Jag har en bokhylla i munnen .....

"Försök slappna av med tungan", sa tandläkaren plötsligt när jag låg där och våndades med halsen full med tunga. -Grrrr, svarade jag och menade egentligen "Hur katten ska man kunna slappna av med tungan när man har hela tandläkarmottagningen i munnen"?

Just det, jag vet inget hjälplösare än ett "offer" i tandläkarstolen. Där ligger man med vidöppet gap och kan ändå inte få fram något annan än ett morrande. Man känner sig helt avskuren från yttervärlden. Försvarslös och svarslös för att inte bli tandlös.

Det enda man kan göra är att hålla fast sig i stolskarmarna med ett krampaktigt grepp och hoppas att man inte får ett hostanfall under tiden "tandläkarmottagningen uppfyller ens inre". Åtminstone känns det så de gånger han ska borra i en hörntand som sitter i början av struphuvudet ...

Vidare känns det som om man skulle kunna slå sig på salivförsäljning på engångsflaska, (om det funnes någon marknad för det!!!) när man ligger i "operationsstolen".

Ändå lider jag inte av tandläkarskräck. Förmodligen tack vare en grej jag brukar kräva hos tandläkaren. BEDÖVNING!! Minsta lilla ingrepp kräver bedövning i mitt fall. Om inte tanden är nervlös. Annars blir jag nervös.

Jag känner däremot folk som får rysningar i hela kroppen bara man nämner ordet tandläkare. Det kallas visst tandläkarskräck. Undrar om det finns någon som kan psykologisera bort den sortens rädsla? När det finns kurser i konsten att bota flygrädsla.

En gång i tiden hade jag en bokhylla, nya fåtöljer med mera "i min mun". Det var då man skulle köpa möbler till sitt första hem och samtidigt hade fått barn vilket gjorde tänderna ihåliga. Då lades bokhyllepengarna på dyra tandläkarräkningar och böckerna fick ligga kvar i lådor tills dess man fick råd.

Så här i efterhand vore det intressant att veta hur mycket "pengar" man går omkring med i munnen i dag. En sak är säker, den dagen högkostnadskortet gäller för tandvård, ja då är det jag som tänder!

Tillbaka till Ännu fler kåserier

Tillbaka till första sidan