Senaste nytt från Miljöchile

2001-04-11
Återvinning av byggavfall inleds
Santiagoföretaget Regemac inleder nu återvinning av byggavfall, efter en investering på 3,5 miljoner dollar. Under året räknar de med att behandla ca 400 000 m3 byggavfall. Återvinningsbara material sorteras ut och resten används för att skapa plan mark för byggnadskonstruktion, till en början i kommunen Puente Alto. Chile är därmed först ut i Latinamerika med att återvinna byggmaterial, med stöd från bl.a. naturvårdsverket Conama. Ett stort antal byggfirmor har samlat sig i ett konsortium som motpart till Regemac. Ett av målen är att minska spillet vid nybebyggelse, som i Chile är 0,16-0,20 m3 per m3 bebyggelse, medan siffran för Tyskland är ca 0,12.

Kompostförslag för Santiago
På miljömässan Ecoeficiencia, presenterar Reciclajes Industriales SA ett förslag för att kompostera Santiagos sopor, som till ca 50% är organiskt material. Detta kan bidra till att lösa Santiagos avfallsproblem - det finns ju efter halvårsskiftet ingen anläggning som kan ta emot soporna. I Chile finns idag en enda större kompostanläggning, i Pudahuel. Ecoeficienciamässan, med deltagare från tio länder, beräknas ge miljörelaterade affärer för 35 miljoner USD.

Miljörörelsen och bilister överklagar miljöbeslut
Inom ett par dagar, kommer även katalysatorrenade bilar att omfattas av trafikrestriktionerna vid särskilt höga luftföroreningar i Santiago. I samma paket ingår att områden som planmässigt är kategoriserade "gröna", men som i verkligheten inte fungerar som grönytor, till 20% tillåts bebyggas, mot att de resterande 80% verkligen blir grönområden. Miljörörelsen kommer att överklaga detta, då det anses strida mot Santiagoplanen för renare uft, som slår fast att alla områden som planmässigt är gröna ska bevaras. Bilistförbundet kommer att överklaga katalysatorbeslutet, då regeringen vid katalysatorns införande för snart 10 år sen slog fast att inga trafikrestriktioner skulle gälla för denna typ av fordon.

2001-04-05
Miljöprojekt i kommuner växer
Kommunernas miljöprojekt, som tidigare fått stöd av Borlänge Energi och SIDA, har varit hotat av nedläggning efter maktskifte i många av de medverkande kommunerna. Men nu verkar projektet istället växa, och i slutet av april väntas Santiagokommunerna La Reina, Pudahuel och El Bosque (där huvudkontoret ligger), liksom Buin, Lampa och Santa Domingo ansluta sig till projektet. Huvuddelen av de tidigare medverkande kommunerna stannar kvar. Projektet söker nu finansiering, såväl nationellt som internationellt.

Lagos stödjer Naturvårdsverket
Efter en period av intensiva rykten, står det nu klart att Adriana Hoffmann fortsätter som direktör för Naturvårdsverket Conama. Hon har kritiserats intensivt från såväl företags- som miljöhåll, och har förlorat det mesta av det politiska stöd som hon hade när hon tillträdde. Men president Lagos har nu bekräftat att hon fortsätter. Av Lagos vallöfte att inrätta ett miljödepartement, med en direkt ansvarig minister, har ännu inget synts. 

2001-04-03
Bolagsstämma Endesa, GABB läggs ner
Vid Endesas bolagsstämma i Santiago igår, protesterade personer från GABB och IEP mot dammbygget Ralco. Stämman, som aviserats ta ungefär en timma, tog 5 1/2 timma, men själva dammbygget påverkades inte. Dammen är nu till 34% klar och beräknas invigas i juli 2003. Detta trots att flera juridiska processer inte är klara - 27 april kommer den avgörande domen om ellagen eller ursprungsbefolkningslagen har företräde. Den förra stadgar att nationella elbehov har företräde till markanvändning, medan den senare stipulerar att ursprungsbefolkningar inte får expropieras om inte alla samtycker.

GABB, Grupo de Accion BioBio, läggs ner i slutet av maj eftersom allt nationellt och internationellt ekonomiskt stöd upphört. Ledaren, alternative noblepristagaren Juan Pablo Orrego, kommer troligen att starta ett vattenforum och har avsierat att han skriver sina memoarer.

Chilenare avvisar genmanipulerat
En undersökning gjord av författarna till "Organismos geneticamente modificados", visar att chilenarna avvisar genmanipulerad föda. Bara 20% är för bioteknologi som metod, medan 78% anser att tekniken påverkar samhället negativt, 64% menar att genmanipulerad föda bör förbjudas, medan 25% säger att de inte har något emot att äta densamma.

90 arsenikförgiftade i statligt gruvbolag
Statliga gruvbolaget El Teniente står inför en statlig granskning, efter att 90 arbetare arsenikförgiftats och man funnit att anläggningen inte har en speciell lagringsplats för denna farliga substans. I november 2000, anmälde det regionala naturvårdsverket för andra  regionen, Corema, att bolaget dumpat 2700 säckar med vardera 1,2 ton arsenik på en illegal soptipp. Enligt Andrei Tchernitchin, läkare för Universidad de Chile, är arsenikhalterna i luft och mark mycket höga i andra regionen (norra Chile), med sex gånger högre dödlighet på grund av luftrörsproblem än landets genomsnitt. Arsenik orsakar cancer, som ofta uppträder först 30 år efter exponeringen.

Högre bolagsskatt för förorenare föreslås
Parlamentsledamöterna Carlos Oliovares och Rafael Arratia (DC), som båda ingår i riksdagens miljöutskott, föreslår en kommunal miljölag, med syfte att förorenande företag betalar till en fond vars medel går till miljöförbättrande åtgärder. Totalkostnaden för företagen blir densamma, eftersom företag som smutsar ner mindre, enligt förslaget betalar en lägre avgift än idag.

Opinionsundersökning om trafiken i Santiago
76% av de som idag tar bilen i Santiago, är inte beredda att ta bussen och 55% av de som tar bussen skulle åka bil om de hade en. 84% av de som åker bil och 71% av de som åker buss, anser att kollektivtrafiken är "dålig". Allt detta enligt dagstidningen Ultimas Noticias opinionsundersökning.

2001-03-29
Volvo säljer gasbussar till Chile
De sex första gasbussarna börjar rulla 4 april, som Metrobus (anslutning till tunnelbanan) i Santiago. Bussarna är av märket Volvo, byggda i Brasilien och med kaross Marcopolo.Från den statliga fonden Corfo har företagaren Alberto Munoz fått knappt 200 000 SEK, vilket dock endast täcker en mindre del av merkostnaden för gasbussar. Bensinbolaget YPF ställer upp en särskild tank för bussbolaget, som därmed kommer undan problemet att gas enbart kan tankas på tre ställen i Santiago. Idag finns knappt 300 gasfordon i Santiago, i huvudsak mindre transportfordon och taxi.

Miljöorganisationer mot NAFTA
Chilenska och amerikanska miljöorganisationer kommer att skriva under en gemensam protest mot Chiles anslutning till frihandelsavtalet NAFTA. Det sker under det andra folkliga toppmötet (efter Puerto Alegre) i Quebec, Kanada, 16-21 april.

Greenpeace kräver information om kemikalier
Varje produktionsanläggning ska ha en obligatorisk inventarielista över de kemiska produkter som de handhar, för att minska riskerna vid en olycka. Det kräver Greenpeace, som har listat 35 kemiska olyckor under året. Naturvårdsverket Conama ställer sig bakom kraven, och arbetar enligt egen utsago med ett lagförslag på området.

2001-03-27
Renare luft i Santiago: Gasbussar skattebefrias
Under april ska parlamentet ta ställning till regeringens förslag att helt och permanent skattebefria de 300 första gasbussarna, som ett led i att minska luftföroreningarna i Santiago. Alla gasdrivna fordon får väsentligt minskade skatter enligt förslaget. Det har redan beslutats att blybensinen helt förbjuds 1 juni, vilket leder till ca 100 ton minskade blyutsläpp enbart i huvudstadsregionen. Vidare införs den 15 april citydieseln, som blir obligatorisk för Santiagos kollektivtrafik. Idag började i Santiago "vias exclusivas", då flera huvudleder enbartär öppna för kollektivtrafik under rusningstid. Inom kort fattas beslut om även katalysatorrenade bilar ska omfattas av trafikrestriktioner i Santiago.

Naturvårdsverket granskar Ralco
Naturvårdsverket Conama kritiserar Endesa för att vid dammbygget Ralco inte ha uppfyllt sina åtaganden till de pehuencheindianer som företaget flyttat för dammbygget. Vidare har reglerna för spridning av stoft inte följts. I övrigt anser Conama att reglerna uppfyllts, och tillbakavisar därmed miljöorganisationernas kritik mot Endesa. Två oberoende företag kontrollerar dagligdags att Endesa uppfyller de regler som slagits fast i MKB:n.

