Lars Levi Laestadius

Väckelsepredikanten och botanisten Lars Levi Laestadius föddes den 10 Januari 1800 i Jäkkvik.

Fadern var nybyggare sedan brytningen upphört i Nasafjälls silvergruva där han var
gruvfogde och flyttade senare till Kvikkjokk.
Lars L Laestadius hade en äldre bror som blev präst i Kvikkjokk och en två år yngre bror
Petrus som även han senare blev präst. Petrus tog studenten i Härnösand 1819 och
prästvigdes sex år senare för att först bli lappmissionär och sedan kyrkoherde
i ångermanländska Vibyggerå.

Laestadius tog studenten i Uppsala som 20-åring och blev prästvigd 5 år senare och
tillträdde som vice pastor i Arjeplog och missionär i Pite Lappmark.

Som botaniker gjorde Laestadius sin första forskarresa i gymnasieålder för att studera
växter i Medelpad, Ångermanland, Jämtland och även in i Norge.
Resultatet: skriften "Anteckningar under en resa genom norra delarna af Skandinavien".

Under studietiden fick Laestadius stöd av Vetenskapsakademien för resor till
Norrbotten och Skåne där han samlade växter och ritade för bildverket "Svensk botanik"
Detta botaniska intresset tog han även med till Karesuando.
Han blev även känd som stor auktoritet inom den arktiska floran i hela den
vetenskapliga världen och var medlem av Botaniska föreningen i Edinburgh och
Vetenskapsakademien i Uppsala.

1823 drabbades "översteprästen" av nervfeber

1826 tog han tjänsten som kyrkoherde i Karesuando där det fanns några hundra
personer i huvudsak lappar, de flesta levde i misär och brännvinet flödade.
Här inledde Laestadius en kamp mot dryckenskapen.

Ca1833 insjuknade Laestadius i en bröståkomma som man trodde var lungpest och
sökte sig sedan till Pajala där han inte hade de meriter som krävdes och åkte
därför till Härnösand för att komplettera sin examen.

Utnämndes till prost och visitator för lappmarksförsamlingarna efter studierna.

Under en av sina visitationsresor till Åsele träffade han lappflickan Maria och enligt
hans egen utsago ska hon öppnat hans ögon så att han kunde se den väg som leder till livet.
Detta ska ha gett honom den "kick" som gjorde honom till Nordkalottens mest kände förkunnare.

Återvände till Karesuando och uppmanade där till bot och bättring

1841 fick Laestadius franska hederslegions riddarstjärna som tack för att han guidat
en fransk expedition på Nordkalotten.

1845 genomled Lars L Laestadius en svår personlig kris och därefter framträdde han
som botpredikant med ett mustigt och fängslande språk. Nu startade också den hastigt
växande väckelserörelsen och detta blev det stora genombrottet för den nya väckelsen.

Resultatet speglades kanske främst i nykterheten. Det ohejdade supandet minskade
drastiskt. Lars L Laestadius angrep församlingen på deras språk - finskan - och predikade
med ett ord- och bildspråk alla förstod och det fanns många som tog anstöt av hans
burdusa sätt att uttrycka sig mot tjuveri, superi och horeri.

Kulturfientligheten var ett utmärkande drag hos Laestadianerna.

Lars L Laestadius var en framstående kännare av Lapplandsflora och höll kontakt med
vetenskapsakademien dit han sände sina forskningsresultat. Han upptäckte okända arter
som starrarten Carex Laestadiana och Laestadiusvallmon. Den sistnämnda växer bara på
Pältsa, inte långt från treriksröset.
Laestadius hade en koja där som blev starten för landets nordligaste bosättning-
Kummavuopio.
Lars hade 6500 växter i sitt herbarium, som köptes av Kungl. Vetenskapsakademien
efter hans död och han var mycket kunnig i Lapplands fauna tex fåglar och gnagare som
stoppades upp av hustrun Brita för leverans till forskare.
Han skrev även mängder av artiklar om vildmarkens djur och gjorde meteorologiska
observationer för Vetenskapsakademiens räkning.

Han skrev flera böcker som "Lapsk mytologi" och "Dårhusjonet". "Crapula mundi",
"Tidskriften en ropandes röst i öcknen" samt "Dårhusjonet" är de skrifter av Laestadius
som idag är kända.

1849 kom Laestadius till Pajala där han blev kyrkoherde i Pajala. Här var motståndet
mot väckelsen hårdare än i Karesuando.
Laestadianerna anklagades för att störa gudstjänsterna då de hade extatiska
uppträdande - liikutuksia - och för att Laestadius använde sig av ett grovt och ovårdat språk.

1853 ingrep biskop Israel Bergman som bestämde att varje söndag skulle två
gudstjänster hållas i Pajala kyrka. En för Laestadianer och en för övriga
församlingsbor.

1860 predikade Laestadius själv sista gången den första
söndagen i advent.

1861 avled Lars L Laestadius 61 år gammal och församlingen splittrades
upp i flera riktningar, väst- och östlaestadianer.

Efter hans död kom många av hans predikotexter ut i bokform
Laestadius pörte finns kvar i Karesuando och i Pajala.

