
Ersnäs IF är en ganska gammal förening. Den bildades
1933 och har alltså styvt 60 år på nacken. Ersnäs IF:s historia är
också en bild av byn Ersnäs historia. Under de år idrottsföreningen
funnits har den engagerat hela byn vid många tillfällen. Vad händer om en by
tunnas ut? Om affärer, cafe, skolor och andra arbetstillfällen försvinner.
Jo, allting gör att man träffas mindre. Försvinner dessutom föreningslivet,
så uppstår lätt ett sovsamhälle. En idrottsförening står
för mycket av gemenskapen och skapar kontakt mellan människor. Idag har vi cirka
400 medlemmar, mer eller mindre aktiva. Fotbollen är genom åren den sektion som
varit mest bestående. Vidare försöker föreningen aktivera barn och ungdom
samt deras föräldrar i det elljusspår som efter mycket idéellt stod klart
1975. Där har vi bl.a. under en följd av år arrangerat skidtävlingar med
deltagande av svenska och utländska elitåkare. Det första loppet vanns för
övrigt av Sven-Åke Lundbäck. Har Du vägarna förbi Ersnäs tycker
jag Du skall testa vårt elljusspår. Det ligger högst uppe i Svedjan.
De två senaste somrarna arrangerade vi "Sörbyajoggen", en motionstävling
som i första hand vänder sig till motionärer, gamla som unga,
företrädesvis bosatta i Sörbyarna d.v.s. Alvik, Antnäs, Ersnäs och
Måttsund m.fl. Varje deltagare ger med sin medverkan sin by en poäng. Segrande by,
alltså den som samlat flest poäng, får en inteckning i ett vandringspris samt
ståta med titeln "årets hålligångby" under ett år.
Naturligtvis är även bosatta på andra orter välkomna att deltaga.
Efter några dagars regnande inleddes 1998 års upplaga den 14/6 med en ordentlig
och långvarig skur. Fram emot starttid var det uppehåll om än lite grått
varefter så småningom solen visade sig då och då och värmde
luttrade arrangörer. 3:e årets Sörbyajogg lockade fler deltagare än
de föregående och det kan knappast ha varit vädrets förtjänst.
Inalles 80 starter med tipspromenaden inräknad. En skånsk deltagare utgjorde
nästan ett exotisk inslag. Annars är det trögt att få med våra
grannbyar även om de i år var mer representerade. "Holm-Helmers" promenadork.
"plågade" deltagarna med vad dom dristade sig kalla populärmusik. Överhuvudtaget
ett bra genomfört arrangemang som fick de deltagande att trivas. Ersnäs IF tog
sin 3:e inteckning i vandringspriset och två cyklar samt 4 st. presentkort fann lyckliga
vinnare vid en utlottning bland deltagarna. Tilläggas bör att Markus Olsson, vår vän
skåningen, vann seniorklassen över 5 km på tiden 21.56, 2 sek. före Katrin Olsson Ersnäs
Söndagen den 11/4 hölls sedvanliga klubbmästerskap på skidor. En fin senvinterdag med hyfsat stor uppslutning av både deltagare och publik såg Andreas Lindvall bli Ersnäs:IF:s klubbmästare alla kategorier. Segrartiden över 2x2,5 km blev 20:24.

Ersnäs är beläget två mil söder om
Luleå intill E-4. Gamla bykärnan är belägen på en
rullstensås som höjer sig ovanför den intilliggande åkermarken. Sörbyarna Måttsund,
Ersnäs
Alvik, Antnäs ligger i Aleåns låglänta dalgång och byanamnen skvallrar om att denna
dalgång under senmedeltiden utgjorde en havsvik. Norrbottens kustland började koloniseras i mitten av 1300-
talet. Byabildningen startade på 1400-talet men byn Ersnäs nämns första
gången i medeltida handskrifter år 1502, då som Ericsnäs. Namnet kommer från en person
som hette Eric eller Ericsson och talar samtidigt om byns geografiska läge, i det här fallet
på ett näs. Under 1500-talet och till mitten av 1600-talet var Ersnäs en rik by och den näst
största i Nederluleå socken. Ersnäs har också genom åren varit en utpräglad
jordbruksby
och många lador som finns kvar vittnar om forna tiders höslåtter. Även potatisodling var
fordom en viktig gröda i byn och det var inte för ro skull som uttrycket "Peroersnäsaran"
(Potatisersnäsarna) myntades.
Om Michail Sjolochov, en av f.d. Sovjets stora författare hade
vuxit upp i Ersnäs
hade hans kända klassiska roman kanske istället hetat "Stilla flyter Ale-ån"
men det fanns en tid då ån, som ligger strax norr om Ersnäs om än inte
brusade, så i alla fall var ett
betydligt större vattendrag än dagens relik. Eftersom ån mynnade i havet kunde man via
den ta sig ut i stora vida världen som man sade förr, men med nutidens kommunikationer har världen
krympt åtskilligt. Över Ale-ån fanns på 1600-talet en flottbro som var c:a 1 km
lång. Den låg runt 1km. högre upp än nuvarande E-4bron och dess längd vittnar om att
ån var
betydligt bredare på den tiden. Från början av 1800-talet förekom många skeppsbyggen i
Ersnäs och angränsande byar och en starkt bidragande orsak till detta var den goda
tillgången på lämpligt virke.