2001-03-16   Se även nyhetsbrev nr. 10 som utkommer idag
Ralco: Ockupation uppskjuten, bråk med Endesa
Vid HCs besök i Ralco, kunde konstateras att fundamenten för muren som ska innesluta dammen redan byggs, trots att alla tillstånd ännu inte finns. Bygget är enligt Endesa till 33% klart, och är "oåterkalleligt". Endesas VD hävdar att han förhandlar med bl.a. systrarna Quintreman om ekonomisk ersättning för deras marker, vilket Quientreman bestämt förnekar. De sistnämnda har begärt ett klargörande möte med Endesa, och utlovat att de kommer att ockupera företagets kontor i Santiago om inte VDn träffar dem inom kort.

Avfallsbolaget Emeres läggs ner?
Svenska Borlänge Energis samarbetspartner Emeres, avfallsbolaget för Storsantiago, läggs troligen ner. Emeres ägs av de ingående kommunerna, men efter maktskiftet i kommunvalet, så har flera ingående kommuner vänt sig till konkurrerande sopbolag. Puente Alto har redan köpt en omlastningsstation av KDM och Penalolen förhandlar med samma bolag för hela sophämtningen. Emeres har också problem med sin avfallsanläggning Lepanto (se tidigare notiser), vars tillstånd löper ut i slutet av april.

Atacama: projekt för hållbar konsumtion
Atacamaregionen i norra Chile, Naturvårdsverket Conama och Konsumentverket Sernac har tagit fram ett gemensamt projekt, med aktionsplaner för avfallshantering, ekonomiska incitament för utsläppsrening för små och medelstora företag, kampanjer och utbildning. Detta är första gången som Conama och Sernac samarbetar formellt, och tanken är att projektet längre fram ska utvidgas till hela landet.

Concepcion: Avfall och flygplats krockar
Skiljedomstolen i Concepcion har beslutat att soptippen, som finns bara 208 meter från Concepcions nya flygplats Carriel Sur, måste stängas. Avfallet har lockat till sig stora mängder fåglar, som hotar flygtrafiken. Nu flyttas avfallet till tippen Cosmito. Att anläggningen stängs betyder dock inte att problemet försvinner, då det saknas åtgärder för att bätre täcka befintligt avfall. 

Korruption i Peru reser frågor kring Chile
Luksic-gruppen, som dominerar chilensk ekonomi, är inblandad i en stor mutskandal i Peru. Idag visas i parlamentet en video som avslöjar hur man med pengar under bordet fick tillstånd att bygga pastafabriken Marchetti alldeles intill ett känsligt naturreservat. Luksic är nu under hård press från miljögrupper i Chile för att bevisa att man inte fått sina miljötillstånd i Chile på samma sätt.

Protester mot MIR
Den ryska rymdstationen MIR dimper under de närmaste dagarna ner i södra Stilla Havet, mellan Chile och Nya Zeeland. En rysk studie visar att stationen har mer än 500 olika sorters bakterier ombord, som muterat sig för att överleva i rymden. De flesta experter menar att de kommer att bränns upp när stationen inträder i atmosfären, men Alejandro Navarro och Guido Girardi, chilenska riksdagsledamöter från miljökommissionen, har protesterat utanför ryska ambassaden mot att Chile än en gång får ta emot riskavfall.

Världsbanksmöte orsakar kravaller
Den Interamerikanska Utvecklingsbanken håller toppmöte i Santiago fr.om. måndag. Protesterna har börjat, bl.a. med attacker mot McDonalds. Militanta anarkist/miljöorganisationer, vars närvaro i BioBio inte är önskad av de inblandade pehuencheindianerna. har medverkat medan de flesta miljöorganisationer tar avstånd från händelserna och oroar sig för att det försvårar deras möjligheter till reellt inflytande.

2001-03-09
Ralcobeslut uppskjutet
Igår, den 8/3, skulle Högsta Domstolen ha fällt det avgörande beslutet för megadammen Ralco; om ursprungsbefolkningslagen eller ellagen har företräde. Den förstnämnda, instiftad i början av 1990-talet under demokratiskt styre, slår fast att man inte får tvinga ursprungsbefolkningar att lämna sina traditionella marker, vilket skulle stoppa dammbygget. Ellagen, som skrevs unde rmilitärdiktaturen, slår tvärtom fast att nationella elbehov går före individuella rättigheter. Domstolsutslaget sköts dock upp, och dammbygget fortsätter utan att det juridiska läget är uppklarat.

10/3 hålls en stor demonstration i Concepcion och 13/3 genomförs en markockupation i Ralco Lepoy.

Avloppsrening blir storaffär
Om 180 dagar börjar Chiles första utsläppsnormer för avlopp till ytvatten och hav att gälla, men först om fem år måste alla företag uppfylla normerna fullt ut. I ett första steg måste alla företag klassificera sina utsläpp. Fullt genomförda beräknas normerna leda till nyinvesteringar på 1,7 miljarder USD.

Klimat: Chile vill sälja utsläppsrättigheter
Vid klimatmötet i Bonn (Tyskland) den 16-27 juli, kommer Chile att driva kravet på handel med utsläppsrättigheter som en lösning för att minska koldioxidutsläppen och därmed växthuseffekten. Chile stödjer också förslagen om ekonomiskt stöd för koldioxidsänkor, dvs. att man ska kunna få ersättning för t.ex. skog som tar upp CO2. Detta skulle ge stora möjligheter för Chile att tjäna pengar på urskogen i södra delarna av landet, men framför allt EU-länderna motsätter sig förslaget eftersom finansierade projekt till stor del troligen skulle vara sådana som iallafall skulle genomförts.

Redan nu har Forestal Savia, ex Trillium, annonserat att man ämnar använda sina skogsmarker på Eldslandet för att få ersättning för koldioxidsänkor, och förra veckan besöktes Chile av japanska Daio Paper Corp, som söker köpa utsläppsrättigheter.

2001-03-02
Vindkraft för Calama studeras
Det statliga gruvbolaget Calama studerar om det kan vara lönsamt att försörja sina anläggningar i Calama, norra Chile, med vindkraftel, eller om en del av stadens behov kan täckas på detta sätt. Studien täcker investeringar på upp till 30 miljoner USD, med en installerad kapacitet på upp till 350 MW. I förundersökningen ingår en granskning om möjliga ersättningsnivåer för koldioxidsänkor utifrån Kyoto-protokollet.

Trillium lämnar troligen Chile
I en artikel i Argentinska El Sureno framgår det att multinationella Lenga Patagonia, mer känt som Trillium, ska börja ett större skogsavverkningsprojekt på den argentinska delen av Eldslandet. Detta innebär troligen att företaget helt övergett tankarna på att genomföra det kritiserade projektet på den chilenska delen av Eldslandet. Företaget flyttade för några månader sedan sitt kontor från Chile till Argentina, men äger ännu stora arealer skogsmark också i Chile.

Renare luft i Santiago från måndag
Nästa måndag börjar nya trafikrestriktioner gälla i Santiago. På ett antal huvudstråk kommer enbart busstrafik att tillåtas i rusningstid, och viktigaste gatan Alameda får helt avskilda bussfiler. I innerstaden tillåts enbart bussar med viss rening mellan klockan 10-17, då efterfrågan är som lägst, och enbart lastbilar med totalvikt under 18 ton kommer att tillåtas i samma område. Samtidigt börjar restriktioner vid tillfällen av extremt dålig luft att gälla även för katalysatorrenade bilar, vilket orsakat mycket polemik.

2001-03-01
Arica: Gator och tak dammsugs
Aricas nya kommunledning har bestämt att det toxiska avfallet från Boliden Mineralska grävas upp och placeras i metalltunnor. Vart det sedan ska placerar är ännu inte klart. Man har också börjat dammsuga tak och vägar från toxiskt stoft. Men man gör det enbart hemma hos de 132 som har högst blyvärden, och ingenting inne i husen (trots att gardiner etc kan vara viktigast; och detta är folk som inte har dammsugare). Alla tankar på juridiska processer mot Sverige verkar vara avskrivna.

2001-02-25
Cascada avvecklas, Trillium får ultimatum
Som väntat, har nu amerikanska Boise Cascade kungjort att det av miljörörelsen hårt kritiserade Cascada-skogsprojektet i södra Chile avvecklas. Detta eftersom priserna på plywood och träfiber är för låga, men företaget riktar samtidigt hård kritik mot regeringen för att Chiles miljöregler är otydliga, och för att landets miljöorganisationer har för stort inflytande.

Projektet Trillium, med skogsskövling på Eldslandet, har stegvis ställts om till ekoturism och försökt få ersättning för koldioxidsänkor utifrån Kyoto-protokollet. Detta har dock skett utan någon ny formell miljöprövning, och nu begär Naturvårdsverket Conamas regionala avdelning att bolaget Forestal Savia senast den 15 mars ska inkomma med en ny ansökan för projektet. Det ursprungliga projektet godkändes i mitten av 198, med 100 olika krav från statens sida. Bl.a. ingick den första miljögarantin i landets historia, med en summa som skulle finnas tillgänglig för att reparera eventuella skador på naturen. Miljöorganisationer som IEP förutspår att också Trillium kommer att avvecklas inom en snar framtid.

