"Vill du bli finansminister"?

Jag sitter på en bänk utanför Grand Hotell i Stockholm och tittar på verkligheten. En kvinna, väldigt lik Monica Lewinsky, går omkring och rotar i papperskorgarna efter tomburkar. Hon har redan ett rejält lass på cykelkärran.

En bit längre bort kommer ett gäng bästingar iförda kostym, slips och blanka skor, på väg mot lunchen på Grand. Killen i täten, han ser ut precis som George W Bush, ger burktanten en guldtia. Hon faller på knä och kysser hans blanka skor.

Plötsligt får jag en lätt knackning på axeln. "Stig in", tänker jag och vänder på huvudet. Där står statsminister Göran Persson, livs levande, med huvudet på sned och ler, som bara han kan när han har huvudet på sned …
- Vill du bli vår nya finansminister? frågar han.
- Självklart, svarar jag och presenterar mig.
- Mitt namn är Hood, Robin Hood.
- Äntligen, skriker Göran, äntligen har jag hittat dig. Jag har sökt med ljus och lykta efter dig i många år.
- Jag började redan krisåret 1992, fortsätter han. Då satte jag in alla resurser i sökandet efter dig och nu sitter du plötsligt här, utanför Grand Hotel!

Han kramar om mig, tittar på mig med forskande, frågande blick.
- Men, utbrister han efter en stund, är du verkligen Robin Hood? Jag tycker du är väldigt lik Karin Långdahl från Skellefteå. Man kan ju inte vara två personer samtidigt.

"Hm,hm," tänker jag, "kan du så kan jag"...
- Nå, fortsätter han, tar du jobbet?
- Javisst, svarar jag, jag har ju nyss fått lön som ska räcka till såväl julmat som julklappar. Jag är helt klart kvalificerad för jobbet.

Tre veckor senare är Sverige på fötter igen. Pengarna strömmar in i landet. Aktiekurserna ( till och med IT-aktierna) går spikrakt uppåt. Räntorna är rekordlåga, företagen blomstrar. Barnfamiljerna har kunnat börja köpa mat igen, efter att ha levt på tjuvjakt, rån på mejeribilar och bärplockning. Ungdomsarbetslösheten är ett minne blott.

Hur jag klarade av det sistnämnda? Jo, jag pensionerade alla över 60 år helt enkelt. Dessutom fick de en engångssumma för att kunna bosätta sig utomlands och njuta av livet som pensionärer.
Senaste budet från regeringen, innan jag kom in i bilden, var ju att pensionsåldern skulle förlängas till 67 år.

Tänk så konstigt det kan bli när man är i drömmarnas rike.
Om några veckor får jag nästa lön och om cirka tre månader fyller jag 60 år…

KARIN LÅNGDAHL

Tillbaka till ännu fler kåserier
Tillbaka till första sidan