Vad händer inom föreningen ????
Om möjligt annonserar vi även aktiviteter i övrigt på NKFC

 

Matarengi Forskarförening
bildades 2004-01-15 och är i första hand en sammanslutning för amatörforskare inom hembygds- och släktforskning.
Mer information erhålles i "forskarsalongen" på Nordkalottens kultur- och forskningscentrum eller på föreningens hemsida http://hem.passagen.se/norrforskare eller lokalt genom http://www.matarengi.com kommer snart!)

 

 

 

 

 

Forskarkvällarna fortsätter aktiviteterna
Verksamheten fortsäter under hösten, torsdagar klockan 18.00

 

Forskarföreningens tre aktiva projektgrupper har i olika sammanhang presenterat sina upptäckter genom föreläsningar eller utställning.
Särkilax kapell, indelta soldater i Torne Kompani och slätkforskning samt byaforskning är aktuella projekt fortfatande.

Forskarföreningens monter - Arme Hietala försjuken i pärmen
Korpral Lejon övervar hela evenemanget i 1886-års uniform

Klustret Särkilax kapell.
Gruppen - med ansvar för forskning kring Särkilax kapell har flitigt studerat gamla handlingar och kartor och formulerat ett förslag till historiebeskrivning. Med lokala teknikern Kurt Junttis medhjälp och senare även med goda förslag från vägverket har upprättats en ny parkering och minneslund med nytt monument vid vägen. Mer om detta finns att läsa under rubriken Projekt.

 

Hjälp på föreningens administrativa avdelning !!
Vågar man skriva så!
Vi har haft ett par arbetspraktikanter, som haft till uppgift att bringa ordning i våra handlingar i forskarsalen.
Här kan vi också forskarhjälp till medlemmar med många digra handlingar som behöver renskrivas, digitalisering eller registrering i databaser.

S t u d i e c i r k l a r

Under hösten har 2 studiecirklar startats i släktforskning. Fler kan dock komma med och genom social samvaro sprida kunskap
om släkterna i Tornedalen - på ömse sidor om Torneälven. Onsdagar och Torsdagar är cirkeldagar.

INTERVJU MED
EEVA SAVILAHTI, KUIVAKANGAS
Muntligt.

Vid Matarengi Forskarförenings upptaktsträff - Anbytarträffen deltog bland annat Eva Savilahti från Kuivakangas.
Med sig hade hon ett par tjocka böcker och en tjock pärm, som under dagens lopp visade sig innehålla det mesta om hennes släkt.
Dagen räckte inte till varför föreningsordföranden beslöt kalla henne till en intervju, till andra släktforskares fromma.

Eva Savilahti, född Kenttä från finska Juoksengi, flyttade till Sverige och Kuivakangas år 1942 för att gifta sig med
Valfrid Savilahti. De träffades förresten på dans i Juoksengi och var 12 barn i familjen. Hennes far var tullare och hennes mor tillhörde släkten Lampinen.
Några tuffa år som kokerska i Kuivakangasskolan avslutade hon sin yrkesroll som elevassistent vid skolan i Övertorneå.
Som pensionär vid 60 år kände hon att målarpenslar och färger fortfarande lockade och har också resulterat i några utställningar.
Hon har även dekorerat en del av släktböckerna.
Släktintresset har hon ärvt efter både far och mor. Stolt börjar Eva presentationen från anfäderna. På mors sida härstammar hon i direkt nedstigande led från fänriken GUSTAV BUCHT, född i Tyskland 1690. På fars sida heter anfadern Isac Nicolas Nicolau uLOPOLITANUS.
Sonen till denne Nicolaus - Johannes tog sig namnet Tornberg och gifte sig med Brita Isacsdotter Curtilia. Här avbröt intervjuaren Eva och pekade på en plats i
sin egna släkttavla: "Här har du denne Brita Curtilia. Vi är därför släkt - dock nästan 10 generationer tillbaks i tiden." I släktboken - Kautokeinon kautta maailmalle - finns idag över 11 000 namn om och kring släkten Tornberg. I den andra släktkrönikan om Bucht-familjerna finns nästan 30 000 namn noterade. En guldgruva för en
släktforskare med rötter bland någon av Eevas anor. Eeva ställer gärna upp och delger sin kunskap och har i en pärm samlat berättelser om liv och händelser bland annat från den stora ofredens dagar. Eeva poängterar det egendomliga, vilket framgår av uppteckningar (Erik Wahlberg) och tidningsurklipp, att hennes anfader på Tornbergssidan slogs ihjäl av ryssarna med sin egen promenadkäpp och att hennes anfader på morssidan - Gustav Bucht - vid en motattack förgör ett 50-tal ryssar vid Surmasaajo (Vyönivägen). Det är en spännande vandring från 1600-talet till dagens lugna liv som pensionär och konstnär i Kuivakangas som framkommer under samtalets gång. En tjockt album med bilder tagna av fadern Johanni Kenttä med en lågkamera från början av 1900-talet intresserade även Forskningscentrats ansvaige Per-Ola Krutrök. Digitala bildsamlingen på centrat tar gärna emot exteriörer från kommunens olika byar av byggnader och "roliga" bilder av personer.
Några timmar förflyter snabbt och man beslutar att återkomma till historierna och berättelserna, som inträffade under anornas ibland farliga och händelserika liv.
Till studieccirklarna i släktforskarsalen hoppas man få exemplar av handlingarna