Effektivast: Skärpta utsläppskrav för bilar
Mest kostnadseffektiva åtgärd för att förbättra luften i Santiago är att införa Tier 1-krav på alla nya bilar, mot dagens Tier 0. Detta enligt en ny studie från Universidad Catolica i Santiago. Åtgärden får dock begränsad effekt eftersom de tio mest sålda bilmärkena redan uppfyller Tier 1. På andra plats kommer biltullar i innerstaden, som beräknas ha 15.7 gånger högre vinster än kostnader. För kollektivtrafiken beräknas den effektivaste åtgärden vara att införa el/diesel-hybridbussar, med en vinstfaktor sju, medan gasbussar uppnår faktor 5.7 medan installation av filter och katalytisk rening på befintliga bussar uppnår låga vinstfaktorer.

Krig mot olagliga soptippar
Santiagos hälso- och miljömyndighet Sesma har kartlagt 101 illegala soptippar inom huvudstads- området, med en total yta på 713 hektar. Hittills har myndigheterna haft svårt att avveckla tipparna, då ägarförhållandena är svåra att fastställa, eller ägarna håller sig undan. Regeringspartiet PPD har nu förklarat att insatserna måste trappas upp; det råder "krig mot de olagliga soptipparna".

Miljörörelsen i kris: Uppsats på remiss
Den chilenska miljörörelsen befinner sig i djup ekonomisk kris, eftersom de utländska biståndsorganisationer som finansierat större delen av verksamheten drar sig ur Chile.Miljörörelsen söker nu efter olika strategier för sin överlevnad. Vilka de är, kan du läsa i remissversionen av uppsatsen "Vad händer när biståndet tryter? Exemplet Chiles miljörörelse".

2001-02-07
Ralco: Mapuches intar kyrkogård
Den urgamla mapuchekyrkogården Quepuca Estadio, som räknas som helig plats, kommer att helt översvämmas av Ralcodammen, liksom fyra andra kyrkogårdar. Mapuches från Ralco Lepoy har intagit kyrkogården som protest. De begär nu att den internationella domstolen för mänskliga rättigheter ska granska dammbygget, och att all vidare konstruktion ska avvakta denna prövning.

Naturvårdsverket Conama godkände 95% av projekt
Av alla 736 projekt som under år 2000 genomgick miljöprövning, godkändes 95,5% av naturvårdsverket Conama.

Miljöförstöring kostar 4,7% av BNP
I ett första försök att beräkna kostnaderna för Chiles miljöförstöring, har Fundacion Terram kommit fram till att de motsvarar 4,7% av BNP. Bara gruvindustrins miljöpåverkan kostade 99 miljarder USD under 1999, medan fiskets kostnader, främst i form av överuttag, var 589 miljarder USD för tiden 1990-98, motsvarande 50% av sektorns inkomster för 1999. Skogsindustrins kostnader beräknas motsvara mellan 3,2 och 5,4% av sektorns inkomster.

Under 1998 beräknas 1656 personer ha dött som följd av partikelutsläpp, främst från trafiken. Kostnaden för miljörelaterade dödsfall och sjukdomar beräknas till mellan 344 och 1575 miljarder USD, beroende på vilket värde som används.

Chiles centralbank har också börjat kostnadsberäkna miljöförstöringen, men inte presenterat några siffror ännu.

2001-01-31
Chile miljörankat av World Economic Forum
Chile ligger på 31:a plats internationellt och sjätte plats i Latinamerika när det gäller hållbar utveckling. Detta enligt en studie som forskare på Yale och Columbia universitet gjort för World Economic Forum. Bäst ESI (Environmental Sustainability Index) har Finland, Norge, Kanada och Sverige, även efter justering för BNP/capita. Av de 22 parametrarna ligger Chile särskilt dåligt till på luftkvalitet, biologisk mångfald, teknisk utveckling och efterlevnad av internationella avtal, medan landet får höga poäng för miljöregler, den privata sektorns ansvarstagande och miljöinformation.  

Kommunikationsdepartementet får miljösekretariat
För att få in miljöhänsynen tidigare i beslutsgången för infrastrukturprojekt, har Ministerio de Obras Publicas (ung. kommunikationsdepartementet och Vägverket i ett) infört ett miljösekretariat. MOP bekänner att de i flera tidigare projekt inte tagit den miljöhänsyn som de borde ha gjort. Miljörörelsen är dock skeptisk och uttalar en oro för att detta snarast minskar den miljöprövning som varje projekt måste genomgå, och att det kommer att användas som alibi mot en verklig granskning av kontroversiella projekt.

Citydiesel till Chile: motdrag mot gasbussar
Det statliga oljebolaget ENAP presenterar första april citydieseln i Santiago, med svavelnivåer på 300 PPM mot normala dieselns 1000-3000. Det är ännu långt ifrån svenska nivåer på 15 PPM. Partiklar PM10 minskar med 15%. Merkostnaden blir ca 3%, vilket läggs på biljettpriset för Santiagos kollektivtrafik, som åläggs att använda bränslet. Samhällsvinsten i form av bättre hälsa, om citydieseln används fullt ut, beräknas till 38,5 miljoner USD per år.

Nationella bilföreningen ANAC kräver att citydieseln införs i hela Chile och ENAP påtalar behovet av ökad kontroll, så att bussarna verkligen tankar citydiesel - utan att blanda ut den med parafin, vilket i dagsläget är mycket vanligt. Från 1/1 2002 är maxnivån för SO2 0,05%, vilket betyder att citydieseln då presenteras i hela Chile.

Att ENAP presentarar citydieseln nu tolkas som ett motdrag mot de allt starkare kraven på att bussflottan i Santiago ska drivas på gas, som ENAP inte har.

2001-01-24
Ja till Itata, ja till förbränning av petcoke
Två svåra bakslag för miljörörelsen och för lokala miljöhänsyn var regeringens ja till förbränning av toxisk petcoke i Guacolda, norra Chile och en stor cellulosaanläggning i vindalen Itata, södra delen av landet. Godkännandet av Itata är förenat med villkor om jordkompensation för de drabbade jjordbrukarna och med ständiga utsläppskontroller, men den protesterande lokalbefolkningen menar att det inte är tillräckligt för att garantera fortsatta vinodlingar i området (båda ämnen har tidigare berörts i HC).

Seminarium för hållbar gruvdrift
22-23 januari hölls i Santiago ett internationellt seminarium om Hållbar Gruvdrift, organiserat av IIDE (Instituto Internacional para el Medioambiente). Ett projekt har påbörjats, där den aktuella situationen i medlemsländerna nu analyseras, vilket ska leda till ett dokument med förslag till långsiktigt arbete och grunder för konsensuslösningar där det finns konflikter med lokalbefolkningen. En fond med 10 miljoner USD har skapats för att finansiera regionalt arbete.

Organisationen har sitt huvudsäte i London och består av 17 gruvbolag runt om i världen.

Kärnavfallsskepp avstyrda
Efter att Pacific Swan passerat chilenska Kap Horn, lastad med plutonium från Frankrike till Japan, skulle ytterligare två skepp med 230 kg Mox (tillräcklig mängd för 20 atombomber) passera Chile. Rutten är långt ifrån den mest praktiska, men Panama släpper inte fartygen genom kanalen och ett antal afrikanska stater har vägrat fartygen passage förbi deras kuster, medan regeringarna för Chile och Argentina endast markerat sitt missnöje. En orsak till den chilenska passiviteten är att Chile inte vill störa frihandelsförhandlingarna med EU. Chilenska parlamentet har antagit ett lagförslag om kärnkraftssäkerhet, men den föll på regeringens veto.

I sista stund har dock rutten lagts om, på grund av de folkliga protester som framför allt Greenpeace står bakom. Framtida transporter av kärnavfall från Frankrike till Japan tros dock fortfarande passera Kap Horn, trots att det är ett av de mest svårnavigerade vattnen i världen.

Ja till petcoke
Regeringens miljöråd röstade ja till användning av kolresten petcoke i förbränningsanläggningen Guacolda, norra Chile. Luftkvalitetsmätare för USD 3 miljoner är utplacerade för ständig uppdatering av värdena för SO2, vilket enligt miljörådet är tillräcklig garanti för att miljökraven ska uppfyllas. Ministerrådet ska nu ta det slutliga beslutet. De ställen i världen där petcoke tillåts användas, kräver vanligen speciell reningsutrustning, vilket inte är fallet för Chile (se vidare tidigare artiklar).

2001-01-18
SAF föreslår gasbussar
SOFOFA; Chiles motsvarighet till SAF, lyfter fram tre åtgärder som de mest effektiva för att minska Santiagos luftföroreningar: bättre dieselkvalitet, asfaltering av grusvägar och omställning av bussparken till gasdrift. Omställningen till gasdrift av 6900 bussar (ca 80% av flottan), skulle kunnan finansieras med att biljettpriset höjs med 12-20 öre. Naturvårdsverkets representant för Santiago, Gianni Lopez, menar att en sådan omställning skulle minska de bussrelaterade hälsokostnaderna i huvudstaden från 6,2 miljoner USD per år till 2,2. Luis Alegria, busschaufförernas fackförbund i Santiago, menar att kostnaderna blir högre, att bussarna måste tankas mycket oftare och att osäkerheten är stor om tekniken fungerar.

