Köpte nya näsdukar igår. Då kan man gråta mer. Är jävligt less på att sörja nu, det är inte roligt att gråta sig till sömns. Ont i ögonen och näsan får man också. Numera gråter jag dock för min egen skull. Till på köpet har jag blivit dunderförkyld så jag snorar och nyser hela tiden. Tror att jag är på väg att bli förbannad istället för ledsen, skulle nog vara nyttigt för mig. Vart köper man boxbollar?

Har packat det mesta nu i alla fall men har mått så dåligt de senaste dagarna att jag inte orkat skrapa ihop folk som hjälper mig bära. Det löser sig säkert på något sätt under de närmsta dagarna. Det är jättejobbigt att flytta. Som jag skrev för någon månad sen så är det här det enda hem jag haft de senaste två åren. Då flyttande mamma från det stället som vi bodde på när jag bodde hemma. Visst känns det bra att vara hos henne men det är hennes hem, inte mitt, och det kan aldrig bli något annat. Att flytta in hos E & Å känns än så länge mer som att bo i någon annans hem men det där ändrar sig med tiden. Det vet jag ju men det är jobbigt ändå att den enda fasta punkt man haft inte finns kvar längre.

Jag och Noodle har pratat mycket de senaste dagarna och det känns bätte nu. Tror jag vet vad han tycker och tänker och det är skönt att inte ha några hemligheter för varandra. Vad som har sagts rör bara oss två, ingen annan, och kommer således inte att skrivas här i dagboken. Vi har umgåtts väldigt mycket de senaste två dygnen och det har varit både bra och dåligt. Bra för att vi pratar och delar upp vårt hem på ett vettigt sätt. Dåligt för att jag tycker det är jobbigt hela tiden medan han ska skoja och ha sig. Vet att han bearbetar saker på det sättet så jag tiger still.

Däremot är det jobbigt när det ringer till honom och han låter snuttig i telefonen. Det är nog det värsta, jag hör hur han låter annorlunda, han tänker knappast på det själv. Gullegull-SMS:andet kommer på en god andra plats. Egentligen har jag inte med det att göra men det är jävligt jobbigt att behöva lyssna på skiten!

För övrigt har jag köpt champagne till mig själv för 384 kr. Mycket nöjd med det och ska sippa den njutningsfullt imorgon. Blir nog en rätt lugn kväll med väldigt mycket god mat. L är energisk och har bestämt att vi ska äta sju rätter. Blir nog bra. Hoppas att A vill komma också :)

Jag har filat på lite nyårslöften:
1. Inte gråta mer än ett näsdukspaket per dag
2. Försöka att inte älta saker, det gör inte livet lättare
3. Tänka mer på mig själv istället för att rädda andra
4. Lära mig göra sjysst tryffel
5. Spöa Å med hjälp av E

Har fler på gång men de är inte färdigformulerade ännu. De ovan är relativt lätta att leva upp till. Speciellt om Å skulle vara skadad och bakis på samma gång, då tror jag att vi har en reell chans ;)

Ska snart leta mig upp till studentvägen. Har inte riktigt bestämt mig för om jag ska åka buss eller gå upp dit. Det är långt som fan. N har nämligen tagit med grejer ner från lilla pappsen. Var visst en del mat som jag måste rädda innan N:s korridorare äter upp den. Kanske nåt litet paket också, får väl se.

Nåväl, det blev en lång anteckning idag. Passar på medan jag fortfarande har tillgång till en dator. Har inte inhandlat någon egen ännu. Noodle har lovat att han ska hjälpa mig hitta en bra men vi har inte kommit dit ännu. Tja, gott nytt år kanske man ska skriva också, med hopp om att det nya året för mycket gott med sig!

/H

Status:
- kläder, 3 lådor. Inte packat klänningarna ännu...
- köksgrejer och porslin, 4 lådor. Inte packat porslinet i skänken eller grytorna...
- handdukar, lakan och dylikt, 1 låda + använt som emballage i kökslådorna.
- Afrikapåsar, 1 än så länge.

