
Sex, drugs and rock ´n` roll. Sex och droger har varit rockmusikens följeslagare redan från dag 1. Detsamma gällde för jazzen också, liksom många andra musikformer, vilket i dag ofta glöms bort. Många framstående jazzmusiker har dött en förtida död, utbrända av oceaner av alkohol och andra droger. Plus en myckenhet av sex, förstås. Saxofonisten Charlie Parker är bara ett av många tragiska exempel. Han missbrukade allt. Alkohol, droger av alla sorter, mat och sex. Efter hans död trodde obducenten att han hade att göra med kroppen av en död, afroamerikansk man i 65 års åldern. I själva verket var Charlie Parker inte ens fyllda 35! Se gärna Clint Eastwoods utmärkta film om Charlie Parker, om ni inte redan har sett den! Bird heter den, efter Parkers smeknamn. Trots att filmen handlar om Parker och om bebop-jazz, kan den även ses som ett dokument över många andra musikers öde, t.ex Tommy Bolin. Mekanismerna bakom, de personliga demonerna och hudlösheten är snarlika. Lidandet är verklighet för de flesta musiker som bryr sig, som Ritchie Blackmore förklarade i en e-mail intervju, gjord av Micke Eriksson. Ni kan läsa intervjun på engelska på Mickes utmärkta Atlantis Online site. Deep Purple har förstås under sin långa och brokiga karriär varit med om åtskilligt, när det gäller sex och droger. I synnerhet under De Galna Åren på 70-talet. Det var överdrifternas tid och excesserna eskalerade med varje sättning, för att slutligen kraschlanda i ett moln av kokain, spegelskärvor, rullade dollarsedlar, marijuanajointar, injektionsnålar och tombuteljer. En hel del har skrivits om bandets droganvändning, och en hel del finns nog kvar att berätta. Jag hade den här gången dock mer tänkt fokusera på Deep Purple och deras förhållande till sex, så som det kommer till uttryck i bandets texter. Vad trodde ni..?
Ian Gillan är en mycket begåvad textförfattare. Han skriver ofta små berättelser, och han kan vara antingen engagerad eller flamsig, eller både och. Både seriös och skämtsam. Hans mellansnack på konserterna brukar kunna vara underhållande, om han är på rätt humör och inte bara försöker skoja om sitt tragiska behov av ännu en drink. Under återföreningsturnèerna babblade han ofta om att han hade ägnat sin semester från bandet med att studera språk. He had become a cunning linguist. Eller sade han nu verkligen det? Som de flesta av er nog känner till, så handlar låten Knockin` at your backdoor om analsex, även om det inte sägs rätt ut. Men det är inte allt i sexväg som ryms i den låten. We put her on the hitlist of a common cunning linguist, a master of many tongues Här visar Ian Gillan vilken god hand han har med det engelska språket, och hur elegant fräck han kan vara. Ytligt blev den där tjejen ju uppsatt på en "avverkningslista" hos en ordinär, slug, språkbegåvning till kille, som behärskade flera språk, men översätt tongues med tungomål, så kanske bilden av en lurvig trekant börjar klarna! Raden syftar förstås på att tjejen blir tillfredsställd oralt av den sluge killen. Det som emellertid utgör pricken över i i sammanhanget, är frasen cunning linguist. Att tillfredsställa en kvinna sexuellt genom oralsex, kallas med en latinsk term för cunnilingus. Snabbt och slarvigt sagt går det inte att höra någon skillnad mellan cunning linguist och cunnilingus. Lysande Ian! Lysande! Now you all know what he did on his vacation!!!
Under 70-talet var Ian Gillan inte lika explicit i sina texter. Han använde sig ofta mer av omskrivningar. Hard loving man på In rock är dock en tämligen omskrivningsfri samlagsredogörelse. Gillans efterträdare David Coverdale var inte de poetiska omskrivningarnas man. För honom var det pang på på ett närmast pubertalt sätt. Han petade till och med in några rader om stora, tunga tuttar i Highway star, en låt som faktiskt annars verkligen handlar om bilkörning och inget annat. De nyligen påträffade masterbanden till Stormbringerskivan, avslöjar några andra smått grova rader från herr Coverdale. Det grötiga baklängesgrymtandet i början av titellåten, har visat sig vara orden ****sucker och Mother******. Det stod nyligen att läsa på DPASs hemsida. När Deep Purple Mk IV väl hade kraschat, startade David sitt egna band Whitesnake. Vad för sorts vit orm som bandnamnet syftar på behöver jag väl inte skriva, hoppas jag? Låtarna på skivan publicerades av Davids bolag Slow Poke Music. Det betyder i översättning Knulla Långsamt Musik. Skivbolaget tyckte inte att det var en bra idè alls. David Coverdale fick ge sig. Hans bolag döptes under protest om till S.P Mus. Textmässigt tog han under de närmaste åren de pubertala texterna ytterligare några snäpp, samtidigt som han renodlade sitt - från Robert Plant lånade - juckande med mikrofonstativet. Det gick så långt att det gav upphov till en egen term, cockrock. Omslaget till Lovehunter väckte ett illvrål bland många rabiata feminister. En vacker, trånande kvinna sittandes gränsle över en enorm orm gick inte för sig alls! Mer politiskt inkorrekt kan det inte bli! Att det inte heller var politiskt korrekt med texter av den typen David försåg bandets låtar med, gav han högaktningsfullt tusan i, även om han såsmåningom temporärt fick mildra sig något inför den stora USA-lanseringen. Vad det är för en varg som smyger runt kvinnans dörr i Still of the night, tvivlar nog dock ingen på! På Slip of the tongue - även den skivtiteln för övrigt en sexanspelning - passade David på att ta revansch för det där med Slow poke music. Han döpte helt sonika en låt till det! Nu var han tillräckligt stor som artist för att komma undan med det, samtidigt som låttitlar av det slaget tenderar att chocka allt mindre allteftersom tiden går.
