|
Hästar är kloka och vackra djur, samtidigt är dom sårbara och känsliga.
Det är alltid något speciellt i att se hur duktiga
"hästmänniskor" hanterar och kommunicerar med arbetshästar.
Alldeles speciellt är dessa gamla hästkarlar som inte
känner till ordet Natural Horsemanship o dyl dessa hästkarlar
som levt och arbetat med hästar året runt i alla väder i olika situationer
på hästens villkor. De har lärt sig att förstå och kommunicera med
varandra på ett sätt som vi fritidsentusiaster aldrig kommer att komma i
närheten av. I dag går vi i Clinik och diverse utbildningar i NH för
att lära oss det naturliga sättet att träna och umgås med hästen. Det
naturliga sättet är att tänka som en häst för att få hästen att
vilja göra vad vi vill att den ska göra, utan tvång eller straff.
Hästar har varit till nytta för oss människor under ca 8000 år.
Men vi kan nöja oss att titta bakåt i tiden till slutet på andra världskriget,
1945, då fanns det ca 600 000 hästar i Sverige. Mest kallblod,
Ardenner, Nordsvenskar och diverse blandningar.
Det var tack vare hästen som Sverige hölls igång, i skogen, i staden
och på landet. Hästar användes för transporter, sådd, skörd och det
fanns resandestall och åkerier som hölls igång med häst och vagn.
Landets regementen luktade häst och i grundutbildningen för många
soldater ingick att lära sig rida och hästen var en del av "att vår
beredskap var god".
På större gårdar fanns det eleganta vagnar, herrskapshästar och
stallknekt. Hästen var ett naturligt inslag i vardagslivet för i stort
sett varje människa, det fanns hästar överallt.
Travsporten började att ta form och ridsporten sköttes av arméofficerare
som tävlade med Kronans hästar, däremot var galoppsporten ännu mest något
för de mer besuttna och aristokraterna.
Sverige utvecklades efter kriget, fabrikerna gick för högtryck,
traktorer och modernare lantbruksmaskiner utvecklades. Människor flyttade
från landet in till staden och hästarna behövdes mindre och mindre.
1972 hade antalet hästar minskat till ca 65 000, hästen började att
vara en bristvara och en del raser var hotade, men samtidigt började 1970
vad man kan kalla sporthästboomen. Travsporten började bli en folksport,
ridsportens arméofficerare ersattes av män och kvinnor. ATG skapades,
V65 infördes, ridsportens organisationer arbetade och lade grunden till
de första samlade världsmästerskapen i Stockholm 1990.
I slutet av 1990-talet finns det ca 185 000 hästar i Sverige, mest
travare och varmblod men också ponnyer, nordsvenskar, islandshästar,
ardenner och western-hästar.
Det finns fortfarande områden där hästen används i arbetet, men
mest handlar det om nöje, rekreation och underhållning, hästen har
blivit en livsstil för många människor i dag.
På 30-talet travbanor runt om i Sverige finns travsporten som publikmässigt
är näst störst i landet. Omkring 400 000 människor rider regelbundet
och det finns ca 600 ridskolor där många ungdommar finner en meningsfull
fritidssysselsättning. Drygt 220 000 medlemmar i ridklubbar, 83% är
kvinnor och 66% är yngre än 25 år.
Vi spelar på hästar för ca 9 miljarder kronor varje år, men det är
också så att "hästeriet" i Sverige genererar mycket pengar
och mycket arbete. Omkring 17 000 människor är helt eller delvis
beroende av hästar för sin försörjning. Totalt omsätter Hästen i
Sverige ca 15 miljarder kronor per år. Minst 3 miljoner människor har
varje år någon kontakt med hästar.
Det foder hästar äter växer på en yta som är ca 185 000 hektar. Hästnäringen
svarar för ca 4% av det Svenska jordbruktes intäkter.
Hästen har blivit en livsstil, kanske därför att människan mår bra
av att umgås med hästar.
En del av har hämtats från "Nationella Stiftelsen
för Hästhållningen Främjande". |