Införd som debattartikel i Västerbottens-Kuriren 1998.03.26

Umeå 1998.03.27

ASSI Domän sviker Karelen

I Sverige är vi väldigt illa medvetna om vår skuld och hur hårt ASSI Domäns avveckling av Segezhabumprom slår mot Karelen, i synnerhet mot befolkningen i Segezha. Den ekonomiska och sociala situationen där har hamnat i kris. Karelens premiärminister Viktor Stepanov vädjar i brev till president Jeltsin och regeringschefen Tjernomyrdin om akut hjälp till Segezha. Även för oss västerbottningar, som av olika själ är i kontakt med Karelen, är avvecklingen negativ. Förtroendet för oss är rubbat.

Segezha kan liknas vid en större kopia av ett svenskt brukssamhälle, där pappers- och cellulosakombinatet Segezhabumprom med ursprungligen 5.600 anställda, är det centrala allting kretsar kring.

ASSI Domän gick med hull och hår in i samarbetet med ryssarna. Segezhabumprom skulle bli ASSI Domäns flaggskepp när det gällde papperssäckar. Under sovjettiden var man världens största producent av just den artikeln.. I Karelen sågs svenskarnas intåg som en räddning av bruket i den besvärliga situationen som övergången till marknadsekonomi hade skapat. Förväntningarna på ASSI Domän var stora, kanske för stora.

Det gick snett redan från början när ledningen för ASSI Domän inte skrev kontrakt med de rätta statliga ägarna till Segezhabumprom och skogsråvaran. Ledningen borde känt till ägarförhållandena, men man kan emellertid inte klandra dem för detta. ASSI Domän såg affären som att de köpte det brittiska bolaget Strattons andel. Det ligger närmare att skyla skulden på den svenska konsulten, som hade uppdraget att i Ryssland säkra den juridiska sidan av kontraktet. Konsulten borde ha känt till att förutsättningarna ändrats i och med att lagen om lokalt självstyre 1994 infördes och att Segezhabumprom skulle privatiseras (lagen om privatisering 1994).

När Stratton på sin tid köpte andelar i Segezhabumprom var Karelska republiken ägare till Segezhabumprom, inklusive skogen, vilket var helt i sin ordning. Men redan under förhandligarna mellan ASSI Domän och Stratton hade Stratton på sig rättmätiga federala skattekrav och krav från den federala pensionsfonden, som aldrig reglerades under förhandlingarna. Detta eftersom den ryska parten var Karelska republikens regering representerad av premiärminister Viktor Stepanov, vilken ej representerade federala organ.

Fortsättningsvis kom Karelens regering att vara den ryska parten i förhandlingar och överenskommelser med ASSI Domän. Detta låg i Karelens intresse för man hade inte gett upp kampen med Moskva om den statliga äganderätten och om skogen. Att ASSI Domän sedan blev majoritetsägare i Segezhabumprom stärkte bara den karelska regeringens ställning. Alla frågor med ASSI Domän löstes och beslut sattes på pränt; ASSI Domäns åtaganden, skattefrågan, rätten till skogsråvara etc.

Emellertid ar de rättmätiga statliga ägarna, enligt lagstiftningen, den ryska federationen (Moskva) och rajonen (kommunen) Segezha, satta åt sidan. Enligt den federala lagen om lokalt självstyre skall statlig egendom överföras till rajonen. Verkställandet ligger dock på det regionala subjektet, i det här fallet Karelens regering.

Äganderätten till skogen skall, enligt den nya skogslagen, delas mellan federationen och rajonen, vilket innebär att Karelska republiken mist äganderätten till skogen. I Karelen förvaltas nu skogen av den statliga skogskommittén i Petrozavodsk, som lyder direkt under federationen (Moskva). Detta till skillnad från andra statliga kommittéer och ministerier i Karelen som ända sedan Sovjetunionens fall står under den karelska regeringens kontroll. Det förra skogsmonopolet och mastodontorganisationen Karelleezprom, som tidigare var under den karelska regeringens kontroll, är idag till stora delar privatiserat och uppdelat. Karellezprom lyder nu under den statliga skogskommittén. Republiken Karelen har dock en överenskommelse med federationen om att en del av Karellezproms vinst skall tillfalla republiken. Dessa medel är för övrigt republikens största inkomstkälla idag.