Ångest:
- bokhyllan
- förrådet
- smågrejer överallt...

Mild ångest:
- taskig tajming
- ingen skumpa köpt ännu
- sov bort hela dagen när jag väl lyckades somna vid femtiden...

Lättnad:
- han är inte bitter
- jag är inte som min mor

Näsdukarna är slut och jag får så ont i näsan av att snyta mig i toapapper så nu försöker jag låta bli att gråta.

/H

Det gör ont. Ont. ONT! Hur kan han vara så glad och ta så lätt på saker och ting? Hur kan han vara så förstående för de fel jag gjort och den ångest jag känner? Sanningen svider, ibland mer hos den som berättar än den andre. Det känns som att vara sexton igen.

Tårarna, som jag trodde hade tagit paus, rinner hejdlöst. Kroppen skälver av smärta.

Ikväll är han inte ensam. Han är lycklig.

Jag önskar att någon ville hålla om mig. Jag vill inte alls vara ensam och stark just nu.

Kanske tog jag första steget för att vinna tillbaka min bäste vän ikväll. I sådana fall kan det kanske vara värt all denna gråt. Ärlighet varar längst som jag brukar säga. Fast vänner lämnar inte varandra i sticket när de är ledsna.

/H

Fattig. Hur kan man ha en sån hög mobilräkning? Ibland vill man kräkas lite på sig själv. Nåväl, bot och bättring efter nyår! Säger så om det mesta numera. Läste Bridget Jones dagbok häromdan och har blivit inspirerad. Så nu måste jag väl köpa en våg så att jag kan väga mig varje morgon. Eller kanske inte...

Har varit hos mamsen ett tag nu och det har kännts ganska bra. Skönt att slippa ha ångest hela tiden samtidigt som jag nu känner rastlösheten komma krypande. Har så många idéer och projekt som jag kommit på de senaste dagarna. Får lägga lite band på mig bara. Finns viktigare saker som måste tas hand om innan kreativiteten tar vid.

Imorgon tänkte jag försöka ta mig tillbaka till civilisationen, det vill säga Uppsala. Min orginalplan var att åka till flygplatsen tidigt som fan men jag vet inte hur alert jag kommer vara klockan fem imorgon bitti. Vi får väl se. Hyser dock gott hopp om att jag ska ta mig till Uppsala innan kvällen.

Fick finfina julklappar av min snälla mor. Ett halsband, en pyjamas med älgar på, en championoverall, en stavmixer och en parfym. Min mamma är bäst, det vet hon att jag tycker :) Övriga julklappar var: en knivslipningsgrej av Noodle så att jag kan slipa mina globalisar, chokladbluttar med misstänkt fiskdoft av E och tåspretare med grodor på av V.

Humhum, så var julen över för den här gången. Granen var som vanligt sned och vi hade givetvis för mycket mat. Som det ska vara helt enkelt. Fast det kändes lite ensamt. Fyra års kontinuitet i julsammanhang är väldigt lång tid för mig. Överlevde det också. Finns det måhända ljus i slutet av tunneljäveln?

/H

När ska tårarna ta slut? Inte än på ett tag gissar jag. Det är väldigt jobbigt att packa ner alla saker. Varenda sak har sin egen historia och nästan alla grejer påminner mig om Noodle. Usch, jag blir så trött på mig själv och mina stormiga känslor.

Fick ett brev från Foxy idag. Hon skickade en hel bunt med kort från passagentiden. Bland annat några kort från förra årets nyårsfest. Det är sista gången vi hade riktig fest här hemma. Noodle har nog faktiskt rätt i att misären började när jag blev FörstRen men jag ville verkligen göra det för mig själv och Vajan. Kan inte låta bli att undra hur det skulle ha varit om jag hade orkat hålla ut tills dess att mitt ordförandeår är över. Så ska man inte tänka, det är dumt, då mår man bara ännu sämre.

