ro skull som uttrycket "Peroersnäsaran" (Potatisersnäsarna) myntades.

Om Michail Sjolochov, en av f.d. Sovjets stora författare hade vuxit upp i Ersnäs hade hans kända klassiska roman kanske istället hetat "Stilla flyter Ale-ån" men det fanns en tid då ån, som ligger strax norr om Ersnäs om än inte brusade, så i alla fall var ett betydligt större vattendrag än dagens relik. Eftersom ån mynnade i havet kunde man via den ta sig ut i stora vida världen som man sade förr, men med nutidens kommunikationer har världen krympt åtskilligt. Över Ale-ån fanns på 1600-talet en flottbro som var c:a 1 km lång. Den låg runt 1km. högre upp än nuvarande E-4bron och dess längd vittnar om att ån var betydligt bredare på den tiden. Från början av 1800-talet förekom många skeppsbyggen i Ersnäs och angränsande byar och en starkt bidragande orsak till detta var den goda tillgången på lämpligt virke.
I slutet av 1800-talet begärde Ersnäs bybor inrättandet av en farled med 9-10 fots djup upp till den s.k. Ersnäs storbro. Länstyrelsen gav sin tillstyrkan och intygade att en ångbåtsled nära kustlandsvägen skulle vara till stort gagn. Sålunda kunde byborna glädja sig åt att få se någon av de mindre kustångarna hos sig. I början av 1900-talet när bönderna började tycka att resorna med häst till Luleå var långa och tröttsamma började ångbåtsförbindelserna att ta fart på allvar. Iris var en stilig skinande vit vacker båt med salong under däck som gjorde dagliga turer till Luleå från Dålabryggan i Svartskatan där bönderna byggt en stenkaj. Om kvällarna var det ständiga nöjet att gå tillkajen och titta när båten kom. Folk och varor lastades och lossades, handlarna var där med sina hästar och hämtade varor. En del gubbar var uppåt värre ety brännvinet var billigt. Med tiden gjorde bilarna sin entre´och i takt med detta blev så småningom båttrafiken olönsam. Kustlandsvägen eller som den nu heter E:4:an har alltid gått genom byn och i sammanhanget kan påpekas att det under några hundra år även fanns ett gästgiveri.

Idag bor det c:a 760 personer i byn varav 4-5 är aktiva bönder samt även en del småföretagare. Vi har även affär, taxirörelse, frisering, sågverksrörelser mm. För barnen har vi en skola med integrerat dagis. Det är ung. 80 elever i skolan. På dagis finns plats för 30 barn. Skolgården har en skridskobana och i anslutning till byn finns ett elljusspår som bägge sköts av byns idrottsförening, Ersnäs IF, som för övrigt såg dagens ljus 1933. Totalt finns inte mindre än 13 föreningar som tillgodoser innevånarnas vitt skilda behov.

I Ersnäs har det funnits birkarlar, häradshövdingar och annat prominent folk. En av Stockholms första borgmästare var från Ersnäs, tänka sig. En av Ersnäs många stora söner är världsberömde tonsättaren Ralph Lundsten. Han växte upp på bondgården "Häärs" som har anor från 1600-talet. Den ligger i hjärtat av byn och har renoveras med varsam hand. Planerna är att den så småningom bl.a. skall fungera som samlingslokal med övernattningsrum. I sommar har den varit öppen för allmänheten som även kunnat få njuta av en fika i genuin allmogemiljö. Om man nämner Ersnäsrevyn drar nog en del på munnen och revytraditionen är stark i byn. Redan på 30-talet drog man igång och på 40-, 50-talen kom under nyår många bussar från angränsande byar med förväntansfulla besökare till spelplatsen i "gamla skolan". I revyn häcklade man bybor till mångas glädje och andras förtret. Efter att ha legat nere en period startade man åter upp och idag är man väletablerade och kända inom showbiz och för den stora allmänheten.
Framtiden för byn ses med tillförsikt av dess invånare. Om- och tillbyggnad av byns skola stod klar vid årsskiftet och innebar ett lyft. Man krigar också för att få en tunnel eller bro över E-4:an. Vidare finns intressen som vill värna om den gamla byastrukturen. Ersnäs är ju en gammal jordbruksby varför det är eftersträvansvärt att bevara de gamla ladorna samt hindra förbuskningen av åkerjorden.