Frihandelsavtal med USA förvärrar miljösituation
Till skillnad från ett frihandelsavtal med liknande ekonomier inom Mercosur, skulle det avtal som nu förhandlas med USA leda till ett fördjupat beroende av råvaruexport, med förödande miljökonsekvenser. Det menar miljöorganisationen Terram. Förhandlingarna är ännu i sitt inledande skede, varför det inte är möjligt att mer precist kvantifiera dess effekter.

2001-01-17
Asbest förbjuds
Regeringen har publicerat ett generellt förbud mot asbest, som det första landet i Latinamerika. Det sker efter en lång strid mot byggnadsföretag och asbestindustrin, inklusive kanadensiska ministerbesök för att trycka på landet att inte förbjuda mineralen. Förbudet, som träder i kraft om 180 dagar, gäller såväl import och försäljning som tillverkning och användning. Dock görs undantag, efter ansökan, om inget ekonomisk och kvalitetsmässigt rimligt alternativ finns. De som önskar riva eller bygga om där asbest påträffas måste sökas särskilt tillstånd hos hälsomyndigheterna.

Miljöorganisationen IEP begär nu att få vara med i de statliga tillståndsprövningarna och kräver en seriös statlig granskning av byggföretagen för att vara säkra på att asbest inte används trots förbudet. I Chile har officiellt 237 personer dött av asbetslunga, men mörkertalet är mycket stort. Juridiska processer pågår för att de anhöriga ska få ersättning från asbestföretagen.

2001-01-05
Utbyggnad av Metro
Santiagos tunnelbana ska på sex år byggas ut till 90 km från dagens 40, till en kostnad av 1,2 miljarder USD, vilket rresident Lagos kallar för en av sina största utmaningar. Det beräknas bli lönsamt eftersom andelen av den totala passagerartrafiken tänks stiga från 7 till 15%. Nya stationer har redan börjat byggas, fem månader före schemat, med direkt koppling till metrobuss och en framtida station för pendeltåget. En snabbspårväg med tre ännu inte definierade sträckningar planeras också. För snabbspårvägen är byggherren ännu inte utsedd.

2001-01-04
SAF vill höja bensinskatter för att finansiera gasbussar
Chiles motsvarighet till SAF, SOFOFA, har lagt ett förslag till regeringen om omställning av Santiagos busspark (ca 8000 fordon) till gasdrift. Merkostnaden blir ca 20 öre per passagerare, vilket föreslås finansieras med en extraskatt på 2% på bensin och diesel i Santiagoregionen. Förslaget lämnades för en månad sen, men har ännu inte kommenterats av regeringen, som nu kritiseras hårt för att denna omställning inte påbörjats trots i det närmaste konsensus om dess nödvändighet. Den 16/1 håller SOFOFA ett heldagsföredrag kring sitt förslag.

2001-01-03
Ralco: Upptrappad konflikt
Pehuenchebefolkningen har trappat upp sitt motstånd mot Ralcodammen (se tidigare notiser). Under helgen saboterades fyra broar och bilar från byggherren Endesa utsattes för stenkastning. Dammen, med en total investering på 540 miljoner USD och en kapacitet på 570 MW, är till 32% klar trots att alla juridiska prövningar inte är avslutade. Dammen kommer att översvämma 3650 hektar traditionell pehuenchemark,och bl.a. systrarna Quintreman vägrar lämnar sina hem "annat än döda".

2000-12-28
Nej till JAS
Chiles regering beslöt sig igår slutligen för att köpa F-16 från USA, ett bakslag för JAS Gripen. Flygvapnet köper 10-12 plan nu och utlyser en ny upphandling år 2005-2006.

Miljörörelsen, medelst ett upprop med 150 organisationer och riksdagsledamöter från tre partier, har krävt att Sverige för att kunna få sälja JAS ska ta hand om de 20 000 ton blyhaltigt våtverksslam som Boliden Mineral lämnade i Arica i mitten av 80-talet. Sverige har ännu inte agerat för att lösa den problematiken, men JAS-offerten kryddades med mer miljöerbjudanden än de andra.

Miljöbalans 2000: Stora förhoppningar, knappa resultat
Miljörörelsens förhoppningar på regeringen Lagos har kommit på skam. Kraftigt negativa projekt som Ralco, tillstånd till förbränning av petcoke utan nödvändig rening, ett olagligt stopp för märkning av genmanipulerade produkter och en ny fiskelag som ökar överuttaget, är några av anledningarna till att miljöorganisationen IEP i sitt miljöbokslut för 2000 ger regeringen underkänt. De uppmanar indirekt Naturvårdsverket Conamas chef Adriana Hoffmann att avgå, eftersom hon som känd miljöaktivist nu uppfyller en legitimerande funktion för statens rovdrift på naturen. Greenpeace Chile presenterade tidigare i veckan sitt miljöbokslut, med liknande slutsatser. IEPs rapport, till stora delar skriven av HCs Mattias Goldmann, kan du läsa här.

Otillräckligt skydd mot bekämpningsmedel
82% av de som sprider bekämpningsmedel kan inte utläsa medlens farlighetsgrad, 90% känner inte till hur lång tid som måste gå mellan besprutning och skörd och 8% är totala analfabeter. 21% använder aldrig skyddsutrustning och 48% säger att de gör det ibland. 15% säger att de någon gång blivit förgiftade av bekämpningsmedel. Detta enligt en studie från miljöhälsomyndigheten i Santiago, Sesma, som ger plantageägarna tre månader att uppfylla gällande regler, vilket idag sker till mindre än 50%.

Ny soptipp för Santiago
Storsantiagos avfallsbolag Emeres, samarbetspartner till svenska Borlänge Energi, meddelar att de ämnar konstruera den avfallsanläggning som behövs för att i maj ersätta Lepanto. Samtidigt önskar de förlänga driften av Lepanto till oktober 2001 genom rationaliserad drift.  Flera utländska bolag är också intresserade; Hidronor från Belgien, franska CGEA (vars projekt i Til Til lämnats in för miljöprövning) och italienska Systema Ambiente, som redan skaffat nödvändig terräng i Pudahuel.

2000-12-26
Ralco: Regeringen försöker undvika konflikt
Endesa har börjat avledningen av floden BioBio för att kunna börja konstruktionen av muren som krävs för att bygga den kritiserade dammen Ralco. Om muren, 155 meter hög och 370 meter lång, konstrueras betyder det enligt miljörörelsen GABB (Grupo de Accion del BioBio) att skadorna på miljön blir irreversibla.

Regeringen har skapat ett särskilt råd för att undvika konflikter i samband med murbygget, som man hoppas kunna skjuta till efter sommarsemestern, då alltid många aktivister befinner sig i Ralco.

Advokaten Roberto Celedon har lämnat in en ny juridisk prövning, där han begär att ingen konstruktion får ske tills alla juridiska processer kring dammbygget är avslutade. Red de Accion BioBio Libre meddelar att de kommer att försöka förhindra konstruktionen av muren med "aktivt men fredligt motstånd". För avledningen av vattnet används svenska pumpar från Grindex AB, tillhörande ITT Flygt-koncernen (se särskild notis nedan).

Regeringsprotester mot atomavfall som passerar Chile
Engelska Pacific Swan kommer att passera Chiles kust, bl.a. förbi det svårseglade Kap Horn, med 676 ton atomavfall. Regeringarna i Chile, Brasilien, Uruguay och Argentina har protesterat formellt, medan Storbritannien, Frankrike och Japan bedriver lobbyarbete i Chile för att man ska tillåta transporterna. Mars 1995 passerade Pacific Pintail Kap Horn med 14 ton radioaktivt avfall, och hamnade i orkan med tio meter höga vågor. 

2000-12-22
Miljöminister för Chile?
Miljöarbetet i Chiles regering kan komma att få högre status, genom att ett miljödepartement och en miljöminister införs. Det kan bli en av rekommendationerna från juristkommitten, utsedd av Naturvårdsverket Conama för att se över landets miljölagstiftning. Gruppen har bl.a. enats om att ta bort miljöprövningen för mindre projekt. Det är ännu inte klart när gruppen lämnar sitt slutliga förslag.

Ny fiskelag: Protester från miljöhåll
Chiles nya fiskelag begränsar fisket, medelst kvoter, endast för ansjovis, forell och sardin. Det småskaliga fisket får behålla skyddszonen, fem sjömil från kusten, vilket de anser är för lite medan fiskeindustrin anser att skyddet kan vara grundlagsvidrigt. För en utförlig analys av den nya fiskelagens konsekvenser, kontakta Hållbara Chile.

Naturvårdsverket kritiserar budgetnerskärning
Naturvårdsverkets chef Adriana Hoffmann kritiserar regeringen för att inte bdugetera tillräckliga medel för Santiagos miljöplan. Hur stor budgeten blir är ännu inte klart, men ökningen jämfört med 2000 blir minimal, trots tidigare löften från regeringen. Hoffmann slog fast att budgeten måste tredubblas för att klara av målen i miljöplanen, som idag är kraftigt försenad. Hoffmann uttalar att hennes förhoppningar står till budgeten 2002.

