![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
Den normala graviditeten Ett ägg befruktas. En kvinna blir gravid. Efter nio månader föds ett barn. Är det så enkelt? Nja, just så enkelt är det, men samtidigt… betydligt mer komplicerat än så… När en man och en kvinna älskar med varandra och akten kulminerar i orgasm slungas spermierna mot livmoderhalsens öppning. De simmar upp från slidan genom livmoderhalsen in i livmodern och vidare upp i äggledaren. Där någonstans väntar ägget. När en spermie når fram till ägget, genomgår äggets yttre membran omedelbart en förändring som gör att andra spermier hindras från att tränga in. Den första spermien borrar sig allt djupare in tills den är inne i själva ägget. Det är då befruktningen sker (tidigast ca två timmar efter samlaget). Kärnorna i de två cellerna smälter samman, förenas, och bildar en enda cell. Detta är upphovet till en ny liten människa. En människa består av celler. I cellens kärna ligger arvsmassan som innehåller molekylen DNA. Under vissa skeden i cellernas liv ligger DNA:t upprullat i täta nystan, så kallade kromosomer. Alla mänskliga celler utom könscellerna innehåller 23 par kromosomer – totalt 46 stycken. Spermierna och äggen innehåller bara hälften av varje par, eller 23 kromosomer. Det är en förutsättning för att en befruktad äggcell ska få en korrekt dubbel uppsättning med 46 kromosomer, 23 kromosomer från ägget och 23 kromosomer från spermien. När könsceller skapas sker ett utbyte av arvsmassa mellan föräldrarna: kromosomerna i varje par byter bitar med varandra. Säg t ex att en bit från mammas kromosom 19 byts ut mot motsvarande bit i pappas kromosom 19. Resultatet blir en ny kombination av arvsanlag. Vissa ägg och spermier har allvarliga fel som gör att graviditeten är dömd att avbrytas i förtid. I en del fall beror det antagligen på misstag vid bildningen av könsceller, i andra fall på nedärvda defekter som föräldrarna bär på utan att veta om det eller själva lida av det (läs mer om kromosomfel) När befruktning skett börjar ägget att vandra fram mot livmodern. Det är under vandringen i äggledaren som det ibland kan hända att det befruktade ägget blir sittande på äggledarväggen, fortsätter dela sig och växa till sig. Tillståndet kallas utomkvedshavandeskap. Normalt sett så uppehåller sig det befruktade ägget i äggledarna några dagar, och vandrar sedan vidare till livmodern. Där sjunker den in i livmoderslemhinnan för att växa. Detta kallas implantation. Cellerna delar på sig, gång på gång. Det är viktigt att implantationen sker på rätt plats i livmodern, annars kan överlevnadsmöjligheterna redan från början vara dåliga för fostret (läs mer om förändringar i livmodern) Vissa av cellerna omvandlas nu till en s k gulkropp, som utsöndrar gulkroppshormon (progesteron) – en signal till kroppen att en graviditet pågår. I takt med att moderkakan växer så tar den över produktionen av progesteron, för att slutligen helt ta över gulkroppens uppgift att producera progesteron, någonstans i vecka 10-12. Man kan fråga sig om det är en slump att många missfall sker just då. Är det denna känsliga överväxling som kan vara fatal för fostret? Eller är det helt enkelt bara så att tiden är mogen…? En graviditet varar i 280 dagar (40 veckor). Detta är räknat från första dagen av den menstruation som inträffade före befruktningen. Under dessa nio graviditetsmånader kommer en enda cell att utvecklas till en människa. Under fosterlivet genomgår människan en tillväxt som är snabbare än den kommer att vara någon gång senare i livet. Under perioden som embryo – de första 8 veckorna efter befruktningen – har den lilla varelsen i kvinnans kropp utvecklats från en enda cell till en oändligt mycket mer komplicerad organism som redan har bildat extremiteterna, skelettet och bland annat hjärnan och nervsystemet. Under de återstående 30 veckorna – fosterperioden – kommer barnet att växa och organen i dess kropp kommer att mogna och förbereda sig inför födelseögonblicket. Under de tolv första veckorna sker förändringarna inne i kvinnans kropp och syns kanske inte utåt. Sedan börjar magen växa och kort efter det, någon gång mellan sextonde och tjugonde veckan kommer man att känna de första vaga fosterrörelserna. Barnet fortsätter att växa och under de närmaste månaderna kommer livmodern att vidgas och tränga upp i bukhålan. Den gravida magen blir allt större och kroppens alla system anpassar sig för att kunna motsvara de ökande kraven från barnet. När förlossningen närmar sig har kvinnan ofta fått ett mycket imponerande bukomfång. Som synes är det en komplicerad procedur innan en liten människa blir till. Det är mycket som kan gå snett. Med tanke på det kanske det inte är så konstigt att det ibland går fel. Det kanske inte är konstigt, men det är likväl tragiskt. Av sex konstaterade graviditeter kommer en att sluta i missfall. Man kan också se det som så att i fem fall av sex kommer ett barn verkligen till världen!
2006-08-28
/ Sidan är kontrollerad eller uppdaterad |