Bogserångaren
FLINK, Eriksbergs Mekaniska Werkstad Nb109 byggår 1897
Gullbergskajen.se Ett historiskt år för föreningen; 2 av kajens
100-åriga bogserbåtar har korsat Vänern och återkommit efter sina resor utan
missöden: Se www.bbsverre.se >Projekt
>Säffle
FLINK I
HÅVERUD 2008
Till slut efter mycket ny plåt, svets och färg, har bogserbåten FLINK
passerat samtliga slussar i Dalslands kanal (dock ej Töcksfors på grund av
höjden, eller avsaknaden av den under bron). Från Norska Otteid i väster till
Sillebotten i öster samt flertalet fina öar och vikar, har båten varit på besök
för första gången i sin 111: a-åriga historia.
Vi riktar ett stort tack till Dalslands Kanal, samt alla andra som stöttat oss
och gjort denna fantastiska upplevelse möjlig.
Invigningen av Kungsleden mellan
Trelleborg – Sassnitz 1909
.
På bilden överst syns Gustav V och Kejsar Wilhelm II av
Tyskland vid invigningen av färjelinjen Trelleborg -- Sassnitz 1909 med svenska
färjan Drottning Viktoria
Samt bogserångaren Flink transporterandes flertalet höga stadsmän.
SYSTERBÅTAR TILL FLINK 1897 Nb 109 GEORG_1897_Nb_110
ROSA__1898_Nb_115 MARS__1899_ Nb_119 BORE___1901_Nb_121 BALDER 1901_Nb_125 Alla
utom FLINK är skrotade.
Båtfakta:
Byggd: 1897 på
Eriksbergs Mekaniska Verkstad i Göteborg No. 109 byggspecifikationer enligt
kontrakt.
Längd: 16,22 m
Bredd: 3,91 m
Djup: 2,40 m
Motor: Vid leverans
2 cyl. Compoundångmaskin på 70 IHk 450 varv/min. Nuvarande maskin (1964): Albin
G-62 120 Hkr 1600 varv/min
För att se motorinformation se följande sida: Albinmotor
Provtur 2005 framför det sista Eriksbergs Bygget.
Bogserbåten FLINK varvsbesök Sept. 2000. Början på ett lååångt underhåll…. Varvskylten
hålls i förvar av Medelpads sjöhistoriska förening i Sundsvall
Båten 1992. Trähytten blev lågornas rov, efter en mysig Luciakväll med tända
ljus 1994. Ägarinnan beställer därefter en hytt i stål, Albinmotorn plockas ur
båten och används som betalning för hyttbyggnationen. Överlämnar dock
färdigställandet till nästkommande 3 ägare.
1958-1967
Är det någon som har information eller bilder på FLINK under det gångna seklet, så skriv gärna till adress:
janssonper@hotmail.com se även
bogserbåten Trio Bogserbåten Trio
Kanalbåtar i Dalsland http://w1.302.telia.com/~u30207616/bttrafik.htm
Bogserbåtsintresse?? Kolla: http://www.tugboatlars.se
Nedan följer text som skrivits i anbud och kontrakt mellan Eriksbergs
varv och köparen 1896-97
Anbud
(Anbudsritning 1896)
Undertecknande erbjuda sig härmed att för Hamnstyrelsen i Trelleborg bygga och härställes leverera:
- En isbrytande bogserångare -
I enlighet med detta anbud åtföljd ritning tillverkad af 1 nm svensk fartygs-martinstålplåt och med följande hufuddimensioner:
Längd öferallt = 55 sv. Fot
Största bredd på spant = 13 " "
Djupgående akter = 5½ " "
Maskineriet compound med ytkondensator om ca: 70 ind. Hästkrafter af nyaste och bästa konstruktion.
Ångpannan af 1 nm svensk ångpannemartinstål med godsdimensioner i enlighet med Eng. Loyds regler för ett arbetstryck af 120 " per kvadrat verktum.
Kolförbrukningen ca:
Erforderliga inventarier till fartyg och maskineri, bogserkabel häri ej inbegripen.
Pris Kronor Nittontusenfemhundra /19500/
Leveranstid 41/2 månader efter beställning
Göteborg & Eriksberg den 31 Okt 1896
För Eriksbergs Mekaniska Werkstads Aktiebolag
D. N. K
(Kontraktsritning
1897)
Kontrakt
Emellan hamnstyrelsen i Trelleborg här nedan kallad beställaren och Eriksbergs Mekaniska Verkstad Aktiebolag i Göteborg här nedan kallad verkstaden, rörande byggnad och leverans av en isbrytande bogserångare.
§1
Verkstaden förbinder sig härmed att å dess varv Eriksberg vid Göteborg bygga och därstädes leverera en isbrytande bogserångare av de dimensioner, byggnadssätt, inredning och utrustning m m, som här tillhörande specifikationer och ritning angiva.
