|
Överkörda eller jättearga? Jag lyssnade på sagan om ''Lotta på Bråkmakargatan'' i förra veckan. I mitt barnbarn Fredriks klassrum. Jag, liksom Lotta, ''rymde'' hemifrån i tre dagar, för att hälsa på i Fredriks klass, 1a, på Tuböleskolan i Skellefteå. Det var tre härliga förmiddagar med tio barn (halvklass första veckorna), som börjat sina första stapplande steg i skolan. Den veckan lärde vi oss ordet ''vi'' och bokstaven R. Vi lärde oss lite plus, minus och likamed. Och vi försökte koncentrera oss och sitta stilla mellan varven. På rasterna var vi ute lekte. Pojkarna med varandra i puckla-på-varann-på-skoj-lekar. Flickorna i gungor eller i hoppa-hage-rutan. Jag passade naturligtvis på att fråga Åsa, barnens lärare, om hon ville att jag skulle berätta om mitt arbete, redigerarens, på Norran. Hon tyckte det var en jättebra idé, och så blev det andra dagen jag var där. ''Vi blir överkörda'', löd en av rubrikerna på tidningssidan vi pratade om, barnen och jag. Den artikeln handlade om Sunnanåborna som inte ville att det skulle byggas fler hus i deras område. Ordet överkörda fick jag naturligtvis byta ut till jättearga. För i barnens ögon har det ordet en helt annan betydelse. Barn behandlar ord på ett mycket naturligare sätt än vi vuxna. Mitt fyraåriga barnbarn Jonathan tex kallar linjalen för mät. Ett ord som är mycket närmare verkligheten än ordet linjal. En flygbuss är för honom en flygande buss osv. Ord ska användas med försiktighet i barns sällskap, det är ett som är säkert. Annars gör vi vuxna bort oss. Under en av rasterna, när grabbarna busade som mest i en stor hop, slängde jag fram två frågor i bushopen;. Varför är det alltid så att killar ska slåss, även om det bara är på låssas? Ser ni några tjejer som håller på som ni på rasterna? ''Nää, sa busgänget i en mun, tjejerna luggas och klöser istället''. Därmed var den ''diskussionen'' avslutad. Allt är förändrat i dagens skola. Men inget är annorlunda. För mig var det 43 år sedan jag satt i första klass i Moskosels folkskola. Fredrik, sju år, har just börjat LHS, livets hårda skola. Jag kan bara hålla tummarna.
|