Avfallssituation i Santiago utan lösning
Förslaget till ny avfallsanläggning för Santiago, i Melipilla, har dragits tillbaks efter kraftiga protester från de boende i området, med understöd från ett antal miljöorganisationer. I april stängs, enligt beslut från hälsomyndigheterna, Santiagos soptipp Lepanto. I dagsläget finns inga alternativa avfallsanläggningar att tas i bruk.

Trillium omdanas till "ekoprojekt"
Efter ett antal möten med naturvårdsverket Conama, har Forestal Savia, f.d. Trillium klargjort sina nya planer för de 272 000 hektar skogsmark på eldslandet som de tidigare velat skövla. De kommer att avverka döda träd, och drygt 2000 hektar skog per år, starta ekoturism och försöka få ersättning för koldioxidsänkor utifrån Kyotoprotokollet.

2000-12-06
Ny borgmästare för Santiago ger miljöprojekt?
Joaquin Lavin, tidigare presidentkandidat för högeralliansen, svors idag in som borgmästare för Santiago. Stora delar av miljörörelsen stödde i presidentvalet Ricardo Lagos, men bedömer att Lavin kan ge betydande miljöförbättringar i huvudstaden. Hans politiska ambitioner kräver att han förbättrar luftkvaliteten, ett tema av stor politisk betydelse. Vidare gör hans utmärkta företagskontakter att hans plan för ny snabbspårväg i Santiago troligen kan genomföras snabbt och med privat finansiering, vilket också kan bli fallet med andra miljöförslag. Så här långt har miljöorganisationerna haft god access till Lavins miljörådgivare.

Nya avfallslösningar sökes
I nionde regionen, södra Chile, söker 12 kommuner och det regionala naturvårdsverket Corema nya lösningar för avfall. Detta är ett resultat av en avfallsplan för åren 2000-2006, för regionens alla 31 kommuner, där Villarica, Victoria och Ptrufquen tillhör de som har mest akut behov av nya lösningar. De 12 kommunerna har ca 100 000 invånare och producerar ca 3700 ton avfall per månad, vilket ännu inte lockat större privata aktörer.

2000-12-04
Stängda gruvor måste rensas upp
Inom två veckor kommer Chiles kopparkommission Cochilco att överlämna förslaget till nationell plan för avveckling av gruvor, med krav på gruvans ägare att återställa området till ett mer naturlikt stadie. Förslaget har arbetats fram under två år. Ekonomi- och energidepartementen kompletterar förslaget, som i mars lämnas över till parlamentet för antagande. En särskild plan tas också fram för redan övergivna gruvor, där staten får i uppdrag att utreda miljöpåverkan från varje enskilt fall, och utifrån detta slå fast nödvändiga åtgärder.

Itata: Åter uppskjutet
Beslutet om den kontroversiella cellulosafabriken i vindalen Itata, skjuts upp ännu en gång och kommer nu tidigast att tas i naturvårdsverkets ministerråd i slutet av december. Detta då staten börjat en ny förhandlingsrunda med alla inblandade. Förhandlingarna har sitt ursprung i krav från representanter för de 30 000 jordbrukarna i området.

Ralco: Pris till systrarna Quintreman
Ralcomotståndarna Quintreman får idag det tyska Petra Kelly-priset, från Heinrich Böll-Stiftung för "sitt engagemang och sin fredliga kamp till försvar för sina ursprungliga marker." Systrarna har varit ledande i kampen mot dammen Ralco, vars konstruktion skulle innebära att 3400 hektar traditionell mapuchemark läggs under vatten. Priset delas ut vartannat år, med bl.a. den tyska riksdagens miljötalesman Claudia Roth som jurymedlem. Prissumman är 20 000 tyska mark.

Bullernormer för bussar
Naturvårdsverket Conama presenterar inom kort bullernormer för bussar. Existerande bussar får maxgränsen 100 dB vid avgasröret, medan nya bussar får 93 vid avgasröret, 96 vid motorn och 86 inne i bussen. I Santiago cirkulerar bussar med värden på upp till 114 dB, motsvarande ett startande flygplan. 30% av bussarna i Santiago beräknas ligga över normen, och måste åtgärdas innan nästa halvårsskifte. Den tidigare bullernormen slog inte fast var bullret skulle mätas och var därför inte användbar. Conama studerar också bullernormer för lastbilar, bilar och vägar.

2000-11-29
Fransk miljardaffär för bättre miljö i Chile
Chiles transportminister Carlos Cruz bjöd i Paris speciellt in franska företag att delta i genomförandet av Santiagos transportplan, värd totalt två miljarder USD. Franska Ahlstom har redan förprojekterat ett snabbtåg mellan Santiago och Valparaiso och visat sitt intresse för det planerade regionaltåget mellan huvudstaden och Melipilla. Också utbyggnaderna av tunnelbanan och avloppssystemet är av stort intresse för fransmännen.

2000-11-28
Flottan städar Antarktis
Den chilenska flottan kommer fram till mars2001 att ha städat upp 190 ton sopor i Antarktis. Under 1999 röjdes 127 ton. Isbrytaren Almirante Oscar Viel gör tre resor, varav den första redan pågår och den andra inleds den andra januari. Uppstädningen ingår som en del av Chiles åtaganden under Madridkonventionen från 1993, som reglerar antarktisk verksamhet.

Fiskelag återkommer
Regeringen drog den 15/11 tillbaks sitt förslag till fieskelag, då det stod klart att det inte skulle få majoritet i parlamentet. Förslaget väntas dock återkomma snart, i endast lätt modifierad form. Grunden för lagförslaget är att överfiske långsiktigt hotar fiskeindustrin. Lagförslaget vill etablera kvoter för maxuttag per företag, men den småskaliga fiskeriverksamheten är kritisk eftersom den inte ingår i kvotfördelningen och skyddet av områden för småskaligt fiske urholkas. Lagen är täkt att gäll endast i två år, i väntan på en ny fiskelag, vars grunder är helt okända.

ISO 14000 marknadsförs
I Chile har endast tio företag certifierat sig med miljökvalitetsnormen ISO 14001, mot över 100 i grannlandet Argentina. SAFs motsvarighet Sofofa startar nu en kampanj för att få fler företag att certifiera sig, och den ansvarige på naturvårdsverket Conama, Alvaro Sapag, planerar att hjälpa mindre företag i samma syfte. Conamas studie av de certifierade företagen visar att stärkt konkurrenskraft, kunders krav och minskade risker för miljörelaterade viten är tre huvudskäl till att ansluta sig. Företagen som har ISO 14001 är skogsbolagen Millalemu, Licancel och Santa Fe, gruvbolagen Escondida och Candelaria samt Cemento Melon, Sika, Dole Chile, Inter Quimica och Gerdau Aza. 

Antofagasta: Blyförgiftad strand stängs
Hälsomyndigheterna i Antofagasta, norra Chile, beslutade stänga stranden El Carboncillo efter att mätningar visade höga halter av bly i sanden. Fram till 1998 fanns blylager för hamnexport alldeles intill stranden, vilket orsakat föroreningarna. Antofagasta kommun har planerat en större turistsatsning i området, vilket hälsomyndigheten förbjudit tills blyföroreningarna är borta. Inget beslut om sanering är taget.

2000-11-20
JAS betyder miljösatsning?
Vilket flygplan Chile än väljer, så betyder det återinvesteringar i miljöteknik för Chile. Såväl amerikaner som fransmän och svenskar lovar att om köpet, värt ca 600 miljoner USD, går deras väg, så betyder det investeringar för att minska luftföroreningarna i Santiago. Svenska Investorgruppen har gått längst, med löften om dubbla återköp och -investeringar, dvs två dollar för varje dollar som Chile spenderar. Bl.a. skulle det bli gasbussar för Santiago och en lastbilsfabrik i Iquique. Tidigare (se särskild artikel) har såväl chilensk miljörörelse (150 organisationer) som chilenska parlamentariker krävt att Sverige skulle ta hand om Bolidens avfall i Arica innan någon affär kan bli på tal.

Fyra miljoner träd till Santiago
Skogsvårdsstyrelsen, Santiagoregionens regeringsrepresentant och stiftelsen för bevarandet av den chilenska palmen har enats om att plantera fyra miljoner träd i Santiagoregionen. Träden ska vara av chilenskt ursprung, och en ännu inte definierad andel ska vara den utrotningshotade chilenska palmen. Trädplanteringen börjar under 2001 och sker under ett antal år framåt. Miljöorganisationer menar att träden gör viss nytta för Santiago, men att planteringsvågen är helt otillräcklig för att rena huvudstadens luft. Vidare är palmen långt ifrån den mest effektiva grödan för att fånga upp föroreningar. Mer info: www.fundacion.cl, www.reserva.cl, www.palmas.cl.

Nationell fiskekongress
20-21 november samlas representanterna för Chiles 50 000 småskaliga fiskare, för att slå fast sin strategi för 2001-02. De vill bl.a. förhindra att det aktuella förslaget till ny fiskelag går igenom, eftersom det skulle slå mot den mindre fiskeindustrin. Miljöeffekterna från det småskaliga fisket bedöms som mindre än från de stora, internationella trålarna, då selektiviteten är större och incentimentet att inte överfiska är tydligare.

