I skog och mark lurar
fästingarna, de kanske lömskaste av sommarens plågoandar. De gillar
precis som vi människor det typiska svenska landskapet med en blandning av
skog och betesmarker. Där sitter de ute i naturen på ett grässtrå och
bara väntar på att få kasta sig över första bästa människa som
passerar, bara för ett ml mat!!! Matsedeln består av blod från den som
passerar - däggdjur eller människa eller tom en fågel! När den väl
hoppat på oss letar den upp en plats med ytliga blodkärl.
- Den har fasta rutiner och kryper runt ett par timmar innan de biter sig
fast (och det är nu du har chansen att bli kvitt eländet...). Hos
människor söker den sig ofta till ljumsken, ett knäveck eller en armhåla
- eller där kläderna sitter åt, säger Lars Lundqvist, fästingexpert på
Zoologiska institutionen i Lund.
Fästingen för sedan in sin stickapparat och börjar suga blod. Och det är
nu det blir plågsamt. Det kliar och är svårt att få bort den. Får den
sitta i fred kan den sitta och gotta sig upp till 10 dagar innan den
släpper mätt, nöjd och belåten ett tag.
Det som gör ett
fästingbett så förrädiskt är att det ofta inte känns - och dessutom
sprider en del fästingar de obehagliga infektionerna borrelia och TBE. Ett
råd till alla fästingbitna är att inte under några förhållanden
klämma på bakkroppen. Borreliabakterien kan då få hjälp på traven att
ta sig in i kroppen. Helst bör fästingen tas bort med en sk
fästingpincett.
symtom
på borrelia
Vanliga frågor om fästingar
- klicka
här!
och myggorna...
Ljummen sommarkväll,
varma vindar,
lukten från utslagna blommor,
semester och lugn och ro.
Ett stick i armen - det är en kvinnlig stickmygga
som presenterat sig.
Ingenstans får vi vara i
fred för myggor. Men det finns ingen anledning att vara rädd för de
svenska myggorna. De sprider i princip inga sjukdomar. Men alla romantiska
sommarkvällar - de blir ju totalt förstörda! En del av oss kan knappt gå
utanför dörren utan att bli attackerade medan andra klarar sig relativt
lindrigt undan.
- Det beror på skillnader i dofter. Alla människor luktar olika, förklara
Ragnar Hall, doktorand vid Zoologiska
institutionen i Lund. Genom att smörja oss med dofter som myggorna ogillar
kan vi hålla dem på avstånd. - Somliga säger att dom som äter vitlök
inte blir så drabbade. En mygga kan känna lukten av en människa på 40
meters håll. Den känner lukten av ämnen människan utsöndrar i svetten
och koldioxiden i utandningsluften. Vi utsöndrar olika ämnen. Därför
blir vissa oftare bitna än andra.
Ett annat råd är att klä sig i ljusa färger - mörkt kan nämligen
signalera att "här finns det blod".
Om det blir en myggsommar
eller inte bestäms till stor del av hur vädret varit. Myggorna lägger
sina ägg i närheten av sumpmarker och förökar sig därför bättre under
regniga vårar och somrar.
Nidkväde
till myggor
och getingarna...
Strandens främsta plåga
är getingarna. En solig försommar med f mygg tenderar att bli en bra
sommar för getingarna. Den riktiga entrén sker dock sällan förrän
någon gång i augusti. Efter att ha legat i dvala under vintern börjar
drottningarna starta sina samhällen och luften fylls av ett välbekant
surrande. Getingen sticks endast om den irriteras eller känner sig hotad.
Getingens gadd är till skillnad från biets inte försedd med en hulling,
så getingen kan stickas mer än en gång och dör inte efteråt! Men ett
stick är i regel ofarligt. Getingen sprutar in ett gift som orsakar smärta
och klåda. Obehaget blir större om sticket träffar ett blodkärl.
Om det blir för kallt ute, under 13 grader C, fryser getingen och kan inte
längre flyga.
