PANSARVÄRNSVAPEN
Johan Larsson 2.Hkpbat
2.
SAMMANFATTNING3.
INLEDNING5.
RSV7.
LUFTBURET, FJÄRSTYRT8.
MARKAVFYRADE, DIREKTAVFYRADE
2. SUMMARY
In my work on anti-tank weapons, I will describe what’s going on in the missile market right now.
The work carried out in missile development is very sophisticated and take long time to develop.
You want to "do more with less" because we live in an era of shrinking budgets in munitions and defence planning.
I will describe some systems that are developed right now, such as Northrope Grumman’s Bat, and some systems have already been developed, such as the Carl-Gustaf M3 and TOW.
I will also cover how and why today’s systems exclusively use shaped charges in their warheads.
I think we are going to see anti-tank missiles in the future as long as tanks and armoured vehicles are used in war. Anti-tank missiles are the poor mans weapon to overwhelm a stronger opponent in the line of war.
With this short text I want to summarize my work on anti-tank weapons.
3. INLEDNING
Mitt syfte med detta projekt är att kunna utvecklas inom pansarvärns systemen, vilket jag tycker är ett intressant och brett område med mycket variation.
Ända sedan första världskriget har man försökt att slå igenom bepansrade fordon med projektiler av alla dess slag.
Jag finner detta ämne väldigt fascinerande och vill därför göra ett arbete om detta, men efter ämnet har så stor spridning allt från gevär till robotar, så har jag valt att endast ta upp ett par befintliga system samt ett och annat framtida projekt.
Jag har valt att inte ta upp systemen i detalj utan endast viss funktion och utveckling av dessa.
Jag kommer endast att ta upp vissa luftburna samt ett visst antal av markavfyrade system av robot slag.
För att förstå innehållet så förutsätter jag att den som läser detta arbete har en viss inblick i pansarvärns systemen, och har en insikt hur och varför olika pansar typer fungerar samt en viss utbildning i explosivämnen och ammunitions lära.
4. METOD
För insamllig av materiel har jag använt böcker, tidningar, broschyrer och Internet.
Jag bedömer faktatidningar som en trovärdig källa detta på grund av att det oftast är argumenterande tidningar som jämför olika tillverkare.
I broschyrer anser jag att det är för mycket propaganda om tillverkarnas egna produkter, De vill visa att de är bäst på sina produkter, så att säga.
Internet är en väldigt bra källa om man ska ha fram material och bilder de flesta sajter har ett bra upplägg, men deras trovärdighet kan man ifrågasätta.
Böcker är ett bra uppslag om man vill ta reda på funktioner och verkan hos vissa apparater och produkter. Jag bedömer dessa som trovärdiga. Detta för att de oftast är läromedel i till exempel ammunitionslära och explosivämnesteknik.
Jag har även tagit del av en rapporter från
FOA (Försvarets forsknings anstalt). Dessa källor bedömer jag som väldigt trovärdiga.
5. RSV (Riktad Sprängverkan)
Riktad sprängverkan är en enkel konstruktion som man kan göra själv om man vill, med hjälp av en vinflaska, ett par träbitar, sprängämne och ett tändssystem.
Det fungerar så att man pressar sprängmedel över en hålformad kon, vanligtvis koppar.
Verkan av sprängmedlet är den att den vill verka vinkelrätt mot konens sidor detta gör att konen kommer att pressas ihop och en stråle av smält metall kommer att spruta rakt ner med en hastighet av 7- 10 km/s. Detta får en verkan, att i ett slutet utrymme kommer en tryckökning ske, samt kommer splitter och värme att vara en av effekterna.
Denna simpla konstruktion beskrivs av skissen nedan.
På bilden kan man se att kraften från sprängämnet verkar vinkelrätt mot konens sidor A, B och C. Detta gör att metallen E smälter och sammanstrålar i en energirik metallstråle D som penetrerar pansar 4 till 7 gånger sin egen kaliber. I betong blir effekten 7 till 10 gånger sin kaliber.
När en 10, 5 cm RSV- stridsdel slår igenom 10 cm tjock pansarplåt kastas tusentals splitter ut från baksidan av plåten. Ett hundratal av dessa har så hög genomträngnings förmåga att de går igenom hud och kläder. RSV strålens utgångshål är ungefär 2 cm i diameter. Om en sådan här granat skulle slå igenom en 30 cm tjock armerad betongvägg skulle det uppstå ett hål med 50 cm diameter och ca 500 kg material skulle kastas ut på baksidan.
Exempel på pansarbrytande granat med RSV
6. INDELNING
7. LUFTBURET, FJÄRRSTYRT
7.1 Allmänt
Helikopterburna pansarvärnsvapen är en utveckling från markavfyrade pansarvärnsvapen, så som TOW, HOT och Hellfire. Mer om dessa senare.
