Författaren. | Ett ställningstagande. | 10 argument för. | 10 argument mot och svar.

Djurens rättigheter

Om författaren:

Tom Regan är filosof vid North Carolina State University, USA. Regan är en
av förgrundsfigurerna i den rörelse som med olika förgreningar kommit att kallas
djurrättsrörelsen. Regan är bildare av föreningen Culture & Animals Foundation,
en ideell kulturorganisation som verkar för en förbättring av djurs förhållanden
och status i det mänskliga samhället.

Om "Djurens Rättigheter":

Detta är 1992 års svenska upplaga. Översättningen från det amerikanska
orginalet "The Philosophy of Animal Rights" är gjord av Lisa Gålmark.

Djurens Rättigheter - ett ställningstagande

De andra djur som vi människor äter, använder i forskning, jagar och exploaterar
på olika sätt, har egna liv som är viktiga för dem oavsett deras nytta för oss.
De finns inte bara i världen, de är också medvetna om den. Vad som händer dem
har betydelse för dem.

Var och en har ett liv som kan vara bättre eller sämre för den som lever det.
Det livet inkluderar en mängd biologiska, individuella och sociala behov.
Tillfredsställandet av dessa behov är en källa till lust; brist på tillfredsställelse
av dem är en källa till smärta. På detta grundläggande sätt är de icke-mänskliga
djuren i till exempel laboratorier och i lantbruket lika människor. Just därför
bör vår hantering och våra relationer till dem erkänna samma fundamentala
moraliska principer som de vi omfattar när det gäller människor.
På den djupaste nivån är mänsklig etik baserad på individens värde:
Det moraliska värdet hos vilken människa som helst får inte mätas i hur användbar
den personen är för att förverkliga andra människors intressen. Att använda
människor på ett sådant sätt, att inte respektera deras oberoende värde, är att
bryta mot det mest grundläggande i de mänskliga rättigheterna: varje persons
rättighet att bli behandlad med respekt.
Filosofin om djurens rättigheter kräver endast att logik respekteras. Varje argument som på ett plausibelt sätt kan förklara människans oberoende värde inbegriper att andra djur har detta värde, och det jämligkt. Varje hållbart argument som förklarar människors rätt att bli behandlade med respekt inbegriper också att andra djur har denna samma rätt, och dessutom har det jämligkt.

Det är därför sant att kvinnor inte existerar för att tjäna män, svarta inte för
att tjäna vita, fattiga inte för att tjäna rika eller svaga för att tjäna starka.
Filosofin om djurens rättigheter inte bara accepterar dessa sanningar, den hävdar
och kan logiskt motivera dem. Men denna filosofi går ännu längre. Genom att hävda
och logiskt motivera andra djurs oberoende värde och rättigheter, ger denna
filosofi vetenskapligt underbyggda och moraliskt opartiska skäl för att förneka
att dessa djur skulle existera endast för vår skull.

När denna sanning en gång erkänts är det lätt att förstå varför filosofin om
djurens rättigheter är kompromisslöst i sin reaktion på varje orättvisa som andra
djur utsätts för. Det är till exempel inte större renare burar som rättvisan
kräver för djuren i laboratorierna, utan tomma burar; inte "traditionell"
djurhållning inom lantbruket, utan ett totalt stopp för all kommersiell handel med
döda djurs kroppar; inte "mer humanitär jakt", utan ett totalt stopp för dessa
barbariska sedvänjor.
När en orättvisa är total, måste man gå emot den lika totalt.
Det var inte "reformerat" slaveri som rättvisan krävde, inte "reformerat"
barnarbete, inte "reformerat" förtryck av kvinnor. Att endast reformera total
orättvisa är att förlänga orättvisa.

Filosofin om djurens rättigheter kräver samma svar som tidigare politiska
frihetsrörelser - avskaffande - på den orättfärdiga exploateringen av andra djur.
Det är den orättfärdiga exploateringen i sig som måste upphöra, oavsett om det är
på en gård, i ett laboratorium eller i vildmarken. Filosofin om djurens rättigheter
kräver inte mer men kommer inte heller att vara nöjd med mindre.

10 argument för djurens rättigheter med förklaringar

1
Filosofin om djurens rättigheter är rationell.

FÖRKLARING: Det är inte rationellt att diskriminera godtyckligt.
Diskriminering mot icke-mänskliga djur är godtycklig. Det är fel att behandla
svagare människor, speciellt dem som har bristande intelligens, som "medel"
eller "förnybar resurs" eller "modeller" eller "varor".
Det kan därför inte vara rätt att behandla andra djur som om de vore
"redskap", "modeller" och liknande när deras psyken är lika rikt utrustade som
dessa människors - eller rikare.
Att inte dra denna slutsats är irrationellt.
   