Fartygets huvuddimensioner skall vara:
Längd över allt =
Största bredd på spanten =
Djupgående akter =
§3
Maskineriet skall i varje avseende vara utfört av bästa material samt arbete
samt bestå av en vertikal via en propeller direkt verkande ångmaskin av
compoundsystem med ytkondensering, som vid ångtrycket av
§4
För utrönande av fartygets manöverfärdighet, maskinens gång, kolförbrukning, styrka samt kontraktsenlighet i övrigt företages här i närvaro av beställaren eller hans ombud, så snart verkstaden anmält fartyget färdigt till besiktning, en provresa under fyra timmars gång eller längre tid om verkstaden så fordrar, varande beställaren eller hans ombud skyldig, förutsatt inga befogade anmärkningar mot fartygets och dess maskineri kontraktsenlighet förekomma, att fartyget med maskineri och alla tillbehör godkänna och emottaga samt skriftligt intyga däröver avlämna till verkstaden.
Kostnader för denna provresa bestrides av verkstaden.
§5
Beställaren äger rätt att under fartygets och maskineriets byggnad hava ombud närvarande vid verkstaden för övervakande av arbetenas omsorgsfulla och kontraktsenliga utförande varande verkstaden skyldig att tillmötesgå sagda ombuds välgrundade och billiga fordringar rörande mindre ändringar uti fartygets och maskineriets byggnad, inredning och utrustning, förutsatt att framställning därom göres så tidigt att inte påföljande eller delvis färdigt arbete måste raseras samt att de fordrade ändringarna ej förorsakar ökade kostnader eller eljest strider emot detta kontrakts huvudbestämmelser. Skulle ombudet ha befogade anmärkningar mot felaktigt materiel eller arbete är verkstaden pliktig att genast ställa sig till efterrättelse detsamma, varande ombudet dock skyldigt, att, och verkstaden det påyrka, skriftligen framställa sina anmärkningar och yrkanden.
§6
Fartyget med maskineri och alla tillbehör skall till besiktning och leverans vara färdigt den 15 juni 1897.
§7
Får vad verkstaden sig sålunda åtagit betalar beställaren till verkstaden efter order en summa av kronor nittontusenfemhundra /19.500/ som erlägges följande trenne terminer:
1/3 kronor 6500 - vid detta kontrakts undertecknande
1/3 kronor 6500 - då båten går av stapeln och sista
1/3 kronor 6500 - vid leveransen
§8
Om, emot förmodan, fartyget icke är färdigt till leverans på den uti §6 bestämda tiden, så betalar verkstaden till beställaren såsom skadestånd tjugofem /25/ kronor och arbetsdag som leveransen därutöver fördröjes. Tills leveransen blivit fullgjord, likväl med förbehåll av dröjsmålet icke förorsakats av olyckshändelse, s.k. strike eller annat, som verkstaden icke vållat, i vilket fall endast fyra /4/ procent p.a. på enahanda sätt erlägges.
§9
Skulle möjligen olika meningar uppstå rörande rätta tolkningar uppstå rörande detta kontrakt jämte bilagor, vilka icke i godo kunna utjämnas, så må tvistligheterna icke dragas inför domstol utan skola avgöras av en kompromiss bestående av sakkunniga män och i övrigt enligt lag om skiljomän av den 28 oktober 1889. Kostnaden för kompromissen bestrides av kontraktsenheterna gemensamt och till lika del.
§10
Av detta kontrakt äro tvenne lika lydande exemplar upprättade och utväxlade
Göteborg, Eriksberg den 21 December 1896.
Antages Trelleborg den 2 januari 1897 På hamndirektionens vägnar: Olof H. XXX.
Källa: Landsarkivet Göteborg, Polstjärnedepån. Eriksbergs Mek. Verkstads arkiv: Kontrakt: Nybyggen (Huvudserie) 1873-1900. Ofta onumr. Fl AA:1
Specifikation öfer en bogserångare
Tillhörande de kontrakt af 21 Dec. 1896 emellan Hamnstyrelsen i Trelleborg och Eriksbergs Mekaniska Werkstads Aktiebolag i Göteborg.
Ångaren bygges i full öferenstämmelse med denna specifikation samt efter verkstaden utarbetade ritningar
Måttsystem Alla i denna specifikation förekommande mått äro svenska verkmått, såvida icke annat serskildt nämnas.