För att kunna bära pansarvärnsvapen på helikoptern så var det en förutsättning med gasturbinen. Denna utvecklades av fransmännen. Deras första operativa flygburna pansarvärnsvapen gjorde sin introduktion 1958 i Algeriet, med en helikopter som hette Alouette II (Svensk beteckning HKP 2). Denna användes för att slå ut värn och dyligt.
Ryssland började använda pansarvärnsvapen på sina helikoptrar ungefär vid samma tidpunkt.
1962 använde Amerikanarna en helikopter, (Bell UH-113) utrustad med pansarvärns- robotar, i Syd Vietnam. En T-54A och en PT 76 blev förstörda. För att förstöra dessa två behövdes 15 st träffar. Detta i motsats till Raytheon TOW (BGM-71) som senare samma år hade 124 direkt träffar av 162 avfyrade robotar. Dessa var av SACLOS typ (Semi Automatic Command to Line of Sight).
Fem år senare kom den europeiska roboten HOT. Den gav längre räckvidd än TOW- roboten.
Fast den är över 20 år gammal så är den tillräckligt effektiv för att användas på den nya generationens helikoptrar så som Eurocopter Tiger.
7.2 Mokopa
Tillverkad och utvecklad av Kentron i Sydafrika.
Den kan användas till både luftburet system (Rooivalk attack helikopter) och fordons- monterat system.
Den är gjord på ett modulsystem som kan skiftas av markpersonal. Dessa olika moduler är tre stycken olika stridshuvuden, penetrerande, splitter och RSV laddning (Riktad spräng verkan). Detta gör att roboten kan användas både mot luft, sjö och landmål.
Tre olika sökmetoder skall kunna användas. Det är, semiaktiv laser, radar och IR.
Den sökmetod som nu utvecklas är semiaktiv laser med pansarbrytande stridshuvud. Flygprover pågår, och den väntas komma på marknaden om ca 2 år.
7.3 Longbow
Detta är den senaste varianten av Hellfire AGM-114L. Den är utrustad med radarsökare. Utvecklad av Lockhead Martin och Northrope Grumman för den mast monterade APG 78 -radarn på AH-64D Apache Longbow. Den kan också användas till Westland WAH-64D. Detta tillåter helikoptern att utföra uppdrag oavsett tid på dygnet, väder eller rök.
7.4 Brimstone
En andra utveckling av radarsökande Hellfire är Marconi Brimstone.
Den är utvecklad för flygplanet Harrier. Harrier kan ta upp till 18 stycken Brimstones.
Roboten kan ta flera mål vid en förbiflygning. Den är gjord för att släppas från låg höjd till medel hög höjd.
Den har flera känne-
tecken bland annat
att den kan följa
terrängen samt att den har ett fördröjt sökprogram.
7.5 Jaws
Jaws står för Joint Advanced Weapon System översatt direkt till ett delat avancerat vapensystem.
Amerikanska Armén studerar nu ett system som skall ersätta både Hellfire och TOW. Man kan förutse att det kommer bli ett samarbete med Amerikanska Marinkåren.
Marinkåren behöver längre räckvidd än Armén, och Armén vill ha ett kombinerat FLIR/Tv-system för att undvika vådabekämpning, FLIR står för Forward Looking Infrared.
Marinkåren vill också ha ett system för flygplan. Följaktligen så blir det ett system kompatibelt med F/A-18, AV-8B och JSF. Den här nya roboten kommer att kallas Hellfire 3 eller JAWS, och förväntas ha en räckvidd på 20 kilometer. Den kommer att finnas på marknaden tidigast år 2008.
7.6 Trigat LR
vilket står för Long Range samt Medium Range.
Trigat är ett europeiskt samarbete mellan Frankrike,
Tyskland och Storbritannien.1989 togs även Belgien och Nederländerna med i samarbetet. Tyskland och Storbritannien är ansvariga för utvecklingen av
LR-verisionen. Roboten började sin utveckling 1980 och var
klar 1998. Den väntas komma i bruk 2004.
Trigat LR skall bli en ersättare för Euromissile’s HOT (High subsonic, Optically guided, Tube launched anti tank missile)
Systemet använder passiva infraröda sensorer både i siktet och roboten. Det här systemet gör det möjligt med passiv upptäckt av mål oavsett väder och vind.
Trigat LR kan ta mål på avstånd från 500m-5000 meter, men kan förlängas till 8000 meter. Roboten är utrustad med ett tandem stridshuvud, för att slå ut modernt reaktivt pansar. Laddningen tänds genom anslagständning, varvid den första laddningen slår ut det reaktiva pansaret, och den andra det aktiva pansaret.