Om några timmar ska jag åka till mamma. Ska bli skönt samtidigt som jag vet att jag kommer sova och gråta mest hela tiden. Har i alla fall lyckats handla de flesta julklapparna nu. Det lossnade lite idag. Är väldigt nöjd med de flesta inköpen så jag hoppas på succé. Hjälps i och för sig inte, det kommer ändå att kännas väldigt ensamt på julafton. Till på köpet visar de inte "Sound of music" på TV heller. Det var bättre förr...

Nåväl, det är väl bäst att fortsätta med packandet ett tag till så att det inte är så mycket kvar efter jul. Kommer kännas mycket konstigt att inte bo här mer och väldigt ensamt. Någon gång måste man dock stå på egna ben och det är dax nu, redo eller ej.

Det här blev ju jävligt muntert. Vill man skratta i tragiken så kan man titta på ett otroligt fint julkort som jag gjorde till min första hemsida. Det har lockat många skratt genom åren :-)

/H

Igår fyllde jag år. Tjoho! Det var riktigt roligt för första gången på väldigt många år. När jag tänker efter har jag svårt att ens komma ihåg en bättre födelsedag. Det vill säga om man inte räknar in de som innefattade "My little ponies" och charader. Ens uppfattning om vad som är kul ändras visst med åren. Hursomhelst så var det jättetrevligt och jag vaknade lycklig i morse :-)

Blev faktiskt firad redan i förrgår på styrelsemötet. Tjejerna hade köpt presenter och bakat tårta. Det var en bra avsluting på terminen. Avslappnat och mysigt. Jag fick en chokladask och tre stycken jättefina hårspännen av flickorna. Hade den röda blomman på mig igår till Ankans stora lycka. Träffade henne på Snerkan senare på kvällen.

L lurade mig igår och sa att vi skulle gå på restaurang hon och jag. Det var jätteviktigt att jag skulle vara på Norrlands kvart över sex. Jag misstänkte att det var någonting som var på gång men var så övertygad om att om det skulle vara en överraskningsfest så skulle den va på nationen så jag trodde att det skulle sitta ett gäng muppar inne på hennes rum och vänta. När jag kom dit så var hon inte ens där så jag satt och snackade med Birk-L ett tag. Sen dök hon upp och var jättestressad och hade sig som vanligt. Så var det ett djälva tjat om att E skulle ha sin kniv och var jättearg för att den slarvats bort. Så då ville L att vi skulle gå förbi där och lämna den. Jag tänkte väl inte mer på det utan var mest hungrig. När vi så kom till E så öppnade Å, i egenskap av hovmästare, dörren. Då fattade jag. Lite trög jag vet.

Temat för kvällen var Fawlty towers, eller hur det nu var ;) Komplett med N som Manuel, E som kock, Å som hovmästare med läskiga ögonbryn, B som diskare, L som väninna och A som gigolo. A föll ur rollen ganska snabbt och blev sitt vanliga jag. Däremot så lämnade han ett inte allt för snyggt sugmärke på halsen innan han gick vidare på tentafest. Det gör ont med hickies, det hade jag glömt. Maten var jättegod och servisen oklanderlig. Hovmästarn tabbade sig lite men han såg väl inte för ögonbrynen. Jag och L blev i alla fall jättefulla och det hade kunnat sluta i riktig katastrof men det löste sig. Jag fick dessutom jättefina chokladformar så nu jävlar ska här göras tryffel i massor!

Fick andra fina presenter också. Noodle hade köpt en jättefin skärbräda och mamma hade skickat ner två tenntrådsringar som också var jättefina. I övrigt så hörde de som brukar höra av sig av sig så summa sumarum var dagen väldigt lyckad. Jag har tur som har så fina vänner!

Nu ska jag nog äta lite mat innan packandet tar vid igen...

/H

Känns mycket bättre nu än sist jag skrev. Har tagit tag i packandet. Har insett att jag har samlat på mig en hel del prylar under åren. Vet att man ska rensa när man packar så det blir nog en och annan afrikapåse innan jag är klar. Blir nog bra det här till slut.