2
Filosofin om djurens rättigheter är vetenskaplig.

FÖRKLARING: Filosofin om djurens rättigheter respekterar vår bästa
vetenskap i allmänhet och evolutionär biologi i synnerhet. Den senare lär, med
Darwins ord, att människor skiljer sig från många andra djur "i grad, inte i sort".
Det är uppenbart att de djur som används i laboratorier, föds upp för att
bli mat och som jagas för nöjes skull eller för profitens, är oss psykologiskt
närstående. Detta är inte fantasier utan fakta, bevisat av vetenskapen.

3
Filosofin om djurens rättigheter är fördomsfri.

FÖRKLARING: Rasister är sådana människor som anser att medlemmarna av
deras ras är överlägsna medlemmar av andra raser helt enkelt därför att de
tillhör deras egen ("överlägsna") ras. Sexister anser att medlemmar av deras eget
kön är överlägsna medlemmar av det andra könet helt enkelt därför att de tillhör
deras eget ("överlägsna") kön. Både rasism och sexism är föreställnigar av
oacceptabel trångsynthet. Det finns inget "överlägset" eller "underlägset" hos
kön eller ras. Rasmässiga eller könsmässiga skillnader är biologiska inte moraliska
skillnader.
Samma sak gäller artpartiskhet (artism) - Den syn som innebär att
medlemmar av Homo sapiens är överlägsna medlemmar av varje annan art helt
enkelt därför att människor tillhör ens egen ("överlägsna") art. Det finns inga
"överlägsna" arter. Att tro det är att vara lika fördomsfull som rasister och
sexister.

4
Filosofin om djurens rättigheter är rättvis.

FÖRKLARING: Rättvisa är etikens högsta princip. Vi bör inte begå eller
tillåta orättvisa för att uppnå ett gott mål, inte överträda en minoritets
rättigheter till fördel för en majoritet.
Slaveriet tillät detta. Barnarbetet tillät detta. Men inte filosofin om
djurens rättigheter, vars högsta princip är rättvisans princip. Ingen har rätt
att dra fördel av att ha krängt någon annans rättigheter, oavsett om den "andra"
är en människa eller ett annat djur.

5
Filosofin om djurens rättigheter bygger på medkänsla.

FÖRKLARING: Ett fullvärdigt liv kräver känslor av empati och sympati
- i ett ord, medkänsla - för orättvisans offer, oberoende om offren är människor
eller andra djur.
Filosofin om djurens rättigheter kräver medkänsla, och accepterandet av den
skapar också ett framväxande av medkänsla.

Denna filosofi är, med Abraham Lincolns ord, "den fullvärdiga människans väg".


6
Filosofin om djurens rättigheter är osjälvisk.

FÖRKLARING: Filosofin om djurens rättigheter kräver engagemang för de
svaga och sårbara - de som, vare sig de är människor eller andra djur, saknar
förmåga att tala och försvara sig själva, och som är i behov av skydd mot allsköns
girighet och känslolöshet.
Denna filosofi förutsätter detta engagemang, inte för att det är i vårt eget
intresse, utan därför att det är rätt. Denna filosofi och accepterandet av den
befrämjar framväxandet av osjälviskhet.

7
Filosofin om djurens rättigheter är självförverkligande.

FÖRKLARING: Alla de stora traditionerna inom etiken, såväl religiösa som
icke-religiösa, betonar vikten av fyra ting: kunskap, rättvisa, medkänsla och
autonomi.
Filosofin om djurens rättigheter är inget undantag. Denna filosofi lär att
våra val bör baseras på kunskap, att de bör ge uttryck för medkänsla och rättvisa
och att de ska vara frivilligt fattade.
Det är inte lätt att skaffa sig dessa dygder eller att kontrollera de
mänskliga tendenserna till girighet och likgiltighet. Men ett fullvärdigt mänskligt
liv är omöjligt utan dem. Filosofin om djurens rättigheter uppmanar till,
och accepterandet av den, uppfostrar till självförverkligande.

8
Filosofin om djurens rättigheter är socialt progressiv.

FÖRKLARING: Det största hindret för det mänskliga samhällets
blomstrande är människans exploatering av andra djur. Detta är sant när det
gäller ohälsosam kost, det vanemässiga beroendet av "heldjursmodeller" i
forskning och med de andra uttrycken som djurexploateringen tar sig.
Det är inte mindre sant i till exempel utbildning och reklam, som avtrubbar
det mänskliga psyket för vad förnuftet, opartiskheten, medkänslan och rättvisan
kräver. På alla dessa vis (och många fler) befinner sig nationerna i ett outvecklat
stadium, eftersom de brister i att tillfredsställa sina medborgares egentliga
intressen.