Hufuddimensioner Längd
öferallt =
Största bredd å spanten = 13 "
Djupgående akter = 6 "
Materialier Alla väsentliga delar såsom spant bottenstockar, köl, stäfar, däcksbalkar, vattentäta skott samt bordläggning af 1" mjuktmartinstål, till mindre viktiga delar såsom kolboxtak, kappar, durkar i maskin och pannrum m.m. används gods engelskt jern. Allt trä fritt från blåyta och större qvistrar samt af torr och fullgod beskaffenhet
Materialdimensioner:
Köl och förstål 31/2"x3/4"
Propellerköl och roderstäf helsmidd ram 3½"x1"
Roder med nödiga stoppare, rorlås och rorpinne, hjertstock 2½" i diam. Roderplåtar dubbla 1/8", en reservroderpinne, ansättningsbox med packning i däcket, roderramen fylles med cement.
Spant 2"x1½"x5/16" alla gående upp till relingen med 20" distans.
Mellanspant å förskeppet mellan förstäfen och pannskottet gående 2´ öfver och 3´ under vattenlinien af samma dimensioner som hufudspanten.
Bottenstockar 8"x1/4" på hvarje spant
Förstärkning för isgång, utom mellanspanter anbringas et band af 3"x2"x3/8" dubbla spantstål å hvardera sidan, gående från förstäfven till pannskottet i jemnhöjd med vattenlinien och nitas till spanten hvarjemte bottenstockarna i skeppet förhöjas och å stäfven pånitas en dubbel skena.
Bordläggning: Kölstråket i vattengångar samt stålplåtarne 5/16", öfriga plåtar 1/4", dubbelnitas till köl och stäfvar samt i alla tvärvexlar, långvexlarne enkelnitas, alla tvärvexlar nitas på bricka.
Vattentäta skott: 3e till antalet af 1/8" stålplåt stagas väl med 2"x1½"x1/4" vinkelstål och förses med våghålskranar af messing att öppna och stänga från däck. Däcksförskrufningar af messing.
Kolboxskott af 1/8" plåt väl stagade med 2"x1½"x1/4" vinkeljern samt försedda med kolluckor i eldningsrummet. Kolluckorna förses med nödiga beslag. Till varje kolbox et trall af gjutjern anbringas i däcket.
Däcksbalkar placeras på kvartsannat spant af 3½"x21/4"x5/16" nitade till spanten medelst plåtknän.
Durkbalkar 1½"x1½"x3/16" på hvarje spant.
Waterbandsplåt = 11"x3/16" nitade till däcksbalkarne
Listen af halfrundjern anbringas utvändigt såsom af ritningen visas
Reling rundt fartyget af 4"x2½"x3/8" vinkelstål.
Maskin- och pannkapp göres af 3/32" plåt och vinkeljern, förses med nödiga luckor och beslag. För att pannan skall kunna lyftas utan att rubba trädäcket skall däcket öfver pannan utgöras af refflad plåt fästadt med skrufvar.
Skanskapp af 3/32" plåt med plåtlucka och nödigt beslag.
Maskin- och pannbäddar af plåt och vinkelstål väl förbundna till fartygets botten och sidor
Barrier af smidda rundjernsstöttor fästade till relingen ca. 12" höga vid sidorna och ca 24" på backen med ledstång af 1" rundjern. En port anbringas i hvardera sidan.
Däcksbeklädnad af prima furuplank 2½" tjocka och 4" breda omsorgsfullt drifna och beckade samt oljade, fästade med galv. skrufvar. Waterbordeplankor af furu långs sidorna, vid backen och rundningen akter af ek. Från backen till akter lägges däcket nedsänkt 10" under relingen, vid backen lägges detsamma i jemnhöjd med relingen.
Spygatt 3 i hvarje sida i brädgången ca 6"x 3"
Inredning under däck i enlighet med ritningen, längst fören anordnas en skans för besättningen och klosettrum. Skansen inredes med 2e kojplatser, ett skåp för däcksattiralj, en lejdare till däck, en mindre kamin med rör, en luftventil och 3 däcksglas i däcket.
Fartygets sida garneras, å durkbalkarne lägges durk af furu med lucka för åtkomst åt rummet innunder.
Emellan pannskottet och skansen ett mindre lastrum med durk och garneringsribbor af furu, en luckkarm av plåt med lucka af trä med nödiga beslag.
Akter om lastrummet maskin- och pannrum, som inredes med skåp, hyllor och bänkar, durk af refflad plåt emellan maskinen och pannan, på sidorna om maskinen af trä.
Akter om maskinskottet anordnas en hytt för kaptenen och inreded med 2e inklädda soffor med lösa sitsar att äfven användas till förvaringsrum. Till hvardera soffor 2e madrasser klädda med möbeltyg, ett bord med utdragsskfva, inreds inunder med tvättställ och en utdragslåda, en spegel, två mindre balanslampor, 2 spottlådor.