Ikväll ska vi ha sista styrelsemötet för terminen. Förhoppningsvis så ordnar allt upp sig till det bästa inför nästa termin. Det kommer nog krävas mer lagarbete än tidigare för att driva Vajan i vår. Skam den som ger sig, eller nåt :)

Pratade med Noodle i söndags. Vi kom inte direkt fram till någonting nytt men det kändes ändå bra att prata lite. Just nu är jag i den nostalgiska fasen och saknar det vi hade tillsammans och honom givetvis. Allt blir liksom glorifierat. Visst hade vi det bra men det fattades något och det är lätt att glömma i tårdimman. Som jag sagt förut, känslor försvinner inte på tio minuter.

Nej, packa lite porslin kanske innan jag ska gå ner på stan och se om jag hittar lite julklappar. Det gick jävligt dåligt sist för att uttrycka sig milt...

/H

Igår var jag jätteledsen och idag är jag tyvärr också jätteledsen. Livet är tungt. Orkar inte börja packa heller. Jobbigt. Vill inte alls vara ensam ikväll men jag orkar inte gå på personalfest och bli full och tragisk. Konstigt det där. Jag vill inte vara ensam men jag vill inte heller umgås med folk som jag inte känner väldigt väl. Orkar inte vara glad och då måste man alltid svara på en massa frågor. Vet inte vad jag ska hitta på. Det är inte så kul att vara hemma om man säger så. Till på köpet ringde pappa idag och jag orkade inte dra hela historien för honom. Så nu mår jag ännu sämre. Misär.

/miss(lyckad)

Fredag igen. Sista rycket nu innan terminen är över. Ska bli skönt samtidigt som det kommer kännas tomt. Åker till mamma nästa lördag så än har jag några dagar kvar i misären. Räknar ner dagarna tills dess att jag får flytta ut. Det är jobbigt att bo kvar i minnena. Grät en skvätt igår igen. Vet inte riktigt varför men ändå. Vissa dagar är värre än andra.

Har roat mig med att göra godis till luccegasken den här veckan. Blev två lååånga dagar i köket. Tror inte det var värt det egentligen eftersom folk var både mätta och relativt fulla när det väl var dags för efterrätten. Var bordschef i gulan under sittningen. En intressant upplevelse. Lärde mig en hel del. Bland annat att värmeljus kan självantända. Tur att man inte hetsar upp sig för en liten eldsvåda. Det gick i alla fall bra och Stikkan såg ut att vara nöjd och belåten.

E gick på vilja sista timmarna men hon klarade det. Precis som jag visste. Ibland kan man faktiskt ignorera kroppens signaler och gå på vilja. Lite adrenalin spelade säkert också in. Nu är det gjort och jag hoppas att hon kan vara nöjd. Fint blev det och gott smakade det enligt utsago. Orkade inte äta så mycket på sexan men revbensspjällen var goda. Visade mig verkligen från min bästa sida när jag mumsade dem med händerna. Haha, en riktig norrländska ;)

Ikväll ska vi ha kammarkväll, äta pepparkakor och dricka glögg. Känns som ett lugnt och avslappnat slut på terminen. Förhoppningsvis blir det lite rejv senare. Ska inte glömma julskivorna den här gången!

/H

Så var helgen över igen. Helt emotionellt utmattad men ändå ganska nöjd. A har verkligen rätt när han säger att alla är ledsna just nu. Det avspeglar sig i allt.

Stipmiddagen i fredags var en lyckad tillställning. Å var nöjd och glad. #58 drygade sig som vanligt men vem lyssnar på honom? Han är en föredetting. Alla vet att det är bäst just nu, i alla fall till den 1:a februari ;-) De flesta var nöjda och det är huvudsaken. Jag har dock bestämt mig för att aldrig mer skala havskräftor. Inte frivilligt i alla fall!

På lördag var det så dags för gärde. Det var väldigt trevligt att E och A ville vara med. A var dock jättemätt eftersom han hade ätit julbord på dan. Han var dock en exemplarisk Härk och hjälpte FörstRen ner från stolen efter "O gamla klang". Jag hade vissa problem med mina röda skor. Men snygga är de! Blev ganska trött på P som tyckte att jag hörde av mig för sällan. Fick en hel del kritik från ÄVRIS som jag verkligen inte orkade med i lördags. I och för sig tror jag inte att alla vet om mitt traumaliv men de som gör det hade kunnat tänka efter lite. Kände mig väldigt misslyckad efter gärdet.