9
Filosofin om djurens rättigheter är miljömedveten.

FÖRKLARING: Den stora orsaken till miljöförstöring, inklusive växthus
effekten, vattenföroreningar och all slags erosion kan spåras tillbaka till
exploateringen av djur.
Detta mönster utmärker hela det breda spektrat av miljöproblem, från surt
regn och dumpning av gifter i haven, till luftföroreningar och förstörelse av
naturområden.
I alla dessa fall skulle åtgärder för att skydda de berörda djuren (som ju är
de första att lida och dö av miljöförstöringen) även innebära skydd av hela jorden.

10
Filosofin om djurens rättigheter är fredsälskande.

FÖRKLARING: Ett fundamentalt krav som filosofin om djurens rättigheter
ställer är att människor och andra djur ska behandlas med respekt. Att praktisera
detta innebär att vi inte skadar någon bara för att vi själva eller andra kan vinna
på det.
Denna filosofi är således total motståndare till militär aggression. Det är
fredsfilosofi. Men det är en filosofi som utvidgar kravet på fred bortom
gränserna för vår art. Ett krig utkämpas nämligen varje dag mot oräkneliga
miljoner icke-mänskliga djur.
Att verkligen stå för fred innebär att man kraftfullt tar ställning mot
artpartiskhet (artism). Det är uttryck för önsketänkande att tro att det kan bli
"fred i världen" om vi misslyckas med att skapa fred i våra relationer till andra
djur.

10 argument mot djurens rättigheter och svar på dem

1
Ni jämställer djur och människor när det egentligen är så att
människor och djur är väldigt olika.

SVAR: Vi säger inte att människor och andra djur är jämlika på alla sätt.
Vi säger till exempel inte att katter och hundar kan räkna eller att grisar och kor
kan uppskatta poesi.
Vad vi säger är att många andra djur, precis som människor, är psykologiska
varelser vars liv kan gestalta sig till det sämre eller bättre.

I denna betydelse är vi och de - trots våra olikheter - jämlika.


2
Ni säger inte att människor och varje djur har samma rättigheter,
vilket är absurt. Kycklingar kan inte ha rätt att rösta, inte heller kan
grisar ha rätt till högre utbildning.

SVAR: Vi säger inte att människor och andra djur alltid har samma
rättigheter. Inte ens alla människor har samma rättigheter. Människor med
allvarliga mentala handikapp till exempel, kan inte utnyttja någon rätt till högre
utbildning, varför en sådan rätt vore meningslös.
Vad vi säger är att de och andra människor delar en grundläggande moralisk
rättighet med andra djur, nämligen rätten att bli behandlad med respekt.

3
Om djur har rättigheter så har växter det också, vilket är absurt.

SVAR: Många djur är som vi: de har liv som kan gestalta sig till det bättre
eller sämre. Därför har dessa djur liksom vi rätt att bli behandlade med respekt.
Å andra sidan har vi inget skäl, speciellt inte något vetenskapligt sådant, att
tro att morötter och tomater, till exempel, existerar som psykologiska varelser.
Liksom alla andra grönsaker saknar tomater och morötter något som skulle
kunna likna en hjärna eller ett centralt nervsystem. Eftersom de brister i detta
avseende finns det inget skäl att betrakta växter som psykologiska varelser med
kapacitet att uppleva lust och lidande.
Av dessa skäl kan man på ett rationellt sätt tillskriva rättigheter i djurens
fall och förneka dem när det gäller växter.

4
Var drar ni gränsen? Om primater och ganagare har rättigheter, så
har sniglar och amöbor det också, vilket är absurt.

SVAR: Det är inte alltid så lätt att veta var man ska "dra gränsen". Till
exempel är det svårt att säga exakt hur gammal någon måste vara för att räknas
som gammal eller hur lång någon bör vara för att vara lång. På samma sätt är det
svårt att säga exakt var gränsen ska dras när det gäller vilka djur som har ett
psyke.
I alla händelser kan man säga att någon som är 88 år är gammal och att en
annan person som är 190 cm lång är lång.
På samma sätt kan vi med absolut säkerhet säga att var man än drar gränsen
av vetenskapliga skäl, så är primater och gnagare på den ena sidan (den
psykologiska), medans sniglar och amöbor är på den andra - vilket ändå inte
innebär att vi får förstöra dem hur som helst.

5
Men säkerligen finns det djur som kan uppleva lidande men som saknar
en sammanhållen psykologisk identitet. Eftersom dessa djur inte har rätt
att bli behandlade med respekt betyder filosofin om djurens rättigheter att
vi kan behandla dem hur som helst.

