Aligote

 Grön druva med tunt skal och med rykte att ge mediokra viner, men kan även ge kraftiga och fylliga viner. Bästa kommer från byn Bouzeron i Cote Chalonnais.

Nr 5500 - 1995 Bourgogne Aligoté, Joseph Drouhin, 70 Kr

Barbera

Blå druva som används i Piemonte och som ger viner av enklare karaktär med kraftig syra och ganska låga halter av tannin och extrakt.

Nr 2302 - Barbera d'Alba, Fontanafredda, 71 Kr.

Cabernet Sauvignon

Liten blå druva med tjockt skal; mycket färg och garvsyra; kräver lång lagring. Arom av svartvinbär och ceder.

nr 3606 -Chateau Lilian Ladouys, 99 Kr.

Cabernet Franc

Blå druva som är släkt med Cabernet Sauvignon, men har större druvor och ger mindre täta viner. Doft av ceder och svartvinbärsblad. Huvuddruva i Chateau Cheval Blanc. Odlas även i Loire (Chinon och Bourgueil).

Canaiolo Nero

 Blå druva som används till chianti för färgens skull.

Carignan

Härdig blå och högavkastande druva som bidrar med färg och en relativt hög alkoholhalt. Ingår huvudsakligen i bordsviner. Södra Rhone.

Chardonnay

Grön druva som är en av de populäraste sorterna i hela världen. Växer i de flesta jordmåner men trivs bäst på kalk- och kritjordar. Används vid tillverkning av mousserande vin i Champagne, ger strama, syrarika viner utan fatkaraktär i Chablis och ger smakrika, kraftiga, gyllengula, ekdoftande viner i Australien och ger stora, eleganta och komplexa viner i Cote d’Or.

Chasselas

Grön druva som i Alsace används mest i blandningar och i bordsvin.

Chenin Blanc

Grön druva som även kallas Pineau de la Loire. Frambringar lysande viner i Loire med kraft, syra och koncentration. Används både till koncentrerade ädelsöta till syrarika, oerhört smakrika, torra viner.

Cortese

Grön druva som används i Piemonte. Obefintlig bouquet, skarp syra och neutral smak. (precis som italienarna vill ha det). Gavi dei Gavi är gjord på Cortese.

Dolcetto

Blå druva , "den lilla söta", som odlas i Piemonte och som har varierande halter av tannin och är lätta och nästan söta i smaken med spetsig syra och inslag av mullbär och bittermandel. Inte så märkvärdiga, men lättdruckna och behagliga.

Gamay

Blå druva som ger fruktiga lätta viner som ska drickas unga. Karakteristisk doft av päron, banan och etylacetat pga framställningsmetoden maceration carbonique.

Gewurtztraminer

Grön druva som förknippas med Alsace. Ger tunga, alkoholrika viner vars relativt låga syrahalt balanseras av den extremt kryddiga smaken. Doften är oerhört parfymerad med inslag av kryddor och mysk.

Grechetto

Grön druva som hör hemma i Mellanitalien. Ger Smakrika viner som kan ha ett tydligt inslag av nötter i smaken.

Grenache

Blå druva som används i södra Rhone. Ger mjuka och eldiga viner med kryddig doft av örter. Oxiderar snabbt och antar en relativt ljus färg vilket gör att man blandar många olika druvsorter.

Malbec

Blå druva som även kallas Cot. Ger färg och tannin. Huvuddruva i Cahors "svarta vin".

Malvasia

Grön druva som odlas i Toscana och som ger arom, extrakt och kropp åt vinerna.

Marsanne

Grön druva som används för vita Hermitage viner i Rhone. Ger kraftiga fylliga viner med förhållandevis låg syrahalt. Unga viner har mycket äpple och päron i doften och en ganska enkel fruktig smak.

Merlot

Blå druva som mognar snabbt och som ej kräver lång lagring. Ger mjuka, yppiga, lättdruckna viner. Huvuddruva i Chateau Petrus.

Nr 3730 - Chateau Dalem, 169 Kr.

Moscato Bianco

Grön druva som även kallas Muscat à Petit Grains och som används i de mousserande vinerna från Asti i Piemonte.

Muscadelle

Grön druva med tydlig doft av Muskat; används för att ge extra krydda åt Sauternes.

Muscadet

Grön druva son även kallas Melon de Bourgogne. Ger torra och lätta viner som kan få ganska låg syrahalt om druvorna blir alltför mogna. Ibland får dessa viner vila på jästresterna, sur lie, vilket ger en brödaktig karaktär.