2000-11-16
Ralcobeslut uppskjutet
Den 14 november skulle Högsta Domstolen ha avgjort tre processer mot Ralco-dammen; dess eventuella brott mot ursprungsbefolkningslagen, huruvida företaget Endesa har vattenrättigheterna för den aktuella delen av floden BioBio samt en privat skadeståndsprocess. Domen sköts dock upp på obestämd tid, troligen med nya domare och en ny sal för processen (varje sal har sin huvuddomare, med olika politisk inriktning). Vissa bedömare menar att detta var en liten seger for dammotståndarna, eftersom det var känt att den tidigare salen var för dammbygget, medan andra menar att förseningen visar att processen politiserats mer, vilket ytterligare minskar möjligheterna att ett utslag skulle gå emot regeringen, som vill att dammen byggs.

Tetra Pak inleder återvinning
Svenska Tetra Pak inleder tillsammans med 30 skolor i Santiago-kommunen La Reina och miljöorganisationen IEP återvinning av Tetra Brik. De 5 000 första kartongerna ska användas av skogsstyrelsen Conaf för plantering av trädplantor, därefter ska kartongerna återvinnas av företaget Ecobas. Tetra Pak har tillsammans med IEP och kommunen Vitacura lämnat in en ansökan till naturvårdsverket Conama for ännu ett återvinningsprojekt.

Trillium: Sista överklagandet avslagit
Det kontroversiella skogsprojektet Trillium på Eldslandet vann idag i Högsta Domstolen, mot en rad miljöorganisationer, däribland Greenpeace. De menar att naturvårdsverket Conama agerat olagligt när de gett tillstånd till skogsprojektet, en linje domstolen alltså inte gick på. Trillium har utfäst att projektet ska ställas om till ekoturism och koldioxidsänkor, men det tidigare, mer miljönegativa projektet, var det som idag vann i domstolen.

Chinchillan hotad
Strax norr om Illapel finns Chiles enda reservat for att skydda den utrotningshotade chinchillan, med ungefär 6 000 exemplar av arten. De hotas nu av ett vägbygge mellan Illapel och Chiles huvudled 5. Det enda som hittills föreslagits från transportdepartementet är ett par tunnlar under den nya vägen där chinchillan ska kunna forflytta sig, vilket enligt djurskyddsorganisationer är helt otillräckligt.

Chile värd för Green Building Challenge
Som den enda latinamerikanska representanten, deltog Chile nyligen i International Sustainable Building 2000 i Maastricht, Holland. De flesta länder var representerade av universitetsanknutna organisationer, medan Chile representerades av den privata byggkammaren. Chile visade upp byggnaden Varela, som finns i industristaden i Huechuraba. Nästa mässa hålls i Norge 2002, men redan i mars 2001 hålls det första förberedande mötet - i Santiago, Chile.

2000-11-07
HC nu på engelska
Nyhetsbrevet Hållbara Chile finns nu på engelska. Kontakta redaktionen för mer information!

Kärnkraft för Chile diskuteras
Tvärtemot den globala trenden att lägga ner kärnkraftverk, hölls i veckan ett stort seminarie om möjligheterna för atomenergi i Chile. CCHEN, den chilenska kommissionen för atomenergi och journalistutbildningen vid Santiago Universitet organiserade. Slutsatsen var att landet inom 10-12 år lider elbrist, och att det bäst avhjälps av att liksom Argentina och Brasilien producera närmare 20% av sin el medelst kärnkraft. Varken stat eller privat sektor har dock hittills varit särskilt intresserade av att investera i tekniken; Chile har två forskningsreaktorer men ingen för elproduktion, vilket också miljöorganisationerna kraftigt motsätter sig.

Greenpeace Chile kämpar för sin överlevnad
Med besök i Valparaiso av Greenpeaceskeppet Arctic Sunrise, som fått enorm uppmärksamhet i pressen, försöker Greenpeace stärka sin profil i Chile. Organisationen har funnits i landet i sju år och levt en relativt anonym tillvaro, med 1 300 medlemmar (mot närmare 12 000 i grannlandet Argentina). Tidigare skulle man uppnå 5 000 medlemmar innan årsskiftet eller lägga ner, men nu talas det om 2 000 till nyår och 4 000 under 2001. Kampanjer mot toxiska utsläpp och besök av den nye greenpeacechefen, som väljs i februari, är två av arbetssätten.

Trögt för miljömärkning av skog
Miljömärkningen av skog går trögt i Chile, särskilt sen det statliga skogsorganet Conaf anmält att man studerar att introducera ett eget miljömärke med mindre stränga regler än FSC (se tidigare HC). Fyra bolag har anmält sig för att FSC-märka sin skog, bl.a. Shell. I Chile finns nu drygt 100 000 hektar ISO 14 000-märkt skog (Millalemu 80 000, Monteguila 35 000, Arauco 27 000), av världens totalt 65 miljoner hektar.

Högsta halterna miljögifter i södra Chile
De högsta halterna av det toxiska bekämpningsmedlet lindan finns i fisk och fågel i och söder om den chilenska floden BioBio. Detta enligt en ny rapport från Greenpeace ("Contaminantes Organicos Persistentes en America Latina"). Lindan kan skada det centrala nervsystemet, andningsvägarna, orsaka tandlossning och är vid lågvarig exponering dödlig. Rapporten presenterades i samband med att organisationen började en kampanj mot persistenta organiska gifter, bl.a. genom att ett av Greenpeace skepp besöker Valparaiso.

Ja till Itata närmar sig
Naturvårdsverket Conamas rådgivande grupp beslöt den 2/11enhälligt att tillstyrka cellulosafabriken i Itatadalen. Fabriken fick i början av mars nej från den regionala miljömyndigheten Corema, eftersom dess utsläpp allvarligt skulle drabba jordbruket (främst vinodlingar) i den känsliga dalen. Hundratals jordbrukare från regionen har demonstrerat mot projektet i Santiago och miljöorganisationerna kräver att det stoppas. Ett avgörande har sedan skjutits upp gång på gång, bl.a. för att inte störa kommunalvalet (se tidigare HC), men kommer nu definitivt att ske den 24 november. Mycket talar för att cellulosafabriken godkänns, vilket oundvikligen leder till kraftiga protester i området.

2000-10-27
Tyska investeringar i chilensk järnväg
Tyska Ferrostaal, som ingår i MAN-gruppen, har anmält sitt intresse för att konstruera järnvägen Santiago-Melipilla, liksom för att driva järnväg till San Fernando från huvudstaden. Detta trots att upphandlingen inte är utlyst ännu. Företaget har också ett avtal med det statliga kopparbolaget Codelco om att sköta järnvägstransport av svaveloxid från gruvan El Teniente till hamnen San Antonia, en investering på 26 miljoner USD (och i högsta grad aktuell efter en olycka med en svaveloxidfylld tankbil nyligen). Ferrostaal upprustar, tillsammans med cementföretaget Bio Bio, järnvägen från Santiago söderut, bl.a. med nya sliprar.

Naturvårdsverket i konflikt med transportdepartementet
Naturvårdsverket Conama har presenterat sina förslag till förändringar av planen för renare luft i Santiago. Bland åtgärderna finns att öka utbytestakten för bussarna, i direkt konflikt med uppgörelsen nyligen mellan transportdepartementet och bussägarna, som tillåter tio års drift mot tidigare åtta. Renare bränslen, obligatorisk andel "rena" fordon (gas och el) i upphandlingar, ett ökat antal separata körfält för kollektivtrafiken och fler "ren produktion"-avtal med industrin är några av de andra förslagen. Mer än två tredjedelar av åtgärderna är riktade mot trafiken, eftersom den ökat sina utsläpp med 5% sen 1997, medan industrin klarat sina åtaganden.

2000-10-20
Akut behov av avfallsstation
Santiagos miljöorgan Sesma bekräftade att soptippen Lepanto måste stängas i april 2001, vilket gör behovet av en ny avfallsstation akut. Lepantos ägare Emeres, samarbetspartner med Borlänge Energi, har ansökt om att få förlängt tillstånd, men det verkar inte godkännas. Inte heller har någon ny plats för avfallsstation godkänts, men KDM har fått godkänt att från nästa år utvinna el från sin anläggning Lomas Los Colorados. Jose Concha, chef för Sesma, menar att lösningen på avfallsproblemet ligger i att kraftigt öka återvinningen. Ett steg i den riktningen har metallmekanikerna tagit genom en webbsite (www.asimet.cl) för handel med återvunna metaller.

Rensa luften i Santiago: Måttliga framsteg
Världsbanken håller i månadsskiftet oktober-november ett seminarium om Santiagos luftkvalitet. Statistiken visar att de främsta framstegen gjorts gällande utsläpp av partiklar PM10, som minskat med 26% de senaste tre åren. Det beror främst på att industrier ställt om till naturgas som energikälla, och därmed redan nått sitt sektorsmål för 2005, medan trafiksektorn ökat sina utsläpp (bilarnas har minskat något, medan bussarna ökat kraftigt). Kväveoxiderna har ökat med 13% (7% minskning var målet), vilket innebär att problemet med marknära ozon förvärrats. Kolmonoxider har minskat med 7%, främst på grund av väsentligt renare lätt trafik. I Santiago överskrids gränsvärdena för partiklar, fina partiklar (PM10), kolmonoxid och marknära ozon. Ytterligare ett antal ämnen når kritiska nivåer, men saknar nationella gränsvärden.

