| Att köpa häst: kopierat från hemsida Hästlitteratur
där det finns mycket annat bra att läsa. Att tänka på när Du köper häst
Hästen är ett av människans äldsta husdjur, endast hunden och viss nötkreatur
har använts under längre tid. I mitten av 1900-talet minskade emellertid hästbeståndet
i Sverige liksom i världen i övrigt avsevärt på grund av en genomgripande förändring
i användningen av hästar. Mekaniseringen under 1900-talet medförde att hästen
inom jord- och skogsbruk i hög grad ersattes med maskiner. Det har dock visat
sig under senare tid att hästen inte helt kan ersättas inom skogsbruket, där
den nordsvenska hästen i vissa fall med fördel används.
I jordbruket och för transportändamål har hästen dock helt slagits ut av
motorisering och mekanisering. Genom den förändring av hästanvändningen som
sålunda skett, har sporthästen kommit att helt dominera inom häststammen. De
vanligast förekommande sporthästarna är den svenska halvblodshästen, travhästen
och galoppören. Vidare förekommer en rad mer eller mindre lätta ponnyraser
inklusive islandshästen som under senare år blivit mycket populär.
Hästen som handelsobjekt är mycket speciell. Hästen är dyrare än de
flesta andra husdjuren, svårare att bedöma och värdesätta. Avsevärda
prisskillnader förekommer beroende på ålder, kön, ras, kvalitet och användningsområde
m.m. Köpeskillingar upp till sexsiffriga belopp blir alltmer vanliga och en högklassig
travare, galoppör eller hopp/dressyrhäst kan kosta åtskilliga miljoner. Den
som skall köpa en häst bör ändå betänka att själva köpesumman ofta har
mindre betydelse än alla de övriga kostnader som själva hästägandet innebär
i fortsättningen. Det är därför viktigt att vid hästköpet försöka
undvika såväl formella fel vid köpet som fel och brister hos hästen.
Vanliga fel vid hästköp
Bland de fel och skador som förekommer hos hästar märks kvarka, kvickdrag,
vävning, lösa benbitar, hältor av olika slag, knäledsinflammationer och
lynnesfel. Islandshästar drabbas ofta av spatt, sommareksem och luftvägsproblem.
Lynnesfel är en samlingsterm för exempelvis istadighet, skenbenägenhet,
folkilskenhet, vägran att dra eller gå framåt och övriga fel av psykisk art.
Påstådda lynnesfel orsakar ofta tvister mellan köpare och säljare.
Faktiska lynnesfel är dock relativt sällsynta trots att det förekommer många
fall där hästköpare begär köpets återgång med hänvisning till att hästen
lider av lynnesfel. Ofta beror detta på att den nya ryttaren helt enkelt inte
klarar av eller fungerar tillsammans med hästen. Det är mycket väsentligt att
ekipaget, d.v.s. ryttare och häst, passar för varandra i avseende på storlek,
psyke m.m. Det är inte heller ovanligt att den nya ryttaren genom sitt sätt
att handskas med hästen framkallar en istadighet av mer eller mindre djupgående
natur, som kan liknas vid lynnesfel.
Det är mycket svårt att åstadkomma återgång av ett hästköp p.g.a.
lynnesfel. För att undvika sådana tvister är det viktigt att varje ryttare gör
sig väl bekant med hästen före hästköpet. Om det är möjligt bör även
ryttaren beredas tillfälle att prova hästen före köpet en kortare tid i den
nya miljön hos köparen såväl i stallet som i den nya miljön. Detta kan vara
svårt att ordna beroende på behovet av långa transporter eller andra
praktiska svårigheter. Dessutom är säljaren ofta tveksam till att acceptera
en sådan långtgående prövning på grund av den stora risken att hästen kan
skadas under en prövotid. Det är därför viktigt för både köpare och säljare
att man försöker hitta en väl avvägd prövomöjlighet.
