KARELEN IDAG ++++++++++

Sedan mitten av 1980-talet följer jag den konstitutionella utvecklingen och maktstrukturen i Karelska republiken. I botten finns ett intresse för den nationella särarten och Karelens historia; det finns hos mig och många karelare. Det nationella i Karelen har idag en icke-politisk inriktning; en inriktning mot det kulturella och traditionsbevarande. Realpolitiskt hör Karelen till Ryssland och den ryska maktsfären även om många unga ser ett ökat samarbete med Skandinavien som en möjlighet till ökad självständighet gentemot Moskva. Man tänker sig ett samarbete i ekonomiska banor och i ett större sammanhang kunde Karelen vara en bro mellan Ryssland och EU. Det finns en del intressanta pågående projekt som man kan följa i länkarna här nedan. Karelarna känner för Barentssamarbetet och samarbetet med EU.

Den formella maktstrukturen i Karelska republiken är i stort sett densamma som när jag gjorde min kartläggning 1996. Dock hittar man nya personer i republikens och rajonernas ledande organ. Många namn från 1996 som hängt med från kommunisttiden har ramlat bort. Med den nya generationen har det ekonomiskt och även socialt förändras till det bättre. Det beror säkerligen också på att man fått del av den allmänna utvecklingen i Ryssland, men jag tror ändå att Moskva fortfarande ser Karelen som liggande i periferin. Det positiva perspektivet man hade i Karelen 1993 när man ”sökte sin egen väg” finns mindre uttalat idag. Ett bakslag för nationalisterna var att man förlorade språkstriden 1998. Men detta får man se mot bakgrunden av att karelarna utgör endast cirka 10% av befolkningen. Ryssarna är i stor majoritet och därför är ryskan det naturliga språket i Karelska republiken.

Min uppfattning är att den federativa makten med det ryska presidentstyret i spetsen får allt större inflytande i Karelen. Republiken får allt mindre att säga till om. T ex är Karelska republikens budget, även om man pratar om ”open budget”, beroende av de medel Moskva skickar. Det republikanska styret har på något vis kommit på mellanhand och liknar mer styret i en vanlig rysk oblast än i en självständig republik. Formellt finns dock ministerier och republikanska kommittéer kvar i Petrozavodsk som håller sin ställning som republikens huvudstad och administrativa centrum. Å andra sidan utvecklas det lokala självstyret och företagandet positivt i många rajoner. Lagen om lokalt självstyre från 1993 börjar nu verka ute i praktiken. Jag tycker mig märka att det demokratiska tänkandet börjar tillämpas och det privata jordägandet ökar ute i rajonerna. Intressant är också de initiativ unga karelare tar inom ekologi och informationsteknologi. Just informationsteknologin har gjort det lättare för mig att följa det som händer i Karelen.
- Mikko Heikkinen, december 2003 -

Fakta om Karelska republiken

Länkar:
Aktuellt material om maktstrukturen
Federala maktorgan i Karelen
Massmedia
Projekt - Här kan du läsa om aktuella projekt
Rajonerna - Fakta om rajonerna och länkar
Maktstrukturen i Karelen (kartläggning gjord 1996)
Figurer till maktstrukturen
Kartor
Karelens historia (1996)
Länkar om Karelens historia
Fornlämningar - länkar
Flagga och vapen
Hälsovården i Karelen (1998)
Karelsk press - länkar
ASSI Domän sviker Karelen (1998)
Diverse länkar
Utbildning och forskning - länkar
Turism - länkar
Ekonomi - länkar
Läromedlet Barentsområdet (2003)