Här kommer några råd om vad som man kan göra för att hjälpa till så inte mobbning uppstår.

Förebyggande av mobbning

Att stärka barnens självkänsla.

Ett barn med stark självkänsla blir inte mobbat. Den tar helt enkelt inte intryck av mobbning.

En stor norsk undersökning visar att det är barnens beteende som väcker mobbaren, inte utseende, som förr var det härskande övertygelsen. Ett blygt och tyst barn löper många gånger större risk att utsättas för mobbning. Detta norska resultat är egentligen ganska självklart när man tänker efter. Tänk er att Pippi Långstrump skulle komma som ny elev i en klass. Tror ni att hon skulle bli mobbad?

Respekt

För det är ju onekligen så att att den som bara kan ge ifrån sig okvädningsord eller bara stön och mummel blir inte tagen på allvar.

Namn

Smeknamn kan bli mobbning. Vi skall uppmuntra till att alla barn kallas vid deras rätta namn.

Signaler på en eventuell mobbare:

1. Aggressiv mot vuxna och kamrater

2. Starkt behov av att dominera andra

3. Har positiv självbild

4. Är mer populära än offret - kamrater

5. Är positiv till våld

6. Har alltid kamrater omkring sig

Signaler på ett eventuellt offer:

1. Känslig och tystlåten

2. Nervärderar sig själv

3. Upplever sig själv som dumma

4. Gråter, drar sig undan angrepp

5. Har inga vänner i skolan

6. Negativ inställning till världen

7. Ej aggressiva eller retsamma

8. Ofta förekommande huvudverk och/eller magont.

9. Har mardrömmar

Tiden

Det går inte att titta efter hål i almanackan när en konflikt uppstår. Bästa resultat får man när känslorna är starkast.

Då ser mobbaren vad han/hon ställt till med och då blir det svårt att försvara sitt handlande. Det man oftast glömmer bort är att barn inte kan se konsekvenserna av sitt handlande i förlängningen. Mobbaren som mår förträffligt i en mobbningsituation tror att när mobbningen upphört då mår även offret bra och mobbare måste få upp ögonen för den villfarelsen.

Därför är det av yttersta vikt att tiden inte begränsar problemlösningen. Det gäller att i lugn och ro utreda vad som skett under avstressande och trygga former. Problemlösarna måste ge uttryck för att de har all tid i världen för att utreda det hela och komma fram till en lösning.

Här kommer några råd om vad man kan göra om mobbning redan uppstått.

1. Ta omedelbart hand om den mobbade. Sitt i lugn och ro och lyssna på offret. Hjälp den mobbade att ge uttryck för de känslor som han/hon känner vid mobbningen. Det är av största vikt att offret får en möjlighet att förstå vad dom känner. Tala med offret och försök få offret att vilja ta en konfrontation med den som mobbar. I början brukar offret inte vilja prata med den som mobbar dem, men till slut måste de inse att det finns ingen annan slut på mobbningen än att den mobbade själv konfronteras med mobbaren.

2. Under konfrontationen är det oerhört viktigt att den mobbade får säga allt de har på hjärtat och först efter detta tillåts mobbaren att säga sin syn på saken. Detta är oerhört jobbigt för offret och tillika för mobbaren när den inser den fulla vidden av vad som den utsatt en annan människa för. Försök att få barnen att komma till tänkbara lösningar på problemet. Vid varje positivt försök ös beröm över barnen. När ett förslag till lösning kommer så stoppa samtalet för denna gång. Mobbarens åsikter skall väga lätt i detta skede. Det skall sist bestämmas ett nytt möte ca 14 dagar fram i tiden. Det är oerhört viktigt att mobbare och offer går ut ur rummet samtidigt!

3. Vi måste hjälpa offret och mobbaren att hitta en lösning på problemet.

4. Om detta inte är tillräckligt så tillkallas föräldrarna för att inför dem upprepa konfrontationer och på detta vis få föräldrarnas hjälp att inse vikten av deras medhjälp för att få slut på problemet.