Durken belägges med linoliummatta, sidorna i hytten garneras. En kapp öfver hytten med skjutlucka och dörrar med messingsbeslag. I hvardera sidan af kappen ca 4 fönster, deraf 2 med öppningsbågar, fönsterna förses med skyddsgaller, kappens tak klädes med duk, en nedgångstrappa med messingsskodda steg och handräcke af polerat trä med messingshållare, på sidorna om trappan inrede skåp för kläder m.m. Såväl kapp, inrede som möbler göras af furu.
Styrinrättning af god och ändamålsenlig konstruktion med ratt af gjutet jern och polerade trähandtag. Rorledningen bestående af stänger och ketting leder å däck längs fartygets insida. Der ledningen går öfver däck skyddas densamma med kapslar af jernplåt. 2e ansättningsskrufvar anbringas å ledningen.
Talrör från rormannen till maskinrummet
Skärm för rormannen helt öppen akterifrån, å framsidan med reglerbara fönster och ett fast ett i hvardera sidan. Trall för rormannen.
Ventillatorrör
Pållare
Cementering fartyget cementeras i för- och akterskaipen samt längs hela kölen med Portlands cement och sand.
Däckspumpar:
Lantärnstatif med skärmar vid barrieren å backen.
Wärmeledning af röda ångrör i kaptenshytten
Målning allt jernarbete målas 2e gånger med mönjefärg samt botten dessutom en gång med A. Fartygssidan ofvan vattnet utombords målas därefter, sedan den blifvit väl spacklad, minst 2e gånger med oljefärg af kulör, som af Beställaren bestämmes. Allt inombords målas fullständigt.
Inventarier
1 Flagga
1 Namnstandar
1 Par sid-lantärnor af galv-plåt och af laglig storlek
2 Topplanternor
8 Björkfrihus m stroppar
2 Lifbojar
2 Handpytsar af ek med galv. beslag
1 Slaggpyts
1 Par åror
2 Båtskrokar
2 Berlingar
1 Landgång
1 Warpankare
45 Famnar 3½" tross till ankaret
2 Förtöjningstrossar 3" om 15 famnar hvardera
2 Färgburkar
1 Oljedamjean om
1 Kopp
1 Levang
1 Tjärgvars
1 Fräsgvars
Göteborg a Eriksberg den 21 Dec 1896
Maskinspecification
Tillhörande kontraktet af den 21 December 1896 emellan Hamnstyrelsen i
Trelleborg och Eriksbergs Mekaniska Werkstads Aktiebolag i Göteborg.
Alla nedanstående mått äro engelska.
Allmänna bestämmelser: Maskinen af Compound systemet med
ytkondensator samt vefvarne i 90 grader vinkel, skall vid ett ångtryck af
Maskinens hufvuddimensioner:
Högtryckscylinderns diam. 7
½"
Lågtrycks " 16
½"
Slagets längd för båda cylindrarna 10
½"
Wefaxel diam. i lagergångarna minst 3
½"
Propelleraxelns diam. i hylsans akterända
Propelleraxelns diam. i hylsans förända
Maskinen konstrueras med 2e vertikalt efter hvarandra stående cylindrar,
uppburna å babordssidan af 2e gjutjernskolonner utgående från kondensorn samt å
styrbordssidan af 2e smidda stålkolonner.
Afloppet från lågtryckscylindern till kondensorn anordnas genom den aktra
gjutjernskolonnen.
Lågtryckscylinderns slidskåp anbringas i akterkant af lågtryckscylinderns
och högtryckscylinderns slidskåp i förkant af densamma.
Slidarna skola drifvas af hvar sin slidrörelse med dubbla exenterskifvor
och böjda slidlåsar och skall högtryckscylinderns omkastningshäfarm vara
försedd med en rörlig klots, så att fyllningen i högtryckscylindern må kunna
varieras från 0,4 till 0,6 af slagets längd oberoende af lågtryckscylinderns
fyllning.
Cylindrarne af tätt och finkornigt gjutjern, gjutas hvarfår sig
och bultas tillsammans, Cylindrarne skola innan de i fartyget insättas ,
profvas med ett kallvattenstryck af: för högtryckcylindern 175 ibs pr sqr inch.
och lågtryckscylindern
Ångröret från pannan till maskinen profvas med
Pistanstångsboxarne skola vara lösa och fastbultas till
cylinderbottnarne. Såväl pistanstångs- som slidstångs boxar skola hafva
bussningar och glander af metall.
Säkerhetsventiler apteras till lågtryckscylinderns topp och botten
samt en till lågtrycksreeceivern.
Aftappningskranar till såväl cylindrar som slidskåp, äfvensom
nödiga smörjkoppar apteras.
Manövreringsventil fästes till högtryckscylinderns slidskåp och
apteras dessutom en ventil eller kran för direkt ångpåsläppning till
lågtryckscylindern.