David Coverdale var dock inte ensam om att ha ett musikförlag med ett sexrelaterat namn. Ian Gillan hade under flera år sitt Pussy music. Det kan antingen översättas med Kissemiss Musik, eller med Fittmusik. Valet är ert. Uppenbart är i alla fall att vissa av Deep Purplemedlemmarna, har gjort precis det som Roger Glover sjunger om på sin utmärkta skiva The mask. På den finns det en låt som heter Hip level. Den går ut på att man bör låta höftregionen styra. Kort och gott låta det nedre huvudet stå för tänkandet..!
Husmetaforen är gammal som gatan. Det hindrade inte Joe Lynn Turner att spinna vidare på det temat ett varv till i Fire in the basement, på Slaves and mastersskivan. Just det albumnamnet är förstås valt med omsorg. Det skall anspela på sadomasochistisk sex, oavsett hur mycket det än pratas och bortförklaras om fotbollslag med namnen Slaves, respektive Masters. S/M är kittlande och därmed säljande. David Coverdale sjunger ofta om högklackade, dominanta kvinnor. På skivan Into the light finns till och med en låt med titeln Slave. Dominanta kvinnor, och högklackade kvinnor generellt, förekommer lite här och där i Den lila Familjens texter. En text om AIDS finns det faktiskt också, den tyvärr musikaliskt stentrista One man`s meat. Texten är dock fyndig. Ian Gillan höll i pennan. I dagar som dessa kan ju sex vara förenat med mycket stora hälsorisker - för att uttrycka det försiktigt! Annat var det under De Galna Åren. Då var det gonorrè och syfilis o.d som man kunde dra på sig vid oskyddat sex. Deep Purplelåten A200 på Burn är döpt efter ett medel mot gonorrè! Man behöver inte undra varför, egentligen. Det drällde av groupies kring bandet. Både vanliga groupies och en och annan filmstjärna, faktiskt. A high-heeled, doubletalkin` backstage queen, who knows what she wants, and knows where she`s been sjöng David Coverdale på Rock ´n` roll women, på första soloskivan Whitesnake. Vi kan nog utgå från att A200 användes flitigt!
All uppvaktning är inte önskvärd. Ritchie Blackmore förföljdes bokstavligen av en tämligen besatt beundrarinna vid namn Muriel. Förföljelserna yttrade sig i att kvinnan bevistade otaliga Rainbowkonserter och alltid försökte komma i kontakt med herr Gitarrhjälte. När kvinnan till slut tog sig över muren som omgärdade hans hem, fick Ritchie definitivt nog. Någon måtta fick det vara! Alltså släppte han loss sina hundar mot kvinnan, vilken fann för gott att lämna området omgående. Att hundarna var snälla som lamm visste ju inte hon. Om den händelsen uppdrog Ritchie åt Ronnie James Dio att skriva en text. Det blev låten Starstruck, vilket ungefärligen kan översättas med Kändisbesatt.
En annan låt med verklighetsbakgrund och sexanknytning är Mitzi Dupree, på House of the blue light. Ian Gillan berättar där historien om en kvinna som han råkade komma att sitta bredvid under en flygning. Kvinnan var utövare av en i vissa asiatiska länder inte helt okänd form av underhållning. Den går ut på att strippor först stoppar in ping-pong bollar någonstans ni själva får räkna ut, varefter de skjuter i väg dem med kroppskraft. Duktiga strippor kan skjuta i väg en ping-pong boll rätt långt, sägs det. Don`t try this at home!!!
© Christer Bolin Juni 2002
(För mer sex - köp Deep Purple Forever nr 11).