5. Om detta inte heller hjälper måste ärendet upp på rektorns bord.

6. Ha uppföljningssamtal med den mobbade flertalet gånger regelbundet även efter det att mobbningen har upphört.

7. En sista punkt, när lärare blir mobbade av elever, då följer man ungefär samma schema. Man kallar elever och lärare tillsammans och går igenom vad som händer och vad läraren känner och vilka konsekvenser allt har. I det här fallet brukar det räcka med 1-3 samtal med alla tillsammans varje gång.

När det gäller samtalsteknik gäller det att låta de inblandade själva definiera begrepp som rätt och fel, modig och feg osv. På så sätt går det lättare att inte en objektiv ställning.

Alla gör fel ibland, också samtalsledarna, om alla skulle backa för rädslan att göra fel då fortsätter också mobbningen!

Vad vinner mobbaren när de mobbas?

1.  Respekt genom att skrämma andra.

2. Han/hon får kompisar genom att sprida skräck.

3. Ingen säger emot en mobbningstyp, deras vilja blir en oskriven lag.

4. Mobbaren riskerar aldrig att bli utsatt själva av någon i den egna klassen eller av yngre elever.

5. Mobbaren mår förträffligt i mobbningssituationen genom att han/hon får ge uttryck för sina negativa känslor.

Om mobbaren tillåts hålla på med sina dumheter, då kommer mobbningstypen och hans/hennes gäng styra en hel skola. Det här gänget härskar genom att göra människor skräckslagna och därmed handlingsförlamade. Skräcken kan om det vill sig riktigt illa smitta av sig ända in i vuxenvärlden och då är det riktigt illa. Rädslan är näst intill omöjlig att dölja för mobbaren, mobbaren kommer att ta chansen så fort han/hon ser en person som han/hon uppfattar som rädd.

Det är viktigt att inse och förstå att beteenden går att ändra och gamla mönster går att bryta. Dock är det inte lätt, men är man uppmärksam och tar tag i problemen med intresse, känsla och kunskap ökar möjligheten att lyckas.

  En mobbad:

1. Känner sig värdelös.

2. Känner sig misslyckad.

3. Känner sig alltid rädd.

4. Tror att det är något fel på honom/henne.

5. Tror att det är något fel på dennes familj.

6. Har svårt att ta till sig kunskap.

7. Får inga vänner.

En mobbare tror att när mobbningen ”är över” så är allt ok igen. Om ni lyckas med att få mobbaren att förstå vad hans/hennes handlande leder till kommer ni med all säkerhet att lösa ett antal mobbningsfall.

Fråga aldrig offret om han/hon vet varför de blir mobbade eftersom ni då underförstått lägger en del av skulden på offret. Alla offer är nog så bra att skuldbelägga sig själva.

  Några bra ”regler” att arbeta efter.

1. Fokusera på problemet, gå inte in på sidospår.

2. Tänk på att alltid sätta barnen i centrum.

3. Fundera alltid över om det finns flera lösningar på problemet.

4. Fråga alltid mobbaren var han/hon tänker göra för att lösa problemet.

5. Fråga offret om mobbarens lösning är bra.

6.  Innan de lämnar samtalet, fråga både mobbare och offer hur det känns.

7. Upplys alltid om vad nästa steg kommer att innebära om mobbarens föresatser misslyckas.

8. Kom ihåg att det är offret som avgör om det har lyckats eller inte.

9. Glöm inte att avtala tid för ett uppföljningssamtal.

10. Om ni anser att ärendet är för stort se då till att det hamnar på rektorns bord och att rektorn fattar det avgörande beslutet.

11. Tänk på att det oftast är de enklaste lösningarna som är de mest geniala.

12.  Försök att så gott ni förmår förmedla intrycket att ni tror på barnens förmåga att lösa konflikter.