I slutet av 1800-talet begärde Ersnäs bybor
inrättandet av en
farled med 9-10 fots djup upp till den s.k. Ersnäs storbro. Länstyrelsen gav sin tillstyrkan
och intygade att en ångbåtsled nära kustlandsvägen skulle vara till stort gagn. Sålunda
kunde byborna glädja sig åt att få se någon av de mindre kustångarna hos sig. I
början av
1900-talet när bönderna började tycka att resorna med häst till Luleå var långa och
tröttsamma började ångbåtsförbindelserna att ta fart på allvar. Iris var en stilig
skinande vit
vacker båt med salong under däck som gjorde dagliga turer till Luleå från Dålabryggan i
Svartskatan där bönderna byggt en stenkaj. Om kvällarna var det ständiga nöjet att
gå tillkajen och titta när båten kom. Folk och varor lastades och lossades, handlarna var där med
sina hästar och hämtade varor. En del gubbar var uppåt värre ety brännvinet var billigt. Med
tiden gjorde bilarna sin entre´och i takt med detta blev så småningom båttrafiken olönsam.
Kustlandsvägen eller som den nu heter E:4:an har alltid
gått genom byn och i sammanhanget kan påpekas att det under några hundra år även fanns
ett gästgiveri.
Idag bor det c:a 760 personer i byn varav 4-5 är aktiva bönder samt även en del
småföretagare. Vi har även affär, taxirörelse, frisering, sågverksrörelser mm.
För barnen har vi en skola med integrerat dagis. Det är ung. 80 elever i skolan. På
dagis finns plats för 30 barn. Skolgården har en skridskobana och i anslutning till byn
finns ett elljusspår som bägge sköts av byns idrottsförening, Ersnäs IF, som för övrigt såg
dagens ljus 1933. Totalt finns inte mindre än 13 föreningar som tillgodoser innevånarnas
vitt skilda behov.
I Ersnäs har det funnits birkarlar, häradshövdingar och annat prominent folk. En av
Stockholms första borgmästare var från Ersnäs, tänka sig.
En av Ersnäs många stora söner är världsberömde
tonsättaren Ralph Lundsten. Han växte upp på bondgården "Häärs" som har anor från 1600-talet. Den ligger i
hjärtat av byn och har renoveras med varsam hand. Planerna är att den så småningom bl.a.
skall fungera som samlingslokal med övernattningsrum. I sommar har den varit öppen för
allmänheten som även kunnat få njuta av en fika i genuin allmogemiljö.
Om man nämner Ersnäsrevyn drar nog en del på munnen och revytraditionen är stark
i byn. Redan på 30-talet drog man igång och på 40-, 50-talen kom under nyår många
bussar från angränsande byar med förväntansfulla besökare till spelplatsen i "gamla skolan".
I revyn
häcklade man bybor till mångas glädje och andras förtret. Efter att ha legat nere en period
startade man åter upp och idag är man väletablerade och kända inom showbiz och för den
stora allmänheten.
Framtiden för byn ses med tillförsikt av dess invånare.
Om- och tillbyggnad av byns skola stod klar vid årsskiftet och innebar ett lyft. Man krigar också för att få en tunnel eller bro över
E-4:an. Vidare finns intressen som vill värna om den gamla byastrukturen. Ersnäs är ju
en gammal jordbruksby varför det är eftersträvansvärt att bevara de gamla ladorna samt hindra förbuskningen av åkerjorden.


Stålbandet är en mycket speciell företeelse i svenskt musikliv.
Orkesterns bestyckning inbjuder inte till tekno, hip-hop, rap m.m. varför vi tagit på oss det stora ansvaret att
bevara örhängen ur den rika svenska schlagerfloran, företrädesvis av äldre datum. Lite
"back to basic", om jag säger så(trendfras). Medlemmarnas ålder spänner från 64 upp till
80 år. Det är för övrigt trummisen Nisse Engblom, som uppnått den aktningsvärda
åldern. Själv står jag längst till höger på bilden ovan. Förmodligen mottager jag
just den entusiastiska publikens hyllningar.Sättningen är några "jularbomaskiner", jag på tenor samt fullt komp d.v.s.
piano,elbas,
kompgitarr och trummor.
Den glade mannen strax till vänster om mig på bilden ovan är vår musikaliske ledare. Han heter
Ingemar Larsson och nås under tel. 0920/15884.
Hans hår har en något gråvit toning, säkert orsakat av hans försök att samordna olika
musikuppfattningar inom gruppen. Under höst och vinter träffas vi varje tisdag förmiddag för att öva.
Lokalen är Träffpunkten. I sammanhanget vill jag erbjuda våra tjänster till hugade intressenter. Vi
ställer upp och lirar var och när som helst för en ringa kostnad. I så fall kontaktar Du
ovanstående Ingemar eller mig.
Eftersom "jularbomaskiner" ingår, drar vi även någon gammal vals (inte lögn), tango, hambo
etc. Vi kör även några swingnummer utan dragspel. Oss emellan, dock utan att förhäva mig,
tror jag att Stålbandet som för övrigt kan bli ett kultband,börjar bli moget för lite fler och
större uppgifter. Det stora genombrottet lurar bakom knuten, så att säga. Denna kulturskatt får
bara inte tyna bort utan bör skyndsamt lyftas fram i ljuset. Kanske läge för att bilda en fanclub? Som ett
smakprov på bandets eminenta sound skall jag försöka lägga in en ljudfil, från någon
av deras kritikerrosade konserter.