Man kan avfyra upp till 4 stycken robotar på 11 sekunder.
7.7 Bat
Northrop Grumman använder akustiska sensorer monterade på robotens korsformade vingspetsar, detta kombineras med en dator för att styra in mot målet.
När målet har låsts, tar en infraröd sensor över och styr in den
för anfall.
1993 gjordes taktiska flygprover vilket ledde till utvecklings-
tester 1998.
Den är ungefär 110 cm lång och 15 cm bred med vingarna
infällda.
Den har inget eget framdrivningsmaskineri, utan släpps från
Bombkapslar eller skjuts från MLRS system (Multiple
Launch Rocket system)
8. MARKAVFYRADE, DIREKTAVFYRADE
8.1 Allmänt
Första generationens robotar var joystickkontrollerade. Först med radio och sedan med vire.
Andra generationens pansarvärnsrobot var SACLOS (Semi Automatic Command to Line Of Sight). Där måste skytten hålla hårkorset på målet tills träff. Det fungerar så att en sökare på avfyrningsplattformen mäter vinkeln till robotens motorflamma relativt siktlinjen och styr på så sätt in roboten.
8.2 Tow
TOW står för Tube-launched, Optically tracked, Wire guided.
TOW eller BGM-71. Användes under Vietnam kriget av US Army och US Marine corps.
I dag har över 600 000 TOW robotar avfyrats. Från 1970 talet och framåt har den gått genom flera steg av förbättringar.
Den senaste versionen är BGM-
71D TOW2. Den har ett kraftigare
stridshuvud och drivladdning,
samt ett digitalt söksystem.
De versioner som är i bruk nu är
TOW2A och TOW2B eller BGM-
71E och BGM-71F.
TOW2A har en 40 mm lång rör-
formad laddning framför själva
robotkroppen. Detta för att penetrera det reaktiva pansaret, innan huvud laddningen kommer och förstör det aktiva pansaret.
TOW2B har två nedåt riktade stridshuvuden. (EFP=Explosively-Formed Penetrator)
Detta för att kunna flyga över stridsvagnen och slå i taket där pansaret är som svagast.
Den har en magnetkänslig sensor som gör att den kan åka över till exempel en jordhög utan att explodera.
Ett exempel av precision är under Gulf kriget då en grupp Irakiska soldater hade tagit sig upp på ett vattentorn. För att inte skada vattentornet så sköt man bort stegen, så att Irakierna vart strandsatta.
8.3 Javelin
Javelin är ett portabelt system utvecklat för US Army och US Marine corps.
Den har ett inbyggt dag och nattsikte, för allväders funktion. Roboten har ett tandem stridshuvud för att först slå ut reaktivt pansar och sedan det aktiva.
Reaktivt pansar är ett sprängämne utanpå pansaret för att störa en eventuellt inkommande robot.
Javelin har ett så kallat skjut och glöm system, som gör
att skytten kan ta skydd direkt efter avfyring.
Den har en infraröd bildsökare för låsning av mål före
Avfyrning samt att man kan skjuta inifrån slutna utrymmen.
8.4 Trigat MR
Trigat MR använder en laser sökare som riktas mot målet och roboten avfyras.
På grund av denna sökare måste vapnet vara riktat mot målet hela tiden ända tills nedslag.
Roboten kan ta mål på 200 meters
avstånd med en fart av 60 km/h.
Även mål på 2400 meter med en
hastighet av 150 km/h.
Själva roboten har en hastighet av ca:
20 m/s. Den låga utgångshastigheten gör att man minskar problemen med bakflamma för att minska risken för upptäckt.
Trigat MR har en dubbel RSV laddning för att effektivt slå ut reaktivt pansar.
På bilden kan man se dom två RSV laddningarna efter varandra.
Detta för att slå ut eventuellt
reaktivt pansar.
Stridsdelen detonerar av att zonröret känner av målet och briserar en bit framför.
Första skjutningen med Trigat MR ägde rum 1991.
Längd 100 cm Diameter 10 cm
8.5 Bill 2
Bill 2 en svensk robot utvecklad av Celsius Bofors.
Denna robot attackerar ovanifrån för att slå i taket på stridsfordonet för att undvika det tjocka pansaret fram i vagnen.
Bill 2 är en utveckling från Bill 1, dom största förändringarna är att man utvecklat överflygningsförmågan, OTA. (Overfly, Top-attack Tecknology.
Stridshuvudet är placerat med 30o lutning så att en RSV laddning skjuts ner vertikalt. En traditionell robot som slår horisontalt måste tränga igenom mer än en meter pansar.
