Läroplan för de frivilliga skolformerna
LPF 94 | Förord
Denna läroplan ersätter 1970 års läroplan för gymnasieskolan (Lgy 70), 1982 års läroplan för vuxenutbildning (Lvux 82) och för gymnasiesärskolan 1973 års läroplan för särskolan.
Läroplanen utgår från en ansvarsfördelning där staten anger de övergripande målen och riktlinjerna för skolverksamheten och kommunerna och landstingen svarar för genomförandet. För statens skolor för vuxna är staten huvudman.
Läroplanen styr
Läroplanen skall styra skolan och innehåller bindande föreskrifter för dess verksamhet. I läroplanen formuleras skolans värdegrund och uppgifter samt anges mål och riktlinjer för verksamheten. Där anges också vem som har ansvar för en viss verksamhet i skolan och vad detta ansvar innebär. Läroplanen uttrycker därmed vilka krav staten ställer på skolan. Läroplanen uttrycker också vilka krav och förväntningar elever kan ha på skolan och vilka krav skolan ställer på eleverna.
Läroplanen gäller för frivilliga skolformer
Denna läroplan gäller för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Skolans värdegrund och uppgifter är gemensamma för hela det frivilliga skolväsendet, vilket är en av förutsättningarna för samverkan mellan de frivilliga skolformerna. De grundläggande värdena är till stora delar gemensamma för hela skolväsendet, dvs. för såväl de obligatoriska som de frivilliga skolformerna. De olika frivilliga skolformerna har också delvis skilda uppgifter och förutsättningar. Detta framgår också av läroplanen.
Läroplanen bygger på skollagen
De grundläggande målen för skolväsendet framgår av 1 kap. Skollagen (1985:1100). Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.
Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter. Utbildningen för ungdomar skall, i samarbete med hemmen, främja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov.
Vuxna skall ges tillfälle att komplettera sin utbildning. Härigenom skall främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet.
Skollagen innehåller också bestämmelser om elevers rättigheter och om kommuners och landstings skyldigheter.
Läroplanens utformning
Läroplanens inledande avsnitt behandlar värdegrund och uppgifter som gäller hela den frivilliga skolan. Följande avsnitt behandlar särskilda uppgifter och mål för de olika frivilliga skolformerna. De mål och riktlinjer som därefter följer skall förstås mot denna bakgrund.
Mål och riktlinjer för den frivilliga skolans verksamhet anges för följande områden:
- Kunskaper
- Normer och värden
- Elevernas ansvar och inflytande
- Utbildningsval - arbete och samhällsliv
- Bedömning och betyg
- Rektors ansvar
Målen anger inriktningen på skolans arbete. De är av två slag. Det är dels de mål som skolan skall sträva mot, dels de mål som skolan ansvarar för att alla elever ges möjlighet att nå. Ansvaret för att skolans arbete bedrivs i riktning mot målen åvilar såväl skolhuvudmannen och rektor som skolans övriga personal. Riktlinjerna är utformade så att ansvarsfördelningen i skolan tydligt framgår.
Programmål och kursplaner kompletterar läroplanen
Programmålen anger vilka kunskaper skolan skall sträva att ge eleverna under utbildningen i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den grundläggande vuxenutbildningen samt i förekommande fall den gymnasiala vuxenutbildningen. Programmålen är på så sätt styrande även för arbetet med kursplaner för de frivilliga skolformerna.
Kursplanerna anger dels kursernas syfte och mål, dels vilka kunskaper eleverna minst skall ha när de har slutfört utbildningen i respektive kurs.
Timplanen för gymnasieskolans nationella program finns som en bilaga till skollagen. Timplanen anger den minsta garanterade undervisningstiden per ämne eller grupp av ämnen som en elev i gymnasieskolan har rätt till, såvida eleven inte dessförinnan minst har uppfyllt kunskapskraven i kursplanen. För gymnasial vuxenutbildning är denna timplan riktvärde för undervisningens omfattning. Timplanerna för den grundläggande vuxenutbildningen och gymnasiesärskolan skall finnas i respektive skolformsförordning. Även dessa timplaner anger riktvärden för undervisningens omfattning. Detta innebär att timplanerna för vuxenutbildningen får överskridas eller underskridas beroende på hur mycket undervisning eleverna behöver för att uppfylla kunskapskraven i respektive kursplan.
Undervisningsmål
De mål och riktlinjer för utbildningen som anges i skollagen, läroplanen, programmålen samt kursplanerna skall konkretiseras i den lokala planeringen. Av skolplanen, som antas av kommunfullmäktige, skall framgå de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de riksgiltiga målen för skolan.
I den lokala arbetsplanen skall den enskilda skolan ange hur målen skall förverkligas och hur verksamheten skall utformas och organiseras. Där anges således mål för verksamheten som helhet. Lärarna utformar tillsammans med eleverna undervisningsmål. Dessa mål och olika elevgruppers behov och förutsättningar är utgångspunkten för val av arbetssätt.
Internationella överenskommelser
För utbildningen gäller även de internationella deklarationer och överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i skolan.
Beatrice Ask
Skolminister
|