2000-10-17
Ozonlarm: Stanna inne
I Punta Arenas har "rött larm" utfärdats och medborgarna uppmanas att inte vistas utomhus mellan 11 och 16 på dagen, eftersom det skyddande ozonlagret saknas och man på bara sju minuter kan få brännskador. Kommunalrådet Jose Saldivia begär att staden utses till katastrofzon.En studie från Punta Arenas, beställd av hälsodepartementet, visar att förstadierna till hudcancer har ökat jämfört med tidigare studie från 1992. En annan del av studien visar att de som arbetar utomhus, som fiskare, lantbrukare och ambulerande försäljare, har en förhöjd andel förstadier till cancer. Detta kopplas till den kraftiga förtunning av ozonlagret som skett över södra Chile de senaste åren. En enkät visar att befolkningen inte följer de rekommenderade åtgärderna; 64% av de intervjuade har aldrig använt solskyddsmedel och 41% har aldrig burit solglasögon.

Eftergifter till bussbolagen
För att inte bussbolagen skulle delta i transport- bolagens strejk, genomförd i mitten av oktober, gick regeringen med på en rad eftergifter. Santiagobussarna tillåts nu vara upp till tio år gamla, mot tidigare åtta. Det kritiseras av bl.a. Santiagos borgmästare Jaime Ravinet och miljörörelsen, eftersom det innebär ökade föroreningar och sämre säkerhet.

Greenpeacebåt till Valparaiso
Den andra november inleder Greenpeace en kampanj i Chile mot industriutsläpp till havet. Båten Arctic Sunrise kommer att vara tio dagar i Chile, med flera direktaktioner mot förorenande industrier och seminarier. För vidare info, se www.greenpeace.cl.

Itata: Cellulosa eller ej avgörs i november
I över ett halvår har naturvårdsverket Conama diskuterat om man ska tillåta eller ej en cellulosafabrik i Itatadalen, helt dominerat av vinodlingar. Beslutet skulle ha tagits redan i september, men skjuts upp till november, troligen för att ett eventuellt ja skulle störa kommunalvalet 29 oktober. (För vidare info: se HC5 och HC6)

2000-10-03
Ralco: Inteckning av mark börjar
Elbolaget Endesa, som konstruerar den kontroversiella Ralco-dammen i BioBio-regionen i södra Chile, har börjat processen med att lösa in mapuchemark som kommer att översvämmas om dammen byggs. Endesas VD Hector Lopes Villaseco uttalar att de som motsätter sig dammbygget måste nå en överenskommelse med bolaget inom kort, annars kommer bolaget att begära att finansdepartementet   värderar och expropierar marken, enligt ellagen. Motståndarna, mapuche och miljörörelsen, hänvisar istället till ursprungsbefolkningslagen som slår fast att mark som tillhör ursprungsbefolkningar inte får säljas, expropieras eller försämras utan ett uttryckligt medgivande från de berörda.

Larm om bekämpningsmedel
I Chile används 31 bekämpningsmedel som är förbjudna i EU och USA. Myndigheten SAG har bara förbjudit 17 bekämpningsmedel, bl.a. DDT, aldrin och pentaklorfenol. För att en produkt ska kunna förbjudas måste dess vådlighet bevisas i Chile, vilket är en lång och dyr process. Chile har skrivit under Rotterdam-konventionen, som reglerar användningen av bekämpningsmedel, men den har ännu inte ratificerats i kongressen.

Säsongsarbetare i jordbruket, huvudsakligen kvinnor, saknar ofta varje form av skydd mot bekämpningsmedlen, som ibland sprids från flygplan medan de arbetar i fälten eller på plantagerna. Flera fall av gravt missbildade barn är ett av de tragiska resultaten.

Bland de i Chile tillåtna ämnena finns aldicarb, atrazin, asinfos-metil, benomil, metylbromid, captafol, captan, carbaril, clototalonil, cyhexatin, dicofol, dimetoato, dnoc, diuron, endosulfan, folpet, fonofos, fosmet, lunuron, mataltion, mancozeb, matamidofos, metidation, metomil, monocrotofos, ometoato, paraquat, permetrin, thiram, metyltiofanat och trifuralin. Dessa påverkar nervsystemet, kan ge fosterskador, orsaka cancer och cellmutationer. Samtliga dessa är förbjudna i EU, USA, Kanada, Filipinerna, Colombia, Mexiko, Nya Zeeland, Singapore och Venezuela.

Inofficiell miljömärkning växer
Det enda officiella miljömärket som finns i Chile är naturvårdsverket Conamas för produkter som inte skadar ozonlagret. En enda produkt använder märket, en steriliseringsapparat frn Johnson&Johnson. Andra miljöetiketteringar florerar, utan någon reglering för hur de får användas. Jordbruksverket förbereder en märkning av ekologiskt odlade produkter, som ska lanseras under nästa år. De lanserar även en ursprungsmärkning för citroner från Pica, organiska äpplen från sjätte regionen och organiska jordgubbar fran sjunde regionen, allt med syftet att öka exportmöjligheterna för dessa produkter.

2000-09-25
Polemik med talmannen om Bolidens avfall
I en artikel på DN debatt uttalas den chilenska miljörörelsens besvikelse över att Birgitta Dahl vid sitt Chilebesök inte uttalade sig om Bolidens avfall, ställde in planerade möten med parlamentariker och miljörörelserepresentanter och i sitt tal i senaten uttryckte att "jag har inte kommit för att lösa något, jag har kommit för att sjunga och för att vi ska sjunga tillsammans." (se artiklar). Dahl svarar  att hon ser allvarligt på Boliden-problematiken, men att honsom talman inte kan uttala sig. Hon menar också att hon inte ställt in några möten och att hennes tal i senaten felciterats. Hållbara Chile har utskriften som delades ut av hennes tal, som motsäger talmannens utsago, och en parlamentariker från ett av regeringspartierna har till HC uttalat sin kritik mot talmannens bristande intresse vid besöket.

2000-09-21
Chile söker stöd från Världsbanken för renare luft?
Kostnaden för att rena Santiagos luft till de nivåer som föreslås i den av regeringen antagna planen är tre miljarder USD, enligt en studie beställd av naturvårdsverket Conama. Budgeten är en bråkdel av detta, och medlen har ofta frusit inne eftersom Conama inte har någon egen budget (utöver rena kanslikostnader). Conama utvärderar nu möjligheterna att ansöka om lån från Världsbanken eller den Interamerikanska Utvecklingsbanken för att finansiera programmet. Finansdepartementet ska inom kort ta ställning till ett konkret förslag.

Den 21 september skriver 48 organisationer, däribland regeringen, katolska kyrkan och ett antal miljöorganisationer, under ett avtal för ren luft med Conama. De tänks ansvara för uppföljningen av den av regeringen antagna planen för renare luft i Santiago, och ska rapportera direkt till president Lagos. Några miljöorganisationer vill dock inte delta, eftersom de anser att regeringen ignorerar planen bl.a. genom att sänka dieselskatten för transprotbolagen.

President Lagos: "Glöm skogen ett tag"
Chiles naturvårdsverk Conama är bland de institutioner som fått mest kritik i regeringens interna utvärdering. Adriana Hoffmann, direktör för Conama och tidigare ordförande för en skogsskydds- organisation, kritiseras för att vara otydlig i sitt ledarskap, oinsatt i frågor som inte rör skog och Conama bedöms vara en bromskloss för landets utveckling. President Ricardo Lagos sade nyligen åt Hoffmann att "du måste glömma dina skogar ett tag", vilket startade rykten om att hennes avgång var nära förestående, vilket hon dock själv förnekar.

Tunnelbana förbereds i Vina del Mar
Vina del Mar inviger enligt planerna en tunnelbana år 2005. Beslutet skrevs under den 17 september, och under de närmaste tolv månaderna ska en projektbeskrivning göras, med hydrologiska, geografiska och topografiska studier, liksom placering och utformning av de första 20 stationerna. I juli 2002 börjar själva konstruktionen, som ska vara färdig under 2005. Tunnelbanan ersätter delvis metrotåget som idag går mellan Vina del Mar och Valparaiso, men innebär också nya sträckningar. Valparaisos metrobolag Merval har lagt ut konstruktionen på det chilensk-holländska bolaget Arcadis Geotechnica Bouw/Infra, som ansvarar för utbyggnaden av tunnelbanan i Berlin. Projektets kostnad beräknas till 300 miljoner USD.

2000-09-14
Bolidens avfall: Process mot mottagarföretaget
Företaget Promel, till vilket Boliden skeppade 20 000 ton blyhaltigt våtverksslam 1984-85, står nu inför en juridisk process där Arica kommun anklagar dem för att vara ansvariga för blyförgiftningen av hundratals barn. Promels advokat Jose Manuel Borquez Yunge förnekar att företaget har något ansvar. 1984-85 hade Chile ingen miljölagstiftning på området, och Promel hävdar att 95% av blyföroreningarna kommer från mineraltransporterna med järnvägen Arica-La Paz.