SVAR: Det är sant att några djur, som räkor och musslor, kan ha förmåga att
uppleva lidande och ändå sakna några av de rättigheter som andra djur bör
tillerkännas.
Hur som helst finns det inget moraliskt rättfärdigande för att tillfoga
någon lidande om det är onödigt. Eftersom det inte är nödvändigt för människor att äta
räkor, musslor och liknande djur, eller att använda dem på andra sätt, finns inget
moraliskt rättfärdigande för att förorsaka dem smärta som oundvikligen följer på
en sådan exploatering.

6
Djur respekterar inte våra rättigheter. Därför har inte människor
några skyldigheter att respektera deras rättigheter heller.

SVAR: Det finns många situationer i vilka en individ som har rättigheter som
man inte kan respektera andras rättigheter. Detta gäller för spädbarn,
minderåriga och mentalt handikappade människor. I deras fall säger vi inte att det
är helt i sin ordning att behandla dem respektlöst därför att de inte respekterar
våra rättigheter.
Tvärtom ser vi att vi har skyldighet att behandla dem med respekt trots att
de inte har skyldighet att behandla oss på samma sätt.
Vad som är sant när det gäller spädbarn och de andra människor som nämnts
är inte mindre sant när det gäller andra djur. Det ska medges att dessa djur inte
har någon plikt att respektera våra rättigheter. Men detta minskar inte vår
skyldighet att respektera deras.

7
Gud gav människan herravälde över djuren.
Det är därför vi kan göra vad vi vill med dem, inklusive äta dem.

SVAR: Inte alla religioner beskriver människan som innehavare av
"herravälde" över andra djur. Även bland de som gör det ska begreppet
"herravälde" förstås som osjälviskt ledarskap, inte självisk makt.
Människor ska vara så kärleksfulla mot allt i skapelsen som Gud var vid
skapandet. Om vi älskade djuren på samma sätt som människor älskade dem i Edens
lustgård så skulle vi inte äta dem.
De som respekterar djurens rättigheter är på väg till Edens lustgård
- en resa tillbaka till den rätta kärleken.

8
Ändast människan har en dödlig själ. Detta ger oss rätt att behandla
djur som det behagar oss.

SVAR: Många religioner lär att alla djur, inte bara människan, har en
odödlig själ. Men även om endast människor är odödliga, visar detta bara att vi
lever för evigt medan andra djur inte gör det. Detta faktum (om det är ett
faktum) skulle öka, inte minska, vår skyldighet att se till att det enda liv andra
djur har blir så långt och bra som möjligt.

9
Om vi respekterar djurens rättigheter och inte äter eller exploaterar
dem på andra sätt, vad ska vi då göra med dem alla? Inom kort kommer de
att springa runt på gator och torg.

SVAR: Mellan 4 och 5 miljarder djur föds upp och slaktas varje år, bara i
USA. Skälet för denna enorma siffra är enkel: Det finns konsumenter som äter
mycket stora mängder kött. Tillgång på djur följer köparnas efter frågan.
När filosofin om djurens rättigheter segrar och människor blir vegetarianer
behöver vi inte vara rädda att miljarder kor och grisar ska beta mitt i städerna
eller i våra trädgårdar.
När det ekonomiska motivet för att föda upp miljarder djur försvinner
kommer det helt enkelt inte att finnas miljarder sådana djur.
Samma resonemang är tillämpligt på andra fall - försöksdjursuppfödningen till
exempel. När filosofin om djurens rättigheter blir rådande och användningen av
djur upphör, då kommer det ekonomiska motivet för att föda upp miljoner
försöksdjur att också försvinna.

10
Även om andra djur har moraliska rättigheter och bör skyddas, finns
det viktigare ting som behöver vår uppmärksamhet - världssvält och
barnmisshandel till exempel, apartheid, droger, kvinnomisshandel och
hemlöshet. När vi tagit i tu med dessa problem, då kan vi börja oroa oss
för djuren rättigheter.

SVAR: Filosofin om djurens rättigheter sluter upp som en del av
människorättsrörelsen, inte skild från. Samma filosofi som framhåller och
försvarar icke-mänskliga djurs rättigheter försvarar även mänskliga rättigheter.
I praktiken är dessutom valet som tänkande människor ställs inför inte att
hjälpa människor eller att hjälpa andra djur. Man kan göra båda.
Människor behöver inte till exempel äta djur för att hjälpa dem hemlösa,
inte mer än de behöver använda kosmetika som testats på djur för att hjälpa barn.
Faktum är att människor som respekterar icke-mänskliga djurs rättigheter
genom att inte äta dem kommer att bli friskare, och på så sätt kunna hjälpa
människor ännu mer.