Lagos miljölöften
Ricardo Lagos, nybliven president, har avgivit bl.a. följande miljörelaterade löften, varav flera med svenska exportmöjligheter: -Installera avloppssystem i varje chilensk stad och behandla allt industriavfall.
-Höja kvaliteten på kollektivtrafiken, så att den blir säkrare, snabbare och renare.
-Införa en industriskatt relaterad till föroreningar.
-Stänga de farligaste industrierna som ligger i bostadsområden.
-Miljöförbättra avfallsanläggningar
-Garantera kvalitet och säkerhet för mat genom att förbjuda tillsatser som kan skada hälsan, och kräva hårdare regler för innehållsmärkning.
-Stoppa okontrollerad tillväxt av de största städerna genom att förstärka äldre stadsdelar.
-Storsatsa på utbyggnad av pendeltåg, främst i Santiagoregionen.

Lagos har ocksa lovat att skydda urskogen, bl.a. genom fonder för skogsinköp och forskning kring biodiversitet och inhemska arter. Han har föreslagit att stoppa exporten av trächips och förbjuda plantering av pinje och eucalyptus där urskog växt.

Bussarna i hamn
Efter flera års diskussion är nu ca 50 gasbussar på väg till Santiago, som en del i planen för renare luft. Storstadsregionen och fonden för teknikutveckling (Corfo) har skapat en fond som betalar mellanskillnaden för de första femtio bussarna, jämfört med en vanlig dieselbuss (som det idag finns över 10 000 av i Santiago). Kostnaden för detta är ca 10 mkr. Driftskostnaderna blir jämförbara; gasen är billigare men det går åt mer. De femtio bussarna är också till för att utbilda chaufförer och mekaniker i tekniken.

Finansiering för fler bussar är oklar, och i dagsläget finns bara två ställen i hela regionen att tanka dem. Kongressen överväger fortsatta statliga subventioner.

Skogsskövling: Cascada uppskjutet
Skogsskövlingsprojektet Cascada har skjutits upp på obestämd tid, enligt företaget självt beroende på låga timmerpriser; inte på kritiken från miljöhåll. "Vi kommer knappast att börja bygga fabriken under år 2000, det har kommit för många nya aktörer.", säger Doug Bartels, Boise Cascade Corp.

Projektet är lokaliserat i Illque-bukten, 30 km söder om Purto Montt, med en investering pa 180 miljoner dollar. 925 000 kubikmeter urskog ska huggas ned för att göra plywood och chips, och projektet inkluderar en hamn för att skeppa timmerprodukterna utomlands. (Hamnen är det enda som miljöprövats.) Projektet har anmälts flera gånger, med det senaste utslaget i oktober: ett godkännande från högsta domstolen.

Ralco: Avgörande månader
El- och bränslemyndigheten (SEC) har gett koncession till Endesa för byggandet av dammen, tills nu ett huvudhinder. SEC gav ellagen företräde framför ursprungsbefolkningslagen. Det går emot vad regeringen sagt; att dammbygget kräver alla inblandade mapuches godkännande.

President Frei kallade i november Ralco-motståndarna för "shiiter" och sade att dammen snart är byggd. Ännu fattas utslaget från appellationsdomstolen i Santiago, dit bl.a. GABB överklagat.

Alfredo Llorente, VD för Enersis i Spanien, ägare av Endesa, sa nyligen att Ralcodammen under alla förhållanden försenas, så att den tidigast öppnas våren 2003. Ekonomiminister Jorge Leiva sa i början av januari att han är övertygad om att Endesa får alla tillstånd under årets första kvartal, för att inte lämna över beslutet till nästa regering. Leiva måste utfärda ett dekret för att låta företaget bygga på ursprungsbefolkningens mark. Leiva sade att det "inte kommer att finnas några legala hinder för dammbygget, eftersom det studerats i minsta detalj och innebär en mycket stor ekonomisk investering." Endesa hoppas få tillstand att dämma floden innan vinterregnen i maj.

Costanera Norte: Chiles Dennispaket
"Vi har ingen intention att bygga vägen till vilket pris som helst", säger Costanera Nortes koordinatör Carlos Cruz. Investeringen är på totalt 366 milj USD, varav staten står för 80 miljoner och företagen för resten, då de får intäkterna från betalvägen. Staten garaterar minimiinkomster och säkerhet vid betalluckorna, vilket kritiserats både av miljörörelsen och ekonomer. Det blir 30 km trefilig motorväg med 31 planskilda korsningar, fyra tunnlar i dubbel höjd, 5 km nya lokala vägar. Projektet väntas också bereda väg för två liknande megaprojekt som inte blivit av om Costanera Norte stoppats.