Klädsel cylindrar, slidskåp samt cylinder och slidskåpslock klädas
med isoleringsmassa och jernplåt. Hufvudångröret till maskinen som och
föreningsröret mellan cylindrarne klädas omsorgsfullt med isoleringsmassa och
målas.
Möllerups lubrikator levereras, sam och nödiga pålägg, rör, kranar
för anbringande af indikatorer.
Pistaner af gjutet jern med lösa lock /jimbrings/ sam fästas med
pinnbultar, muttrar och laxsprintar. Högtryckspistanerna anordnas med s.k.
Ramsbattomsringar med ansättning, lågtryckspistanen med en vanlig tätningsring
och spännfjedrar. Sliderna af hårdt och tätt tackjern båda polana fyrkants
slider.
Pistanstänger och tvärstycken smidas i ett stycke af prima
martinstål.
Tvärstyckena förses med ansättningsbara lagerskålar /utvändigt
fyrkantiga/ af extra hård lagermetall.
Guiderna af hårdt och tätt gjutjern med stor slityta, fastbultas
till cylinderstativen.
Wefstakarne af smidt prima matinstål med klyka i öfra ändan med
sätthärdade tvärstyckstappar. Nedre vefstakslagren af god lagermetall eller och
af lagermetall med hvitmetalls fodring.
Wefaxeln af prima smidt martinstål helsmidd med dubbla vefslängar
och helsmidd axelkoppling. Å vefaxelns aktra kopplingsfläns apteras ett
rundbaxningshjul.
Slidrörelsen enligt Stephensons system, exenter, stänger,
slidstänger, häfarm och axeln för slidomkastningen af smidt prima martinstål.
Slidkåpan, dubbla böjda med fastsmidda tappar af stål sätthärdas. Slidklotsarna
itudelade af extra hård lagermetall.
Slidomkastningen medelst spak med låsinrättning.
Slidstängerna af smidt martinstål skola hafva styrning vid cylindrarnas
öfra ända, samt styras nedtill af serskilda guider fästade till
slidskåpsbottnarne. Slidstångshufudena skola vara ansättbara.
Exenterstängerna af smidt martinstål med ansättbara metall lager
för exentertapparne.
Exenterskifvorna af gjutet jern med stroppar af metall.
Exenterskifvan för rättgång placeras i slidstångens centerlinie.
Ramlagren af gjutet jern med 3e lager ramlagren /utvändigt
fyrkantiga/ göras af bästa lagermetall eller och af metall med
hvitmetallsfoder. Öfverfallen göres af gjutjern.
Ytkonensor af gjutjern med gjutna tubplåtar och förtenta
messingstuber. Tubernatätas i tubplåtarna medelst träbussningar. Å kondensatorn
anbringas nödiga manhål och aftappningsskrufvar, en kran för inmatning af sodalösning
samt en kran eller ventil för spädmatningen.
Luft- och circulationspumparne skola drifvas med balancer från
lågtryckstvärstycket och försedda med foder /eller mellanstycke/ kunna,
ventilsäten och ventilanslag af metall samt ventiler af patent fibermassa. Båda
pumparne placeras på en gemensam itudelad suglåda af gjutjern. Pumplacken af
gjutjern med gjander och bussningar af metall. Såväl circulations- som
luftpumpen förses med nödiga snyft- och aftappningskranar.
Matare- och länspumparne en af hvardera slaget, placeras på
sidorna om luft- och cirkulationspumpen och drifvas af samma tvärstycke som de
sednare. Pumparne förses med foder, plungers, ventilsäten och ventiler af
metall. Pumparne göras af samma storlek och förses med snyftkranar och aftappningsskrufvar.
Matarepumpen förses med en fjederbelastad säkerhetsventil på trycksidan och en
regleringskran på sugsidan.
Luftpumpsbalancer med axel och topp af stål, balancelagren
ansättningsbara af gjutet jern med ingjuten hvitmetall eller med lagerskålar af
hård lagermetall.
Smörjinrättningar till alla större lager och till guiderna lemnas
en automatisk smörjkopp af montgomery´s patent och anordnas i öfrigt passande
syphonsmörjkoppar till slidrörelsen, pump- och balanslänkarne m.m.
Wattenspolningsrör med kranar lemas till ramlagren, vefstakslagren
och exenterskifvorna.
En vacuumeter till kondensorn.
Propellerhylsan af segt och godt gjutjern med en extra hård
gjutjernsbussning i aktra ändan, samt försedd med en packningsbox i förliga
ändan.
Alla bottenkranar som och alla öfriga kranar i maskin- och
eldrummet göres av metall, samt alla afloppsventiler å skeppssidan för
pumparnes afloppsrör af godt gjutjern med ventiler och säten af metall.
