Dagen efter Jens dog

Idag skulle vi bestämma oss för att försöka lämna sjukhuset. För Monika var det första gången hon i princip gick utanför sjukhuset.

Vi fick även idag träffa kuratorn som gav oss en del praktiska råd inför kontakt med myndigheter m.m. Vi fick även träffa sjukhusprästen som gav oss väldigt många råd inför att åka hem, hur vi skulle göra med Jens och inför begravningen.

En sak som Monika kände var att hon ville inte låta Jens ligga kvar alldeles ensam i bårhuset långt ner under jorden på sjukhuset så vi kontaktade en begravningsentrprenör som kom på kvällen med en kista som vi lade Jens i efter svepningen. Han kunde även ordna så att vi kunde ta hem Jens och låta honom vila i gravkammaren vid vår kyrka. En sak som vi ångrar idag är att han (begravningsentreprenören) tyckte vi skulle bära Jens kista i en väska ut ur sjukhuset för att inte uppröra de andra som vi skulle gå förbi nere vid huvudentren. Då protesterade vi inte, man var så chockad och visste inte riktigt vad man ville och gjorde han sa, men idag hade vi gjort annorlunda.

Efter att ha suttit hos Jens i gravkammaren en stund, pratat med en präst ur församlingen som mötte oss där så skulle vi försöka närma oss vårt hem utan Jens efter att ha varit borta i två veckor.

Tillbaka till Dagen då Jens dog