17 Avslutning
Slutligen kan det vara intressant att göra en jämförelse mellan Karelen och Estland. Estland ligger ju i närområdet och har större delen av 1900-talet liksom Karelen tillhört Sovjetunionen. Urspungsfolken kareler, vepser, finnar och ester är alla av den finska folkstammen som slog sig ner på bägge sidorna av Finska viken för 3.500 år sedan. Rent språkligt och kulturellt skulle man förstå varandra. Både Karelen och Estland har genom sitt geografiska läge varit och fortfarande är ett gränsområde mellan öst och väst.
Varför har transitationen lyckats bättre i Estland? (Heikkinen 1996b:1 ff). Grundläggande var att övergången till marknadsekonomi i Estland kopplades till frihetskampen. I Karelen har också en slags frihetskamp förekommit, som vi kunnat se i avsnitten “Nationalitetspolitiken“ och i avsnittet om partierna, men den har inte varit så utpräglad som i Estland. Förutsättningarna är nämligen helt olika:
1. Anslutning till Ryssland. Estland gjorde sig självständigt 1990, men hade tidigare varit självständigt 1920-1940. Karelen är beroende av Ryska federationens utveckling, främst ekonomiskt och socialt.
2.Ursprungsbefolkningens numerär i förhållande till ryssarna. I Karelen är den 13 % medan den i Estland är 61 %. Esterna har på sin etniska grundvalar bildat en nationalstat. Det är omöjligt för Karelen att på liknande grunder bilda en nationalstat, även om Jaakko Rugojev på sin tid försökte propagera för en sådan.
3. Maktstrukturen. Den gamla sovjetiska maktstrukturen förändrades under självständighetsprocessen i Estland. Esterna tog över de ledande posterna i samhället från ryssarna. I Karelen är mycket kvar av den gamla strukturen; i ZSRK och på lokal nivå. Högsta ledningen av Karelen har visserligen självständighetsambitioner, främst på det ekonomiska området, men är fast i federationssystemet. I Estland förekommer en livlig debatt, som inte finns i Karelen, i de politiska organen och besluten i dessa sker för det mesta på demokratiska grunder.
4. Internationellt stöd. Estland fick stöd från EU (och tidigare EG) i självständighetskampen, inte minst från de skandinaviska länderna. Estländare i exil mobiliserade sina krafter i opinionsarbete för Estlands sak. Svenska myndigheter engagerade sig i Estland i uppbyggnaden av myndigheter och lagsystem. Utländska investeringar underlättades av Estlands liberala regler för utländsk företagsetablering. Karelen har inte fått motsvarande internationella stöd och den “ryckiga“ ryska affärslagstiftningen har inte gynnat utländska investeringar. Likaså finns inte karelska påtryckargrupper varken i Finland eller Sverige. I Karelen arbetas det dock hårt för att få ett investeringsvänligt klimat för det utländska kapitalet.
5. Ekonomisk utveckling. Estlands ekonomi gick i botten i början av transitationen till marknadsekonomi, men produktionsfallet hejdades under våren 1993 och därefter tog tillväxten fart. 1995 var tillväxten av BNP den högsta i Europa (Heikkinen 1996b:8). I Karelen och hela Ryssland väntar man fortfarande på att transitationen skall ge de resultat som man hoppats på. Som vi har sett påverkar den miserabla ekonomin hela samhället väldigt negativt och denna onda cirkeln verkar vara hopplös att komma ur.
6. Handelsläget. Historiskt sätt har både Estland och Karelen haft ett gynnsamt handelsläge, dock med plus för Estland. Bägge länderna har varit knutpunkter för öst-västhandeln genom århundraden. Estland upplevde en första blomstringstid under Hansetiden från 1100-talet. Likaså var Ladogakarelen kring Sortavala ett handelscentrum under Novgorodtiden, som gav den karelska kulturen en blomstringstid fram till ungefär år 1400.
Anledningen till många utländska invetseringar i Estland från 1993 och tiden efter var att företagen såg investeringarna som en “språngbräda“ för den stora marknaden i Ryssland. Idag är gränsen mellan Estland och Ryssland mer markerad och kontakterna över den svårare. Å andra sidan kan Karelen idag ses som en “språngbräda“ för den ryska marknaden, det finns ingen hindrande gräns mot Ryssland. Här finns en potentiell möjlighet för utländska företag att investera för den stora och i framtiden öppna ryska marknaden. Detta skulle kunna bli en ekonomisk “take-off“ för Karelen. Det är det trevliga och gästvänliga folket i Karelen väl värda