Sågverkstiden
Alnös storhetstid började med sågen
på Eriksdal på 1860-talet, även om sågverken på
ön inte var de största innebar lokaliseringen av de 18 sågverken
en stor omvälvning för ön. 1850 hade ön 950 innevånare,
1900 var innevånar antalet 6.841.
| Stornäset 1897 - 1924 Hörningsholm 1882 - 1930 Nacka 1874 - 1932 Eriksdal 1860 - 1931 Hofsudde - Hovid 1860 - 1943 Johannesvik 1874 - 1934 Rödestrand 1874 - 1884 Nyvik 1869 - 1940 Rökland 1875 - 1877 Gustafshamn 1893 - 1940 Wii 1882 - 1905 Alvik 1869 - 1950 Strand 1871 - 1923 Gustafsberg 1974 - 1930 Lervik 1920 - 1963 Carlsvik 1882 - 1963 Myrnäs 1883 - 1940 Ankarsvik 1882 - 1934 Utvik 1891 - 1931 |
|
Kring varje sågverk växte det upp ett
litet samhälle, arbetarna kom från olika håll i Sverige
och Norden. Det byggdes i rask takt upp arbetarbaracker av mer eller mindre
undermålig kvalitet. Hygienen var ofta under all kritik på
grund av trångboddhet.
Nykterhetsrörelsen och frikyrkorna fick ett
starkt fäste på ön. Sågverkspatronerna hade inget
emot att deras arbetare engagerade sig för kyrka och nykterhet men
då det blev tal om att arbetarna vill organisera sig fackligt så
uppstod det stridigheter.
1896 bildades den första avdelningen av Svenska
sågverksindustriarbetareförbundet vid Hörningsholms sågverk,
detta var den första avdelningen i Sundsvalls distriktet. 1897 invigdes
landets 3:dje folkets hus beläget just på Hörningsholm,
Tors lokal.
Uppgifterna är hämtade från boken
Sågverksfolket, utgiven och skapad av studiecirkeln Alnö-Bygd
i förvandling
Tillbaka till Alnö hemsida
Kyrkorna på ön Lustgården
Sågverksmonumentet Historik
Geologiska lokaler Naturreservat
Fritid Badplatser Matställen