Nr:12184 - 1988 Muscadet Sur Lie, Domaine du Haut Planty - Pris: 135 Kr.

Muscat

Grön druva som i Sydfrankrike ger tunga aromatiska viner och i Alsace lätta, friska, fruktiga, svagt myskdoftande viner.

Nebbiolo

Blå druva som används i Piemonte (Barolo, Barbaresco och Gattinara). Ger viner med djupt röd färg och en doft som för tankarna till mogna körsbär, plommon och violer och med tilltagande ålder till tryffel, champinjoner, tjära och förmultnade löv. Smaken är ofta komplex, extraktrik med påtaglig strävhet och viss bitterhet. Nebbiolo viner med lång fatlagring förlorar gärna i frukt vad de vinner i garvsyra.

Petit Verdot

Blå druva som används för att öka kvaliteten och göra vinet mer långlivat. Har fina syror och tanniner.

Pinot Blanc

Grön druva med en liten, men ren, bouquet. Lite syra, men kompenserar detta med en behaglig mjukhet och livlighet.

Pinot Gris

Grön druva som tidigare kallades Tokay Pinot Gris eller Tokay d’Alsace. Ger robusta, smakrika, fylliga och mjuka viner med mindre syra än Riesling. Känns feta i strukturen och kan ha en rökigt kryddig överton som påminner om Gewurtztraminer.

Blå druva som klonar lätt. Ger storartade sammetsmjuka viner. Karaktären skiftar beroende på jordmån. Kisel ger lätta viner, ler tunga och alkoholrika medan kalkjordar befrämjar bouqueten. Ger ljusa viner med lite garvsyra.

Grön druva med elegant aromatisk doft som med tiden kan få ett lätt inslag av petroleum. Den kraftfulla spänsten balanseras perfekt av den markerade syran. Odlas bland annat i Alsace, Tyskland samt Australien.

Rousanne

Använd i Rhone för att göra vita Hermitage viner. Ger kraftiga fylliga viner med relativt låg syrahalt. Ger komplexa viner med toner av nötter och halm i doften och de utvecklar en oljig tyngd med valnötsbitter eftersmak när de mognar. Hög kvalitet, men låg avkastning.

Sangiovese

Blå druva (Jupiters blod) som är mest odlad i Toscana. Liksom Pinot Noir är den lättklonad. Ger koncentrerade viner med djup färg. Doften kan vara varmt kryddig och smaken kan ha inslag av lakrits och körsbär med bittra körsbärskärnor i eftersmaken. Sämre kloner kan ge grova och vattniga viner.

Sauvignon Blanc

Grön druva med kraftig arom och påtaglig syra. Ger friska och eleganta viner med doft av fläder och krusbär. Kallas även Fumé Blanc på grund av att den i vissa områden kan få viss rökighet i doften. I distriktet Sancerre i Loire-dalen produceras mycket delikata viner av denna druva.

Semillon

Grön druva som lätt angrips av Botrytis; huvuddruva i Sauternes. Doftar lanolin och kan ge upphov till klumpigt feta viner med relativ låg syrahalt.

Nr 4052 - 1991 Chateau Climens, 136 Kr (375 mll)

Sylvaner

Grön druva som odlas mest av alla druvor i Alsace beroende på att den ger hög avkastning även i svalare klimat och ej är känslig för röta. Ger okomplicerade, friska, lätt fruktigt saftiga viner.

Nr 2103 - Sylvaner, Cave d'Obernai, 65 Kr

Syrah

Blå druva som dominerar i norra Rhone. Kraftiga viner med höga halter av syra, garvsyra och färgämnen. Vinerna är svårdruckna som unga med doft av peppar, bränt gummi och mörka bär. Kräver lång lagring för att mogna, men uppnår då verklig klass och storhet.

Nr 6398 - Rosemount Shiraz, 86 Kr

Nr 12102 -Crozes-Hermitage La Petite Ruche, Chapoutier, 99Kr

Nr 2893 - Crozes-Hermitage, A. Graillot, 114 Kr

Trebbiano

Grön druva som ger karaktärslöst vin världen över.

Viognier

Grön druva från norra Rhone som ger gyllene viner med aromatisk doft av violer, persikor och ibland mysk. Dricks unga och smaken är måttligt syrarik med mjukt fyllig konsistens som orsakas av den höga alkoholhalten, ca 13 %.

Nr 6757 - Viognier, George Duboeuf, 79 Kr