Vindkraft: Möjliga satsningar
Statliga subventioner för att uppnå en massiv satsning på vindkraft på Eldslandet, som ett samarbetsprojekt mellan Argentina och Chile. Det föreslogs vid ett seminarium som Magellanesuniversitetet ordnade om vindkraftens utveckling. Subventionen är tänkt som en regional "peng" till de eldistributörer som tar emot och distribuerar vindkraftel.

Chiles statliga kopparbolag Codelco studerar ett vindprojekt i norra Chile, med kapacitet på 37 MW. Kostnaden på 37 miljoner USD kan finansieras genom Kyoto-protokollet, som låter utvecklingsländer slippa utsläppsbegränsningar mot att de skapar förnyelsebar energi.

Coldecos miljöchef Santiago Torres säger att satsningen är mindre lönsam än andra verksamhetsområden, "men idén blir intressant om vi kan sälja utsläppsrättigheter till i-länder." I januari 2001 kan produktionen börja och energin går till Codelcos egen verksamhet eller säljs till norra Chiles elnät.

Överenskommelser om ren produktion
Nu startas ett center för ren produktion. Målet är att minska utsläpp och risker för hälsan, samtidigt som konkurrens_- kraften ökar. Mellan 1999 och 2001 skapas ett center i Santiago och ett i söder, och därefter skapas ett nätverk över hela landet.

Centret ska certifiera ny miljöteknik, utbilda företag och allmänhet, skapa ackreditering för miljökonsulter, starta pilotprojekt, skapa avtal mellan industri och inköpare, stödja miljöbeskattning och ny miljölagstiftning. Redan i år ska 40-50 avtal skapas med företag om ren produktion, för att under nästa år nå ungefär 300 (främst laxodlingar, byggfirmor, kemi, avloppsrening och plasttillverkning). Centret har stöd från Lunds Universitet, Pollution Prevention Research Center i North Carolina, USA, och ett antal andra utländska aktörer.

Greenpeace hotas av nedläggning
I år bestäms om Greenpeace ska fortsätta sin verksamhet i Chile. De behöver 2000 medlemmar som betalar 100 kronor var i månaden, mot dagens 500 medlemmar. Greenpeace International har meddelat att Chile måste bli självförsörjande redan i år. Greenpeace Chile har nu lagt ner allt arbete med skogsskydd.

Vattenkvalitetsnormer
Kvalitetsnormer för ytvatten ska slås fast, och i samma beslut ligger ett bättre skydd av vattentäkter. Under ett år kommer Vatten- (DGA) och Marindirektionen (Directemar) att samla information om vattnets aktuella kvalitet, för klassificering.

MKB: Nästan allt godkänns
Från april 1997, när lagen om obligatorisk miljökonsekvensbeskrivning antogs, till december i år, har 1914 projekt prövats. Av dessa har 60,5% godkänts direkt, och 5,4% avslagits. 28% väntar på godkännande eller är under förhandling, medan 5,9% har dragits tillbaks. 40 godkända projekt har hittills överklagats, men alla överklaganden har avslagits.

Kyrkan stoppar mobilmaster
8 000 kronor i månaden under tio år för att ha en mobilmast på kyrkans byggnader. Många kyrkor hoppade på erbjudandet, men nu har ärkebiskopen sagt "inte mer". Avtalen rivs upp efter larm om strålningen fran antennerna och klagomål fran grannar.

FN-pris till Chiles Naturskyddsförening
65% av Chiles jordar utarmas, varav en stor del i form av desertifiering, ökenutbredning. Codeff, Chiles naturskyddsförening, har premierats av FN för sitt arbete med små landsbygdsbyar. Målet är att få dem att ställa om sin djurskötsel och vattenförbrukning och minska eldningsbehovet med hjälp av solugnar, så att markerna inte utarmas.

Nedskärningar i miljöbudgeten
För år 2000 får Conama, Chiles naturvårdsverk, närmare 10 miljoner kronor mindre i budget jämfört med 1999; en minskning med 10%. Också 1998 och 1999 minskades anslagen. Bland det som drabbas hårdast av en nedskärning är luftreningen av Santiago. Förbättring av bränslekvaliteten, kontroll av kollektivtrafiken och kampanjen för ökad miljökunskap hos Santiagoborna hotas. Nyplantering av träd har fått 187 miljoner pesos (3,5 milj kr) av de 1100 sökta, vilket innebär att 3,7 miljoner träd till regionen före 6 juni 2001 inte kommer att uppnås (idag har 1,3 miljoner träd planterats).