Samtliga bottenkranar förses med ångventiler för genomblåsning med ånga vid
gång i issörja. Trycklager lemnas.
Propeller- och mellanaxlar af martinstål med helsmidda kopplingar.
Propellern högergängad göres efter godkänd ritning i tackjern.
Ångpannan cylindrisk harigantel med återgående tuber, göres enligt
Eng. Loyd´s regler för ett arbetstryck af
Ångpannans hufvuddimensioner skola vara,
Yttre diam. 6'
10"
Längd 6'10"
Eldstadens inre diam. 2'8"
Eldytan ca 250
sqr fot
Tuberna skola vara 2 1/2" utv. diam. med en horizontel delning ej
understigande 3 1/2". Ångpannan konstrueras så, att den blifver lätt
åtkomlig för rengöring, den förses med 3 stycken manhål, ett på toppen af
pannan och 2 stycken på pannans framgafvel, ett på hvardera sidan om eldstaden.
Ångpannan vattenprofvas före insättningen i fartyget i enlighet med Kungl.
Förordningen för passagerareångfartygs besigtning. Efter kallprofvet profvas
ångpannan under ånga, bestrykes med mönjefärg, samt beklädes med cementin.
Ångpannan förses med fullständig författningsenlig armatur med serskilda kranar
eller ventiler för ångpumpen, hvisselpipan, värmeledningen och manometern.
Glasrörsstället förses med serskilda afstängningsventiler eller kranar på
såväl ång- som vattensidan. Profkranarna skola placeras direkt på pannan och ej
på glasrörsstativet. Alla å pannan befintliga ventiler skola vara så anordnade,
att spindelboxarne å densamma kunna ompackas äfven då pannan är under ånga.
Säkerhetsventilerna skola vara dubbla fjederbelastade.
Rastenna af gjutet jern.
Eldstadsluckan balancerad, förses med lufthål. Ångpannan förses
med gjuten luckram med hyfladt anslag för eldstadsluckan äfrensam lätt
påsättbar askungslucka.
Rökupptaget göres dubbelt, det inre af 2/16" och det yttre af
1/10" plåt starkt och väl ihopsatt samt fästadt till pannan medelst
pinnbultar. Luckorna i rökupptaget förses med nödiga gångjern, handtag, krokar
etc.
Hvisselpipa med rör och kran lemnas och förses med ledning till
styrhjulet.
Ångskorstenen göres af blank messing.
Ångpump af god konstruktion som äfven kan drifvas för hand
uppsättes i maskinrummet. Pumpen skall kunna suga från pannan /afstickare på
utblåsningsröret/ kölen och sjön, samt kunna trycka till pannan, till däck,
till sjön och till kondensorn. Nödigt antal skåp, hyllor, maskindurkar och
lejdare till maskinrummet äfvensom ventilarorer med vridbara hufvar lemnas.
Alla ytor å maskinen som ej slätfilas skola målas till ambudets godkännande.
Inventarier
Nödiga eldnings- och rengöringsverktyg.
Erforderliga skrufnycklar
1 Mindre skrufstycke
1 Mejselhammare
1 Kolhammare
1 Hammare af tenn
4 Filar
4 Mejslar
4 Borr
1 Borrsoch
1 Filklofve
1 Skrufvmejsel
1 Skrufvpinne
1 Talgspruta af metall
1 Wattenspruta
1 Wattenpyts
2 Kittburkar
1 Oljecistern om
1 Talgcistern för ca
1 Oljepåfyllare
2 Smörjkannor
1 Oljedamjean
1 Kvast
2 Skrapor
2 Lampor
2 Lyktor
1 Askpyts af plåt
I reserv lemnas
1 Propeller
1 Ställ master
4 Ångpannetuber
10 Kondensor proppar
1 Säkerhetsventil
Göteborg o Eriksberg den 21 Dec. 1896
Samtida händelser
7 november 1896
Ordföranden föredrog infordrande anbud å bogserångare. Sådana hade inkommit med
thy åtföljande ritningar från Ljungrens Verkstads AB, A/S Helsingörs jernskibs
och Maskinbyggeri, Göteborgs Mekaniska Werkstads AB, Eriksbergs Mekaniska
Werkstads AB, Kockums mekaniska Verkstads AB, Berglunds Mekaniska verkstads AB,
AB Vilhelmsbergs mekaniska AB och W. Lindbergs Verkstads och Warfs AB.
Uppdrogs åt ordföranden, vice ordföranden och kapten A.J. Westerberg att från
Göteborgs Mekaniska verkstads AB och från Eriksbergs mekaniska Werkstads AB
begära närmare upplysningar och derefter med endera afsluta köp.
