17 Karelen uppnår toppstatus när Karelsk-Finska SSR bildas
I Sovjetunionen bildades våren 1940 Karelsk-Finska Socialistiska SovjetRepubliken och fick därmed samma status som t.ex. Estland och Georgien kom att få. Karelen var i ordningen den 12:e delrepubliken och den minsta, 468.898 invånare i januari 1939. Detta uppfyllde inte för delrepubliker av Moskva uppställda miniminormen, vilket hade uppfyllts om befolkningen från de av Finland erövrade området hade varit kvar. Bildandet av delrepubliken hade lite av desperation över sig. Fred hade hastigt slutits med Finland, ett självständigt Finland som man inte hade räknat med. O.W. Kuusinens agerande i kulisserna hade nog stor inverkan (Solomtjsj 1994:181).
O.W. Kuusinen har i Finland, av förståeliga själ, ett mycket dåligt rykte, han var ju den store landsförädaren. En annan bild får man av Kuusinen i en intervju publicerad i tidskriften Carelia i oktober 1996. Egentligen hyste han starka känslor för sitt fädernesland. Samtidigt kan man förstå att han i praktiken tvingades bli rysk marionett. Det är bara förvånande att han klarade sig helskinnad genom denna omvälvande period i rysk historia.
Den karelsk-finska sovjetrepubliken skull vara ett slags förberedande av den slutliga lösningen på Finlandsfrågan. Det visar också de "nyöppnade" ryska arkiven att målet var att Finland skulle omfattas av den nya republiken. Den officiella versionen, som Kuprianov uttryckte var "Karelens arbetarklass önskan att förena de av Finland erövrade områdena till Karelen och likaså förändras till delrepublik". Det framgår också av Kuprianovs tal den 24:e april 1940 att snart skulle det finska broderfolket begära hjälp att "kasta Mannerheim och hans anhang på sophögen" (ibid:182-183).
Kuusinen blev ordförande i Karelens Högsta Sovjet och deklarerade att allt tal om att finskan förföljdes i Sovjetkarelen var ont förtal. Finskan blev åter ett av statens officiella språk, och finskan återinfördes i skolorna i de karelskdominerade områdena.
Orsaken till finska språkets popularitet var, den som nämnts, nämligen perspektivet att Finland skulle anslutas till Karelen. Detta skedde på det karelska språkets bekostnad och det hade inget samband med att de i republiken bodde 8.322 finländare.
Petrozavodsk universitet fick en specialinstitution för finska språket, där 55 platser fanns för enskild undervisning. I en lista på 53 personer hittar vi först ordföranden för statens planeringskommitté Alperovitsin. Kuprianov var på 20:e plats. På 50:e plats hittar vi ett annat intressant namn; Jurij Andropov (ibid:184).