Hustrun Brita Kajsa var en arbetsmyra som vävde, stickade,sydde och vandrade mellan
nybyggen och samevisten där hon lärde ut hur man drygade ut mjölet med lavar vid
baket. Hon hoppade även in som veterinär och hade öppet hus hemma två gånger i veckan då hon kokade köttsoppa och bjöd alla som tittade in. Lars och Brita fick tolv barn.

Lars L Laestadius hade ett 30-tal duktiga medarbetare och den mest namnkunnige var
kateketen Johan Raatamaa som var den förste läraren vid missionsskolan i Lainio, som
öppnades 1848.
Raatamaa höll samman rörelsen efter Laestadius död.

L L Laestadius och hans hustru Brita Kajsa. De ska ha haft 12 barn. Om du har namn osv på dessa barn så är jag mycket intresserad att få ta del av dessa.
Med vänlig hälsning Ingegerd Pekkari

 Far: Lars Levi Laestadius. Kyrkoherde i Karesuando, prost i Pajala. Född 1800-01-10 i Arjeplog (Michel Nelson). Död 1861-02-21 i Pajala (Michel Nelson). Carl Laestadius. Smältare och bergsfogde vid Nasafjäll. Född 1746-06-06 i Arjeplog (Michel Nelson). Död 1832-03-17 (Michel Nelson). I Gammelstad i Luleå socken avlider frivolontär Carl Laestadius son Carl Johan i lungsot 5 år gammal 1773 23/2. Gift 1:o omkring 1774 (Svenska ättartal 1898) med Brita Ljung. (Född 1746. Död 1798.) Gift 2:o 1799 med Anna Magdalena Johansdotter. (Född 1759 i Gautsträsk (Örnäs), Sorsele. Död 1824.) Far: Johan Hansson. Född 1730-03-.. i Stensund, Sorsele (Thea Hälleberg (2002)). Död 1811-07-13 i Gautsträsk (Örnäs), Sorsele (Thea Hälleberg (2002)). Lät insyna Gautsträsk (Örnäs) 1755 i Sorsele (Ossian Egerbladh). Mor: Catharina Laestander. Född 1736-08-20 i Arjeplog (Piteanor 2000). Död 1828 i Gautsträsk (Örnäs), Sorsele (Ossian Egerbladh).
Mor: Brita Catharina (Brita Kajsa) Alstadia. Född 1805 (Svenska ättartal 1898). Död 1888 (Svenska ättartal 1898).Far: Olof Eriksson Alstadius. Född 1758 (Michel Nelson). Död 1839 (Michel Nelson). Mor: Katarina Govenius.

Barnen: http://home.swipnet.se/genealog/laestadius.htm#tabell_353

Eleonora (Nora) Laestadia. Född 1827-07-09 (Michel Nelson). Död 1874-07-22 (Michel Nelson). (Se tabell 354)

Emma Maria Laestadia. Född 1828-10-14 (Michel Nelson). Död 1828-10-22 (Michel Nelson).

Carl Johan Laestadius. Född 1829-09-08 (Michel Nelson). Död 1890-06-03 i Haparanda (Svenska ättartal 1898, Michel Nelson). (Se tabell 362)

Sophia Wilhelmina Laestadia. Född 1831-07-05 (Michel Nelson). Död 1898-12-25 (Michel Nelson). (Se tabell 364)

Emma Kristina Laestadia. Född 1833-07-24 (Michel Nelson). Död 1882-11-20 (Michel Nelson). (Se tabell 365)

son Laestadius. Född 1835 (Michel Nelson). Död 1835 (Michel Nelson).

Levi Laestadius. Född tvilling 1836-06-08 (Michel Nelson). Död 1839-01-04 (Michel Nelson).

Elisabet (Lisa) Laestadia. Född tvilling 1836-06-08 (Michel Nelson). Död 1897-02-11 (Svenska ättartal 1898). (Se tabell 366)

Lorens Wilhelm Laestadius. Agent. Född 1839-02-01 (Michel Nelson). Död ogift 1866-07-03 i Haparanda (Michel Nelson).

Fredrika Johanna (Jeana) Laestadia. Född 1840-07-27 (Michel Nelson). Död 1902-11-09 (Michel Nelson). (Se tabell 367)

Hedvig Charlotta (Lotta) Laestadia. Född 1842-06-22 (Michel Nelson). Död 1900-09-19 i Franklin, MN, USA (Michel Nelson). (Se tabell 368)

Lea Selma Laestadia. Född 1844-12-15 (Michel Nelson). Död 1872 (Svenska ättartal 1898). (Se tabell 369)

Gustaf Leonard Laestadius. Literatör. Född 1847-04-15 (Michel Nelson). Bosatt 1898 i Stockholm (Svenska ättartal 1898). Död 1904-11-17 i Stockholm (Michel Nelson).

Daniel Laestadius. Född 1851-08-29 (Michel Nelson). Död 1861 (Svenska ättartal 1898).

Last updated: 5/4, 2003

Hemsidejusterare:

You are visitor number since the grand opening 22 march 1996

© 2003 Sture Jatko.
If you have any questions, send a mail.