Jag och Ankan hade planerat ett jättefint litet luccetåg. Det blev också väldigt lyckat. Birkisarna fick tre stycken vackra tyllkjolar i julklapp. Jag är allt ett riktigt fruämne som kan sy så fint. Hehe. Ankans texter var dock lite speciella för att inte säga perversa men pojkarna verkade nöjda. När de sedan kom och hälsade på oss så uppträdde baletten. Precis som jag hoppats men jag visste faktiskt inte om det skulle bli så. De sjöng en otroligt rolig låt som inte går att återberätta. Antingen var man där eller inte :) Tyvärr så tog Å fel kjol så han hade lite svårt att andas. Vi hade sytt en som var lite mindre än de andra. B har inte riktigt skaffat sig birkarlarondör ännu! Sen skanderades det och jag vann *flin*.

Efter gärdet blev det trauma. En av mina små vajor har det jävligt jobbigt just nu. Tyvärr var det inte bara hon som tyckte det var jobbigt utan fler drabbades. Ingens fel men tråkigt. Hade ingen lust att gå hem till min misär efter det så jag följde med N på efterfest. Den var ganska lam så jag hamnade hemma hos L efter ett tag. Snäll som hon är fick jag sova där så jag slapp vara ensam. Kände verkligen inte för det i lördags. Fick höra att jag tagit allt täcke under natten. Förlåt för det :-). När jag vaknade insåg jag att jag inte kunde gå till Norrlands i min röda glitterklänning så jag lånade lite kläder också. Vilken liten parasit jag är! Träffade B på vägen ner till nationen. Birkisarna hade städvecka på vinden tillsammans med A-laget. E berättade senare att Kongo varit nere vid elva för att städa Inre läs. Då var han fortfarande stupfull. Tror inte att det blev något städat på vinden för laget igår :)

Vill ta tillfället i akt och tacka mina vänner som orkar ta hand om och/eller lyssna på mig när jag är ledsen (och full ibland). Tack till E, L, A, B, Å och N. Jag skulle inte klara mig utan er :-)

*kram*

/H

Färgen ser konstig ut jag vet men jag försöker uppbåda åtminstone lite julstämning. Det är inte det lättaste i år...

Jag brukar verkligen se fram emot julen varje år. Det beror dels på att jag gillar att köpa presenter till folk jag tycker om och dels på att jag fyller år i denna sena månad. Det där med födelsedagen är ett ganska känsligt kapitel. När jag var liten så var det jätteviktigt för mig att födelsedagen var separerad från julen. Jag hatade när folk köpte kombinerade julklappar och födelsedagspresenter. Det gör jag iofs fortfarande men idag har jag lite mer förståelse för att folk inte har några pengar i december. Vill man göra mig riktigt glad så ska man köpa en present och slå in den i riktigt presentpapper. Inget julpapper. Förresten så har jag lagt ner det där med kalas numera. Det är ändå ingen som har tid att komma.

Imorgon ska jag kocka stipendienämndens avslutningsmiddag. Det ska bli roligt. Blir nog en hel del micklande för att få till det som jag vill men jag hoppas det blir bra. Jag ska inte marinera bär i rom den här gången...

På lördag är det gärde. Ska bli roligt. Hoppas bara att vissa kan hålla sig i skinnet och inte bli så fulla och odrägliga. Var på stan i flera timmar igår för att köpa en underklänning till min röda paljettskapelse. Det blev dyrt men den är snygg som fan. Träffade på Noodles föräldrar på stan, det var en mindre behaglig upplevelse. Noodles mamma såg sur ut. Nåväl, inget att göra åt. Man ska inte gråta över spilld mjölk eller hur det nu var.

För övrigt vill jag bara säga att moonshine är en styggelse...

/H