12 december 1896
Eriksbergs anbud antogs. Budet låg på 19.500:- likväl med några små ändringar i
arbetets utförande nämligen att bogserkroken måtte så mycket som möjligt
flyttas närmare skorstenen, att en mast insättes och att ankaret förses med
kätting.
29 juni 1897
telegram från Eriksbergs mek. Werkstad att hamnens bogserångare ”Flink” blir
leveransklar ca 6 veckor efter den 9 dennes.
4 augusti 1897
uppdrogs åt ordföranden att låta bolaget ”Öresund” för sjöfara assurera hamnens
bogserångare ”Flink” att gälla i hamn och till sjöss mellan Helsingborg och
Ystad.
23 september 1897
Hamnens bogserångare ”Flink” har enligt hamnmästarens meddelande under gårdagen
den 22 dennes inbogserat svenska skonerten ”Augusta”.
Staden Trelleborg förbinder sig att genom
signalering med sin ångslup ”Flink” vid de tillfällen då postångaren från
Sassnitz under tjocka väntas.
5 november 1909
på förslag av ordföranden beslöt hamndirektionen att upplägga bogserångaren
”Flink”
3 maj 1917
ordförande anmälda att Johannesdals Trävaru AB i Sundsvall var spekulant på
bogserbåten ”Flink”. Priset för ”Flink” sattes till lägst 28.000:-.
Ägarlista för
bogserångaren FLINK Eriksberg Nb. 109
Byggår 1897 klar på varvet den 4 aug. därefter har ägare varit enligt följande:
- Hamnstyrelsen i Trelleborg Flink läggs upp 1909 efter invigningen av färjelinjen till Sassnitz pris på Flink fastställs 1917 när nästa ägare är spekulant
- 1917 Johannesdahls Trävaru AB Sundsvall köper Flink för 28000:- (Källa: Stadsarkivet Trelleborg, Per Grönlund)
- 1931 överläts Flink till
Ankarsviks Ångsågs AB Namnbyte från Flink till Carlsvik
- 1937 Ändras namnet till Karlsvik
- 1948 Är Ankarsviks AB ägare till båten
- 1956 29/10 går bolaget upp i Svenska Cellulosa AB.
- 1958 15/4 Karlsvik säljs
till Nils Rune Nilsson i Töre 1959, det monteras en Fairbanks Morsediesel
8-cyl 185 Ehk från ett landstigningsfordon som medverkade i D-day i
Normandie.
(Fallrepet.se)/// Staffan Öberg
Amerikanska maskiner " Fair Banks Morse".
År 1959 konverterades Rune Nilssons " Bergvik" f.d. " Karlsvik" till motordrift, Rune hittade/köpte en gammal maskin från Ö-vik, som var tänkt att mont. som hjälpkärra i någon större bogserbåt i Ö-vik, men den var väl stor och klumpig för detta ändamål, och det var en " Fairbanks Morse" om 150Hkr / 800-900 rpm. en rak 8, vacker maskin med vackert namn, efter att ha provkört den ett antal gånger och för varje gång fick Rune be, ( Rune var ganska duktig på att charma fruntimmer), den språkkunniga engelsklärarinnan frk. Söderholm i Töre, att skriva brev till Amerika och beställa mera kolvar och foder, när så alla foder var bytta kom vi igång, eftersom ljuddämpare saknades, förväxlades vi ofta med Kolbjörn, tills vi blev synkliga, slutet för denna motor kom 1961, på resa genom Altappen i Luleå, motorn var utrostad och det kom vatten i oljan, men vi kom fram till Karlsvik och sedan motorbyte i Luleå , Albin G-62 T, till frågan, är det någon maskinkännare som vet mer om F-B.morses maskin program/ motortyper, den omtalade maskinen kom från något krigsfartyg. ///
Det var nog samma ljudnivå oavsett det stod
GM-Albin-Scania, men i detta sammanhang kommer jag ihåg en händelse på
båtvarvet i Risögrund, Rune hade Bergvik upplagd för konvertering från ånga till
motor, ekonomin tillät endast en gammal Fair Banks Morse, men den här dagen på
våren hjälpte jag Rune med rensning i kölsvinen när Gottfrid Åström kom ner och
tittade på Bergvik, Åström tyckte att Bergvik hade ett fint akterskepp, alltså
för att propellern skulle få bra vatten flöde, men så kom ändå kommentaren om
maskinvalet :" Nå no skulle det passa med en GM, men ska de vara GM ska de
vara pengar". Sedan gick Gottfrid sakta uppöver slipen. Vet inte om jag
någonsin sett Rune N så förbannad, men han visste samtidigt att det var
sanningen som uttalats, och den har alltid kunnat vara obehaglig.///
Amerikansk kvalité är som den är och cylinderfodren läckte, till sist byts den
ut till; En Albin diesel G62-T 185 Ehk. Som monteras i motorrummet 1961 och båten
byter namn till Bergvik. Registreras in 9 juli 1962 med reg. Nr. SGIM
10305.