Promel hävdar att de betalade Boliden för att få avfallet, eftersom det innehöll nivåer av guld och silver som skulle göra det värt att återvinna. Sedan sjönk priset på guld och silver, vilket gjorde att Promel lämnade avfallet åt sitt öde, vilket enligt företaget är helt lagligt. Att folk sedan bosatte sig nära avfallshögarna är enligt samma källa helt kommunens ansvar.

Djurskyddslag närmar sig
Chiles första djurskyddslag närmar sig godkännande i senaten, efter flera års diskussion (se särskild artikel om rodeo). Senatens miljöutskott arbetar nu fram straffsatser till lagen, och har uttalat sig om den mest kontroversiella delen av hela lagstiftningen; att även rodeo och "andra folksporter" ska omfattas av lagstiftningen. Motståndarna till detta hävdade att det vore onödigt eftersom rodeon redan har sina egna regler för att förhindra djurplågeri, medan majoriteten menade att det just därför inte innebär något större problem att även rodeon omfattas av den kommande lagen. Rodeon kommer dock knappast att förbjudas, eftersom den har starkt stöd från senatens ordförande Andres Zaldivar, högerns presidentkandidat Joaquin Lavin och RNs ledande parlamentariker Alberto Cardemil. Däremot är det klart att tuppfäktning förbjuds.

Utkastet till lag förbjuder att utnyttja djur för hårt i arbete, att skada eller misshandla djur, att överge djur, att experimentera på levande djur i skolan, att avlägsna eller manipulera delar av djur utom i vetenskapliga eller veterinära sammanhang. När lagen slutligen antas är inte klart.

2000-09-13
Birgitta Dahl: Ta hand om Bolidens avfall
Minst 1 000 barn i Arica, norra Chile, är blyförgiftade av gruvavfall exporterat av Boliden Mineral 1984-85. Chilenska organisationer krävde av Birgitta Dahl, vid hennes besök i Chile, att Sverige gör en insats.

I den chilenska senaten citerade riksdagens talman Birgitta Dahl den chilenska nobelpristagaren Pablo Neruda. "Jag har inte kommit för att lösa något. Jag kom för att sjunga och för att du ska sjunga med mig." Representanter för det chilenska civila samhället avbröt ceremonin och begärde konkret politik från delegationen, som utöver Dahl bestod av samtliga riksdagspartiers gruppledare. Det chilenska miljönätverket Renace, med 150 medlemsorganisationer, kräver att Sverige bistår med specialkunskap inom gruvområdet, så att Bolidens gruvavfall i Arica slutbehandlas. Sådan expertis har Boliden bistått med bl.a till Ryssland.

Vidare efterfrågade organisationernas talesman Bernardo Reyes bistånd med specialkunskap inom medicin och psykologi för att Aricas barn ska få ett drägligt liv. Blyförgiftningen leder, enligt chilenska regeringens medicinska expert Andrei Tchernitchin, till att barnen blir hyperaggressiva, får inlärnings- och koncentrationsproblem, inte klarar normal skolgång eller normalt arbetsliv och får grava sociala problem. Sveriges många års erfarenhet av specialundervisning kan komma de chilenska barnen till godo.

Gruppledarna uppmanades att i Sverige ta initiativ till en gemensam kommission mellan de båda länderna för att inom några månader kunna presentera konkreta åtgärder för att minska de framtida effekterna av Bolidens avfall. Talmannen kommenterade inte officiellt de chilenska kraven.

2000-09-07
Skogsindustrin i PR-kampanj
En kampanj med helsidesannonser, tv-reklam och radioslingor ska få chilenarna att tycka bättre om sina skogsbolag. Budgeten sägs vara på sex miljoner USD, men enbart tv-tiden man redan använt skulle för andra aktörer kosta betydligt mer än så. Bakom kampanjen "Bosques para Chile" står den statliga skogsstyrelsen Conaf, ett antal universitet, utvecklingsinstitut och skogsbolag. 92% av chilenarna anser att skogen inte är tillräckligt skyddad i Chile idag, varav 31% menar att den helt saknar skydd. 97% anser att Chiles urskog är hotad.

Miljörörelsen inleder en motkampanj på temat "För en riktig skog".

Laxodlingar kritiseras
Chile är ett av de länder i världen med störst och snabbast växande laxodlingar. Bara 12% av laxodlingarna har någon form av behandling av avloppsvattnet,som är frivillig i ytterligare tio år. Fyra av de fem sjöarna där lax odlas är kraftigt övergödda. Under året har 30 000 laxar flytt odlingarna, vilket hotar den lokala faunan. Man använder 75 gånger mer antibiotika än i Norge. Varje kilo odlad lax behöver mellan 2,5 och 5 kilo näring, främst fiskmjöl, vilket ger ett ineffektivt näringsutbyte. Det är några av slutsatserna från Fundacion Terrams studie av Chiles laxodlingar, som avslutas med rekommendationen att inte tillåta nya laxodlingar förrän en statlig bedömning av sektorn gjorts. Smiljan Radic, ordförande för laxodlingarnas förbund, pekar på att man investerar 50 miljoner USD för att minska antibiotikaanvändningen, och att man försöker övergå till mer vegetarisk föda åt fisken.

Batterikampanj inledd
Det Nationella Säkerhetsrådet har inlett en kampanj för minskad batterianvändning och bättre omhändertagande av uttjänta batterier. Varje år slängs över 50 miljoner batterier i Chile, med över 500 ton tungmetaller, varav kvicksilver, nickel och kadmium utgör de största problemen. Det sker fortfarande ingen systematisk insamling av batterier. Santiagokommunen Conchali avslutade för en tid sedan sin insamling, då det var omöjligt att få någon att ta emot batterierna.

Öknen närmar sig Santiago
FNs utvecklingsorgans UNDPs nyligen avslutade studie av växthuseffektens följder för Chile visar att öknen inom 25 år kan nå Santiagoregionen och att regnmängden kommer att minska kraftigt som en följd av den höjda temperaturen. Havsnivån kan stiga med närmare en meter inom 50 år, vilket betyder att stora kustområden, viktiga för bl.a. turismen, läggs under vatten.

Militärens miljöansvar
För första gången har militären uttryckligen erkänt att den har ett miljöansvar. ÖB Ricardo Izurieta beordrade en tvådagarskonferens om hur militärens miljöpåverkan kan minskas, vilket är ett direkt ansvar för general Hernan Ramirez Hald, även ansvarig för militärens industrier. Militärens miljöeffekter ska bedömas, och det arktiska centret kommer att byggas om (se tidigare notis om ett svenskt företags medverkan).

Förtunnat ozonlager ökar antalet cancersjuka
En studie från Punta Arenas, beställd av hälsodepartementet, visar att förstadierna till hudcancer har ökat jämfört med tidigare studie från 1992. En annan del av studien visar att de som arbetar utomhus, som fiskare, lantbrukare och ambulerande försäljare, har en förhöjd andel förstadier till cancer. Detta kopplas till den kraftiga förtunning av ozonlagret som skett över södra Chile de senaste åren. En enkät visar att befolkningen inte tagit de försiktighetsåtgärder som rekommenderas; 64% av de intervjuade har aldrig använt solskyddsmedel och 41% har aldrig burit solglasögon.

2000-08-21
Lagos besöker BioBio; lovar medla
Söndag 20/8 besökte Chiles president Ricardo Lagos systrarna Quintreman, som leder mapuchefolkets kamp mot Ralcodammen i BioBioområdet. Systrarna argumenterade att energiföretaget och byggherren Endesa på en rad punkter inte uppfyller vare sig överenskommelser med mapuchefolket eller chilensk lagstiftning. Lagos lovade medla mellan mapuche och Endesa, samt att återkomma till området inom några månader. Ralcodammen, som till ca 25% är färdigbyggd, står inför en rad juridiska processer i Chile och i Spanien, där åtalspunkten är folkmord.

2000-08-19
Parlamentariker säger nej till JAS om inte Bolidens avfall tas om hand
Det chilenska civila samhällets upprop för att Sverige måste ta ansvar för Boliden Minerals avfall i Arica, innan JAS kan säljas till Chile (se nedan samt Aftonbladet debatt 990817), får nu stöd från en bred koalition chilenska riksdagsmän. Alejandro Navarro (PS, socialistpartiet), Pedro Salamanca (RN, de konservativa) och Leopoldo Sanchez (PPD, mittenparti), träffade den 17/8 försvarsminister Mario Fernández, för att be honom kräva ett mer etiskt uppförande av de svenska förhandlarna - innebärande att avfallet i Arica tas om hand. "Så länge detta inte uppfylls, så kommer vi att göra allt som står i vår makt för att inte JAS Gripen köps av Chile.", sade Navarro, och Sanchez lade till att "Svenska staten är väldigt beredd att visa på JAS alla fördelar, så vi hoppas att de visar på samma goda villja i denna fråga."

Enligt Navarro är Chiles kostnad för avfallet redan en miljon dollar, främst för flytten av avfallet och blodproverna på de drabbade barnen. Att flytta avfallet på nytt, till en mer säker plats, skulle innebära en merkostnad på 200 000 dollar, medan han beräknar totalkostnaden för sjukvården till två miljoner dollar.

Tillbaks till startsidan