Hävning av hästköp
Enligt grundregeln har köparen rätt till ersättning för skada som han
lider eller har lidit genom att hästen är felaktig. Säljarens ersättningsskydlighet
omfattar i princip inte indirekt förlust. Dock har köparen rätt till ersättning
för all slags skada om felet beror på försummelse eller vårdslöshet från säljarens
sida. Säljaren anses ha förfarit vårdslöst om han vid avtalsslutet lämnat
uppgifter om hästen som han borde ha insett var oriktiga eller vilseledande.
Ersättningsskyldighet för förlust gäller också om säljaren underlåtit
att lämna sådana uppgifter om hästens egenskaper eller anvädning som han måst
känna till och som köparen med fog kunnat räkna med att bli upplyst om och
denna underlåtenhet har inverkat på hästköpet.
Enligt köplagen gäller också att säljaren är skyldig att ersätta all
skada p.g.a. fel, om hästen vid köpet avvek från vad säljaren särskilt har
utfäst.
Hästen på öppet köp eller till påseende
Viktigt att känna till vid hästköp är vilka förutsättningar som gäller
när man har hästen på öppet köp eller till påseende. Frågan om öppet köp
finns reglerad i den nya köplagen. "Har öppet köp avtalats och varan (hästen)
avlämnats, bär köparen risken till dess att varan (hästen) lämnas
tillbaka". Om sålunda köpare och säljare träffar avtal om öppet köp
och hästen skadar sig under den tidrymd under vilken öppet köp gäller, skall
köparen bära risken för sådan skada.
Öppet köp innebär att köpare och säljare träffar ett avtal om hästköp
men där avtalet innebär att köparen skall ha rätt att efter sitt fria
gottfinnande stå fast vid köpet eller avstå från detsamma. Säljaren däremot
har bundit sig för köpet genom avtalet. Köparen kan sålunda backa ur köpet
men icke säljaren. Om öppet köp har avtalats mellan parterna och hästen är
avlämnad av säljaren är köparen berättigad att dra sig undan för köpet
under förutsättning att han under förutbestämd tid lämnar besked till säljaren
att han inte vill behålla hästen alldeles oavsett om hästen är felfri eller
ej. Köparen ansvarar i detta fall för vad som kan hända hästen under tiden för
det öppna köpet. Man bör emellertid icke sammanblanda öppet köp med den
situationen där en presumtiv köpare erhåller hästen till påseende utan att
något köpeavtal träffats. Det är förhållandevis vanligt förekommande och
i många fall tillrådligt att köparen, om detta är möjligt, får tillfälle
att ha hästen på prov i sin nya miljö, men eftersom köpeavtal sålunda icke
träffats är detta icke att sammanblanda med öppet köp. I de fall där köparen
har hästen till påseende kan köparens passivitet inte föranleda att han blir
skyldig att köpa hästen, vilket däremot gäller vid öppet köp. Den regel
som sålunda gäller vid öppet köp, att köparen ansvarar för risken att hästen
skadas under tiden för det öppna köpet, skall icke förväxlas med den
situationen där köparen p.g.a. fel hos hästen häver köpet.
Vid öppet köp är nämligen köparens rätt att frånträda köpet en del
av själva avtalet och icke såsom vid hävning en påföljd av ett
kontraktsbrott från säljarens sida. Öppet köp skall icke heller förväxlas
med de regler beträffande "ångervecka" som gäller enligt den s.k.
hemförsäljningslagen. Det är ett utbrett missförstånd att ångervecka gäller
vid hästköp. Hur lång tid öppet köp skall gälla beror helt på vad köparen
och säljaren avtalat därom.
Sammanfattningsvis gäller följande:
När hästen innehafts av den presumtive köparen till påseende och återlämnas,
har säljaren hela tiden haft risken för skada på hästen.
Vid återlämnande på grund av öppet köp har risken för skada å hästen
under tiden för det öppna köpet åvilat köparen.
|