Förutom att ASSI Domän missat i den juridiska förankringen i Segezhaaffären måste även grunderna i själva verksamheten ifrågasättas. Företag i Karelen har givetvis känt sig överkörda, sådana företag som långt före ASSI Domän varit involverade i Segezhabumprom. Enda chansen för dessa företag har varit att gå den rättsliga vägen för att få sin sak prövad gentemot ASSI Domän. Saken har prövats av den federala Arbitragedomstolen. Förståeligt nog förlorade ASSI Domän i domstolen.

ASSI Domän borde bättre ha inventerat läget vid Segezhabumprom innan man vidtog omstruktureringen av organisationen, inte minst därför att man ämnade spela en mer aktiv roll än vad Stratton hade gjort. T ex skulle försäljningsorganisationen ansvaras av ASSI Domän utan att de ryska bolagen ens informerades om planerna och även fortsättningsvis var satta åt sidan. Jag tror att även den karelska regeringen var dåligt informerad om de ryska bolagens verksamhet och agerande.

En kraft som ASSI Domän härvidlag förbisett är den statliga privatiseringskommissionen i Karelen., som borde ha varit en förhandlingspart. Det var nämligen bestämt innan ASSI Domän kom med i bilden att Segezhabumprom skulle privatiseras. Genom kommissionen kunde ASSI Domän fått kontakt med de presumtiva ryska medägarna eller i varje fall genom kommissionen ställa villkor på dessa. Ett pluss för ASSI Domän därvidlag var att man tidigare blivit godkänd av den federala Antimonopolkommittén att agera som majoritetsägare.

Privatiseringskommissionerna har en exempellös stark ställning i den ryska maktstrukturen. Av objektivitetsskäl har man gett dessa en självständighet gentemot federationen och de regionala subjekten (oblaster, republiker och dylika) inom vilka de skall verka. Privatiseringskommisssionernas verksamhet går ut på att sälja statlig egendom till företag och privata. Kommissionerna upprättar sin egen budget och vinsterna tillfaller den federativa statskasssan.

Tidningen Izvestia publicerade i november förra året en artikel om privatiseringskommissionen i oblasten (län) Vologda, som väckte anstöt i hela Ryssland. Kommissionens ledning hade gett sig själva och personalen väldigt generösa förmåner, och det fullt lagligt. Man kvitterade ut dubbla löner, reste utomlands med kommissions medel, praxis var att man fick en dyr födelsedagspresent av arbetsgivaren etc. Dylika oegentligheter har dock inte påvisats i Karelen, men exemplet Vologda visar vilken maktposition privatiseringskommissionerna har.

Man tycker att ASSI Domän kunde ha reparerat sina misstag genom överenskommelse direkt med den högsta federativa ledningen i Ryssland, som i sin tur genom beslut borde kunna koordinera de lägre nivåerna. Chansen hade ASSI Domän vid president Jeltsins statsbesök i december, men då var saken så komplicerad ur rysk synpunkt och ASSI Domän redan på reträtt i Karelen.

Ett konkret förslag till åtgärd har jag att föreslå:

Vi i Västerbotten har goda kontakter på olika plan med Karelen och har kapacitet att utföra projekt där, förutsatt att ett projekt får finansiellt stöd av ASSI Domän och Sida.

Detta projekt skulle vara ett riktat humanitärt bistånd i form av materiell hjälp till Segezha, närmare bestämt till därvarande rajonsjukhuset. Det dåliga hälsoläget och bristande resurser har gjort att situationen inom sjukvården är mycket prekär.

Undertecknad har tillsammans med överläkaren på rajonsjukhuset ett färdigt förslag på hur man snabbt och säkert skulle få igång hjälpsändningar till Segezha. Ett sådant projekt skull bli ett litet plåster på det stora såret vi förorsakat i Segezha.

Mikko Heikkinen, Umeå

Tillbaka