7 Sverige mister sina karelska områden och till slut hela Finland
Välkänd i Sverige är hjältekungen Karl XII och hans krig. Strax efter dennes trontillträde angreps Sverige av alla sina gamla fiender. Trots inledande framgångar för kungen invecklade han sig i strider allt längre bort från hemlandet som till slut knäckte honom och Sveriges stormaktsvälde.
I Ryssland hade tsar Peter den store makten vid den här tiden. Det var i honom som Karl XII mötte sin överman. Tsar Peter besegrade svenskarna och började en framgångsrik uppbyggnad av Ryssland. Karelen förenades under ryskt styre. 1702 anlade Peter en kanonfabrik vid Onega - Petrozavodsk (Peters fabrik), som så småningom kom att växa till Karelens största stad. Året efter, 1703, började han att anlägga sin nya huvudstad vid Neva - Sankt Petersburg (Petrozavodsk 1990:12).
Viborg kapitulerade 1710 för ryssarna och 1713 ryckte ryssarna djupare in i Finland. Den svenska hären i Finland besegrades. Ryssarna ockuperade Finland i åtta år. I avsikt att hindra framtida svensk expansion österut skövlades ett område väster om Viborg in i nuvarande Kymmene län (Fagerlund 1993:300).
Nystadsfreden 1721 reglerade den nya situationen. Sverige avträdde ett stort territorium till Ryssland; Livland, Estland, Ingermanland, Ladogakarelen med Kexholm och Karelska näset med Viborg. Vid Åbofreden, några år senare, tillföll ytterligare områden Ryssland. Gränsen drogs nu vid Kymmene älv (ibid:318).
Efter Sveriges avträdande av Finland, genom freden i Fredikstad 1809, överfördes delar av östra Finland och västra Karelen till storfurstendömet Finland. Detta storfustendöme blev en viktig del av Ryssland. Det erövrade Karelen delades ut som förläningar till ryska stormän som där inhöstade skatt. Regimen syntes bli som på andra ställen i Ryssland, vilket skulle innebära att större delen av lantbefolkningen skulle bli livegen (Suomen Historia 4 1984:327 ff).
Emellertid förenades 1812 de gamla finska områdena på Karelska näset, som blev Viborgs län, med det egentliga Finland. Till Finland fördes också de västliga socknarna i Olonets och Arkangelsk län, där befolkningsflertalet var karelare. Dessa nya områden fick samma rättigheter som övriga Finland fått vid ”riksdagen” i Borgå 1809 (ibid:329).