Skogsprojekt Trillium blir av
Skogsbolaget Savias (f.d. Trillium) kontroversiella projekt Rio Condor, som ska använda 103.000 hektar urskog på Eldslandet genomförs. Detta efter godkännandet av en rad miljöåtgärder som företaget åtagit sig. Projektet har försenats i sju år på grund av de rättsliga prövningar miljörörelsen krävt, tills naturvårdsverket Conama nyligen godkände projektet. Miljöorganisationen Codeff har också godkänt projektet som ett exempel på hur ekonomi och miljöintresse kan gå hand i hand, medan andra är fortsatt kritiska.

Miljöpris 1999: Galna Cyklister
IEPs pris för bästa miljöakt 1999 fick Movimiento Furiosos Ciclistas, "de galna cyklisterna". De cyklar varje månad på Alameda, ordnar cykelreparationer etc. på kort tid och nästan utan resurser har rörelsen vuxit sig stark.

Sopor: Ny lag behandlar inte import
Miljörörelsen hoppas att president Frei ska lotsa igenom lagförslaget om sophantering innan hans mandatperiod slutar i mars. Lagförslaget är klart sedan länge och innebär framför allt begränsningar för soptippar och klargörande av sop-producentens ansvar för soporna. Eftersom de flesta soptippar är från före 1997, när lagen om obligatorisk miljöprövning infördes, så har de inte miljöprövats alls. Hälsomyndigheterna ska godkänna eller avslå företagens avfallsplaner, inklusive transporter av avfallet. Straffsatsen för att inte uppfylla soplagarna blir upp till 500 tkr eller stängning av företaget, men lagen kommer att införas stegvis under ca tre år.

Lagen tar inte upp frågan om import av sopor, ett stort problem med bl.a. svenska Bolidens toxiska sopor till Arica i norra Chile (totalt 20 000 ton) och den senaste tidens import av pet-coke för förvaring. Det finns ett specifikt lagförslag om sopimport, men det har inte lagts fram, det samma gäller dekretet om import av pet-coke.

Paskön: Nationalparken säljs ut
Delar av Påsköns nationalpark, deklarerat världsarv av Unicef, säljs ut till lokalbefolkningen. I augusti delades 425 hektar ut. Många lokalbor, beroende av turismen för sin överlevnad, menar att utförsäljningen är olaglig, en ståndpunkt som delas av "gröna" riksdagsledamöter och miljöorganisationer. Marken har avstyckats utan miljöprövning, och utan att bedöma dess arkeologiska värde. En ny avstyckning, av 900 hektar nationalpark, har påbörjats, åter utan MKB. Miljöorganisationen IEPs direktör Bernardo Reyes varnar "Utan en tydlig politik för avstyckningen, riskerar Rapa Nui att bli som tidigare fall när ursprungsbefolkningens mark sålts ut till högstbjudande, med fina hotell och golfbanor som resultat."

Chiles miljörörelse granskad
Miljörörelsen är enad i sin kritik mot Chiles ekonomiska modell, men oense om resten. Det är en av slutsatserna i Lasse Juul-Olsens avhandling om Chiles miljörörelse.

Rörelsen är svår att få inblick i, särskilt när det gäller ekonomin, och många drivs närmast som företag, med brist på allmänt deltagande. Det minskande utländska biståndet har skapat hård konkurrens mellan organisationerna, där strategierna döljs för varann. Uppsatsen, på spanska, kan rekvireras från Hållbara Chile.

Tompkins: Världsstörst på nationalpark
Djupekologen och mångmiljonären Douglas Tompkins äger 21% av provinsen Palena i södra Chile, efter att i december ha köpt tre nya marker, så att han nu har 323,646 hektar. Tompkins började köpa mark 1991 för att skapa en privat national-park, nu världens största.

Inköpen har kritiserats av Chiles regering, industrisektorn och andra, med oro för att regionens utveckling hotas. 1997 uttalade Tompkins att marken skulle överlämnas till en chilensk organisation, Fundacion Pumalin, vilket ännu inte skett.

54 nya biltullar planeras
Antalet biltullar utökas i snabb takt i Chile, inom några år kommer de att vara 54. Idag finns 11, som totalt tar in ca 1 miljard skr om året; 20% av vägverkets budget.

Ännu finns ingen telebaserad tullstation, där avgiften dras automatiskt, eftersom ingen vägsträcka når upp till de 30 000 bilar per dag som behövs för att det ska vara lönsamt. Det planeras dock för leden Costanera Norte.

Återanvändning av barnböcker
UBV, Utbildning för Biståndsverksamhet, samlar in gamla, svenska barnböcker som översätts till spanska och delas ut i fattigare områden. För att delta, kontakta Hållbara Chile.

Mer information om samtliga dessa nyhetsartiklar kan i begränsad omfattning fås per e-post goldmann@home.se