Träningen
av fälttävlans hästen är allsidig
Man behöver
inte rida fälttävlan för att utnyttja knepen som ligger
bakom
träningen av
en fälttävlans häst. Jag kommer inte att gå in så
mycket på
detaljerna i olika
övningar utan mer visa på träningstanken man har vid
vardags ridningen
av en fälttävlans häst..
Fälttävlan
består av tre moment: Dressyr ,hoppning och uthållighetsprov.
Svårigheter
ligger inte i de olika momenten utan kunna kombinera dessa.
Dock behöver
det inte vara en nackdel att hästen är tränad i samtliga
moment.
Dressyr:
Syfte: att visa
upp en lydig och smidighäst.
Men det är ju
inte bara i dressyren hästen behöver vara lydig (jmf artikeln
om terrängbanan).
Så därför kombineras ofta lydnad och hoppning tex.:
mkt markarbete över
bommar ; öka /länga galopp språng, rida över
smala bommar, hoppning
från skritt mm.
Själv gillar
jag att trimma hästen på tex. en galoppbana el dylikt, jag får
då både
mer energi från hästen under träningen men även en
häst som
lyssnar på
mig när jag utför galopparbeten.
Dessa övningar
gör inte bara hästen smidig utan man får in mer
kraft i tex. galoppsprången
( jag har hört av flera dressyrdomare att man
överlag ser
bättre framåtridning bland fälttävlanshästar
och att de saknar
detta i renodlad
dressyr). Men Fälttävlans ryttare tränar även de vanlig
dressyr.
Hoppning
Syfte: att visa
upp en smidig häst efter det ansträngande terrängprovet.
På det lägre
klasserna ligger dock banhoppningen före terrängen, det är
först i de
högre klasserna man lägger terrängen efter dressyren.
Banhoppningen skiljer
sig inte mkt från vanlig banhoppning dock brukar hinder
typerna vara lite
enklare ( läs: inte så många titthinder). Många
fälttävlans
ryttare tävlar
även på hopptävlingar men det är viktigt att tänka
på att den
hoppteknik som kan
spara tid i terrängen kan riva en bom i banhoppningen.
Därför
tränar man att hoppa hästen med mkt elasticitet.
Om hästen
hoppar utan elasticitet innan terrängen kan man inte förvänta
sig
att den hoppar
med elasticitet efter terrängen.
Hästar som lätt
går i hindren under terrängen kan tränas med
banhoppningshinder
i terrängmiljö och dessa kan även kombineras
in bland terränghindren.
Om man jämnför
en fälttävlans ryttare som tränar sin unghäst i banhoppning
mot en vanligt hoppryttare
ser man fler fälttävlans ryttare som låter hästen
själv lära
sig se avsprångspunkten. De hjälper inte hästen lika mycket
utan
låter hellre
hästen riva en gång för att den ska lära sig att
själv taxera avsprångspunkten. Detta har de stor nytta av i
terrängen sedan.
Terrängen
Syfte: Att visa
upp en modig och uthållighäst som lyssnar på sin ryttare.
Ridningen på
terrängbanan bygger mycket på hästens utbildningsnivå
i de
två andra
disciplinerna. Men terrängridningen kräver mod från hästen.
Modet
byggs upp allt eftersom
men det är viktigt att man inte skrämmer hästen i
början utan
att den lär sig att den inte utsätts för större prestationer
och faror
än vad de klarar
av.
Därför
är förtroendet mellan häst och ryttare viktig samtidigt
att man lägger
ner mycket tid
på grundutbildningen.
Grundutbildningen
börjar redan strax efter hästen är inriden med att den får
följa med lite
äldre hästar ut i grupp och går över diken, genom
vatten och
klättra uppför
och utför. Själv brukar jag börja med detta redan innan
hästen
är inriden
genom att unghästen får följa med ut som handhäst.
Men man får
samtidigt inte lära
hästen att den alltid ska gå i grupp utan det är viktigt
att
hästen rids
ut ensam. Då detta kan leda till problem när man sedan ska
rida ut ur startboxen
och från de andra hästarna.