Även vid träff framifrån i en vagn så behöver inte Bill slå igenom lika mycket pansar som en robot med horisontalt riktat stridshuvud.
Bill2 har ett SACLOS system och är vire styrd. Bak på roboten sitter en laser sändare som sänder kodade hopp frekvenser tillbaks till den skjutande enheten detta för att göra systemet immunt mot stör signaler.
Bill2 flyger ungefär 1 meter över där man siktar detta för att förhindra att slå på det tjocka pansaret i fronten på ett stridsfordon.
Bill2 har olika sensorer dessa är optik, magnetisk, anslagsrör.
Den magnetiska sensorn känner av om det är till exempel en kulle eller en stridsvagn som den flyger över. Detta för att den inte skall detonera oavsiktligt.
Bill2 kan ställas in på tre olika moder dessa är:
Switch i pos.1
Switch i pos. 2
Switch i pos. 3
Carl Gustaf M3 är den nyaste versionen av granatgevär, en utveckling från Carl Gustaf M2. Utvecklingen började strax efter andra världskriget
CG M3 har en kaliber på 84 mm.
Modifikationerna från M2 är att man har lättat den från 14,2 kg till 8,5 kg. Dessa består av att man har gjort eldröret i en mix av glasfibrer och kolfiber. Inuti finns ett tunt stållager. Många av dess yttre delar är gjorda i aluminium och plast.
CG M3 har två olika sikten, ett teleskop sikte och ett öppet. Det gör att CG M3 väger 40% mindre än förut
Det är konstruerat enligt bakblåsnings principen. Detta gör att vapnet är så gott som rekylfritt.
Man avfyrar vapnet genom sidantändning.
Eldröret har räfflor för att ge projektilen stabilare bana.
Från CG M3 kan man avfyra olika sorters ammunition så som lys, rök, spräng och olika pansarbrytande ammunitioner.
En ny typ av ammunition är en för stadsskytte. Den är utformad för att ta lätt bepansrade fordon, betong, tegelväggar och marktrupper. Den här ammunitonen, HEDP 502 kan ställas in i två lägen, ögonbliksbrisad och kortfördröjd. Detta ställs in av laddaren.
Carl Gustaf M3 har köpts in av Amerikanska försvarets SEAL Team.
MBT LAW kommer att utvecklas av Bofors Anti Armour Systems och Bofors Missiles.
MBT LAW är en ny variant av pansarskott, utveklad från det gamla pansarskottet AT 4.
Detta är den nya generationens pansarskott. Den har ett 150 mm stort stridshuvud med RSV laddning. Detta kommer bli en blandning av det gamla AT 4 Systemets avfyrnings teknik och Bill 2s stridshuvud. Vapnet kommer att väga mindre än 12 kg och ha ett skjut avstånd på mer än 400 m på rullande mål och över 600m på stillastående.
Sikt systemet kommer vara ett så kallat PLOS (Predicted line of sight), den förutsäger alltså målets fart och avstånd med hjälp av en laserstråle. Roboten följer sedan en uträknad bana över sikteslinjen.
Man kan också ställa in roboten om den skall explodera efter nerslag, för till exempel lättare fordon och byggnader, detta för att den ska explodera på insidan.
Man skall även kunna avfyra inifrån byggnader.
Natt sikte finns som man kan montera på efteråt.
Med detta arbete hoppas jag att jag har kunnat åskådliggöra en liten del av dessa vapen system, vars utseende och konstruktion liknar gårdagens pansarvärnsvapen.
I stort sett alla system använder RSV funktion och troligt vis kommer det att fortsätta så.
Man har även börjat med att använda Uran i projektiler, detta för att genom Uranens tyngd slå igenom pansar.
Den stora frågan är ändå vart man ska slå i ett stridsfordon, i taket eller i sidan?
En del säger att den stora nackdelen med takslående robotar är att dom inte kan användas till något annat än stridsfordon, så som byggnader etc.
Och andra säger att detta är det enda sättet att slå ut dagens moderna stridsfordon.
Men med våra minskade försvarsbudgetar måste vi nog välja istället för att ha fler funktions vapen.
I nuläget penetrerar en RSV stridsdel 8-10 kalibers penetration detta tros öka upp till 13-20 kaliber under en 10 års prognos, detta på grund av nya explosivämnen och inläggsmaterial.
Med detta vill jag avsluta mitt arbete om pansarvärnsvapen.
Explosivämnen och ammunitionslära, allmänt FTS
Beskrivning 8,4 cm granatgevär FMV
Armada International 6/1998
TP-rapport-en framsynt aktivitet 7 HKV/FMV/FOA
Informations materiel från Celsius, Bofors Anti Armour Systems, Karlskoga 1999