(Fallrepet.se 2006)
”Efter att ha läst nuvrande ägares
historik om ,"på min tid bogs Bergvik", tar jag mig friheten att
korr. några "små saker".
Bervik köptes av SCA april -58, bogserade i Töre skärgård med bibehållen
ångmaskin. pga lite virkes uttag för säsongen -59 låg Bergvik upplagd på
Åströms Varv i Risögrund sommaren -59, ombyggnation på börjades hösten -59,
plåtstråken vid kolboxarna byttes, samt rev vi ur hela akterinredningen för
plåtbyte på låringarna, en ballast vatten tank/ rundkörningstank byggdes i
aktern, maskin och panna lyftes ur, och in kom Fairbanks Morse dieseln på 120
hkr, sommaren -60 var åter Bergvik igång ,efter att provkört maskin 3 ggr och
foder byten vid varje till fälle var snart hela maskin omfodrad, vi kom igång
till midsommarhelgen, följande vecka drogs bunt från Ågrundet till Jämtösund, i
juli sommaren 61 var tiden ändå ute för FBM den var upprostad i blocket och tog
in kylarvatten i vevhuset, under bästa högsäsong byttes maskinen på 1 vecka vid
kajen i Luleå, när Storvik kom igång sommaren -63, var Bergvik kvar i
Norrbotten och Storvik kom att hamn allt längre söderut, under vintern drog
Storvik pråmar för Underås i Mälaren, och när sommaren kom drog vi med Storvik
för Bergvik& Ala björkmassa från Kristinestad i Finland till Söderhamn, och
för att upprätthålla pråmbogseringen på Mälaren, togs Bergvik ner till Sthlm,
år 65, under sem.perioden för Underås, skulle Bergvik hjälpa till med Finlandsbogs.
och en kväll efter att jag på börjat min vakt kl.2200 på Storvik tog jag mig
över på Bergvik, som vid tillfället drevs utan besättning men vid Storviks
sida, när jag gick ner i maskinrummet kände jag en " ånga" med
diesellukt, det visade sig ha uppkommit en spricka i pumphuset och dieselolja
sprutade mot motorblocket och vidare på turbon, jag försökte nå brandsläckaren,
men samtidigt slog det eld, så fort har jag aldrig lämnat ett fartyg, i någon
slags rederi sparsamhet fick jag med mig kikaren och en transitor från
styrhytten medan man ombord på Storvik skrek att jag skulle hoppa över till
Storvik, ovan för maskinluckan där lågorna slog upp var det placerat två
stycken gasoltuber modell
Motorblocket har efter branden slått sig och Albin dieseln blir aldrig vad den
varit igen. Rune får ett nytt motorblock av Albin Motor i Kristinehamn och kör
därefter ner båten till Stockholm. Båten sjunker våren 1966 vid Söder
Mälarstrand efter det att ett rör frusit sönder. Rune har större planer i sikte
och säljer Bergvik till;
- 1967 13/9 Gunnar Wikström i
Stockholm köper båten och döper om den till Diana
- 1971 Olle Carlén säljer båten samma dag till nästa ägare
- 1971 HB. Nyköpings varv, Bröderna Gustafsson, Nyköping (Byter plåtar på båten, trähytt, plåtdäck) kvar av ursprunglig båt är ca. 50%
- 1981 13/9 Ingvar Engzell i Stockholm (Enligt Bertil Söderberg Klubb Martim GBG)
- 1988 Peter Adolfsson i Stockholm
- 1991 Anders Strömstedt i Älvsjö, som läser på sjöbefälsskolan i Göteborg. (Grannarna säger att det inte blev så mycket läst....)
- 1992 5/9 Anna Tillqvist i Göteborg (ersätter tidigare trähytt med stålhytt) betalar hytten med motorn som ersättning.
- 1995 6/6 Esko Aalto i Göteborg vars bror Eino svetsar och borstar, säljer båten efter att hans nyblivna fru ser sin rival.
- 1999 5/8 Sonja Wedel i Göteborg, satsar hellre på träbåt, säljer allt av värde för att segla till Holland och halvfull i vatten säljs båten vidare.
- 2000 28/2 Claudia Helms i Göteborg byter namn tillbaka till Flink och installerar en ny Albin diesel G-62 2002 från försvarets lager. Resa 2006 på Göta Älv till Vänern och tillbaka till Göteborg. 2008 Flink på Dalslands Kanal och Snäcke Kanal. Planer::2009 Kanaltur och Vänern.
*