Genom galoppartbetet
som vanligtvis sker var fjärdedag ökar man på
hästens
kondition, och det är viktigt att man inte kräver mer än
hästen
klarar av konditionsmässigt
för att undvika skador. Men en häst i högkondition
som har lärt
sig vad som komma skall kan lätt bli lite för pigg under
dressyrmomentet.
Allmänt
Att rida fälttävlan
är roligt men det är även roligt att träna varierande.
Att hitta sin och
hästens träningsmodell kan vara svårt men det är viktigt
att
man hela tiden
analyserar och utvärderar vad man gör och hur det blev.
Att skriva ridscheman
veckor i förväg tycker inte jag är det bästa. Men att
bygga på gårdagens
träning är desto bättre.
Hänger hästen
i handen och vill dra mig ur sadeln ? Då travar jag ut en
stund dagen efter
med gramantygel, tränar mkt att stanna och gå framåt,
Vill
hästen inte
gå fram ? Då rider jag ut den och tränar tempo ökningar
ute
växlat med
att korta och samla. Är hästen okoncentrerad ? Då rider
jag
olika bomövningar
där jag låter hästen tänka.
Det gäller att
hitta lösningar som passar dig och din häst och att skriva
ner vad man gjort
och hur det gick är mer lärorikt, då kan man se
efteråt
vilka kombinationer som blev bäst. Tex: För "Montella" som
är lite lat i
dressyren och tycker
att detta är tråkigt, fungerar det bra med att
galoppera dagen
innan och sedan trimmas lätt dagen efter, medan "Totti" som
är väldigt
pigg och glad kanske bara blir överenergisk dagen efter ett
galopparbete så
honom passar det bättre att longera eller tömköra
dagen innan dressyrträningen.
Medan det för "Ronaldo" passar bättre med
att trimma dagen
innan galopparbetet då han gärna busar runt vid
konditions arbeten.
Och för "Owen" som är stor och jobbigt att samla
fungerar det kanske
bäst om man börjar dressyrpasset med att
man rider ut och
klättrar lite.
Reflektera
!
Vad jag vill ha fram
här är som jag skrev tidigare : att det är viktigt att
hitta en tränings
modell som passar mig och min häst men som samtidigt
går mot
de mål man har. Man kan inte veta en vecka innan hur hästen
går,
men genom att skriva
ner i en stalldagbok kan man se vilka åtgärder som
fungerar vid de
olika träningsproblemen.
Genom att ha en tränings
plan och arbeta efter kombinationer som
fungerar kan man
undvika vissa problem. Detta gäller under hela
hästens liv
och inte bara när den är ung och under utbildning.
Genom att kombinera
de olika momenten kan man enklare få en helhet
som fungerar
i dressyren, hoppningen och terrängen, men behöver tex
inte trimma hästen
på en ridbana, det fungerar lika väl att rida öppna och
sluta längs
en grusväg, man lär då hästen att rätt form är
arbetsformen
oavsett man rider
ut eller innan för de vita staketen. Man får samtidigt
framåtbjudning
hos hästen vilken man kan ta tillvara när man sedan
trimmar på
ridbanan.
Var konsekvent
vid din ridning: rid alltid hästen i rätt form, den ska alltid
lyssna på
de fyra grund hjälperna: framåt, stopp, bakåt, och
sidvärdsrörelser.
För att låta
hästen gå i rätt form endast vid vissa tillfällen
gör bara hästen
fundersam och efter
ett tag kommer den förmodligen att prova att gå i
felform i början
av varje ridpass och ryttare och häst kommer i konflikt.
Detsamma gäller
om man inte alltid kräver att hästen ska lyda de
förhållande
hjälperna eller de sidvärdsförande hjälperna.
Träna på
den nivån där du och din häst nu befinner er, bygg på
allteftersom.Att
rida kan jämnföras med att bygga lego en bra grund
är a o , är
den dålig kommer den att rasa så småningom och ni
får börja
om.
Det ska vara
roligt och lätt att rida !
/ Lyn anDersson
Artiklen har även
publicerats på
