BOXARNA  KREÜGER

Boxarbröderna Kreüger från Södermannagatan i Stockholm har mer svenska mästerskap ihop i boxning t. o. m. än bröderna Ågren. Kurt och Stig Kreüger har nämligen vardera 6 mästerskap i boxning och står i en klass för sig. Kurt Kreüger har vunnit fler landskamper än någon annan svensk boxare och då även Stig Kreüger har många landskampssegrar på sin meritlista, förstår man vad de båda börderna betytt för att göra den svenska boxningens statistik så lysande som möjligt.

Kurt Kreüger (f. 22/12-1913) är en av de mest tekniska boxare, som Sverige någonsin haft. Han boxar med högern före ("south-pawer") och hans vänsterkrokar har vanligen haft en förödande inverkan på motståndarena. Hans amatörtid som boxare sträcker sig från 1727-1747. Sistnämnda år gjorde han nämligen sin debut som professionell boxare hos Hjalmar Palmqvist genom att besegra fransmannen Sammy Benchetrit på poäng. Matchen gick i Örebro den 21 sept. 1947.

Kurt Kreüger tillhörde först Djurgårdens IF men övergick 1930 till IF Linnea. Han gjorde sitt första mera representativa framträdande 1932 i en stadsmatch Stockholm-Sundsvall, då han besegrade A. Andersson på poäng. Säsongen 1933-1934 fick han komma med i landslaget mot Norge, där han segrade över Rolf Berg. Nästa säsong vilade han från landskamper - konkurrensen med Gösta Alm var för hård - men 1935-1936 är han på väg att bli ordinarie i den svenska boxaråttan. Han förlorade mot engelsmannen E. Ryan men vann över norrmannen L. Lewinthal. 1936-1937 är han ordinarie. Då vann han över O. Larsen, Norge på poäng men förlorade mot den lille tekniske dansken Jens Nielsen.

Kurt Kreügers genombrott skedde 1937-1938, då han vann alla landskamperna, nämligen mot Erwin Völker, Tyskland, Sverre Stensland, Norge och Manfred Madsen, Danmark somt för första gången på våren 1938 blev svensk mästare. Säsongen 1938-1939 besegrade han Erik Sörensen, Danmark, Sven Pedersen, Norge och Ville Salminen, Finland, men träffade också på en av sina båda givna övermän, nämligen polacken Czortek, som slog honom på poäng i Alvikshallen. Kurt Kreüger hade redan tidigare, nämligen i april 1928, förlorat mot Czortek i Berlin vid uttagningen av Europas lag mot USA.

Säsongen 1939-1940 hade Kurt Kreüger ingen möjlighet att boxa. Han hade råkat ut för ett benbrott i samban med beredskapstjänstgöringen under kriget och måste vila från all sport under ett helt år. Men Kurt Kreüger kom igen. Han vann 1940-1941 över Sigfred Madsen, Danmark, Lauri Kostamo, Finland och Helge Rasmussen, Danmark men förlorade mot Alfred Graaf, Tyskland i Königsberg. Så kom en ny säsong med segrar över Erik Sörensen, Danmark, Ludvig Petri, Tyskland och Freddy Svendsen, Danmark samt oavgjort i Milano den 17 maj 1942 mot italienaren Bonetti.

På hösten 1943 hade Sverige bara en landskamp - på våren ingen. Kreüger var med i den enda och vann på poäng över finnen Unto Rask. Även säsongen 1944-1945 var det bara utbyte med Finland. Kreüger vann över Yrjö Anttila på knockout men i den andra landskampen mot Finland fick han sitt mest sensationella nederlag - det enda på knockout under hela storhetstiden i landslaget. Det var finnen Hannes Oras, som i ett obevakat ögonblick slog ut honom i 3:e ronden i Helsingfors. Och kronan på verket som amatör satte han 19457 genom att bli europamästare i fjädervikt i Dublin, varvid han vann över G. Perez Spanien på knockout i 2:a r. Samt över A. Antkiewicz, Polen, L. Feher, Ungern och i finalen över P. Maguire, Irland på poäng.

Kurt Kreüger blev svensk mästare 1838 och 1839 samt 1941-1944, alltså tillhopa 6 gånger. De enda svenskar, som under de sista åren som amatör besegrade honom, var Birger Svensson, Oskarshamn, Hugo Andersson, Hisingens BK och Conny Blom, Hag AK. Själv vann han sin största seger som amatör över den finske welterviktaren Yrjö Piitulainen, men fonderna var avkortade till 2 1/2 minuter, varför uppgörelsen ej blev godkänd som regelrätt match.

STIG KREÜGER (f. 1/9 1919) var liksom brodern en mycket god tekniker. Även han tillhörde IF Linnea. Han blev svensk junior-mästare i flugvikt 1936 och svensk mästare i flugvikt 1939 och 1940 samt 1945 och 1946. I bantamvikt blev han mästare 1942 och 1943.

Stig Kreügers första viktigare framträdande som internationell var i den daska jubileumsturneringen 1940, då han vann flugviktsklassen. I sin första landskamp den 15 december 1940 fick han oavgjort mot den finske veteranen Veikko Huuskonen, som han året därpå förlorade mot i Helsingfors. Han besegrade sedan Günther Seidel i Königsberg och Erich Wilke i en extramatch i Magdeburg. Samma år förlorade han mot Viggo Frederiksen i Köpenhamn men besegrade tysken Heinz Schims. Han blev trea i bantamvikt vid "Krigseuropamästerskapen" i Breslau i januari 1942, varvid han vann över Dani, Italien Bogacs, Ungern och Schims, Tyskland, men förlorade mot italienaren Paoletti, som blev mästare. Innan säsongens slut fick han inregistrera ytterligare två poängnederlag mot Viggo Frederiksen och Paoletti i landskamper. Säsongen 1942-1943 tog han två gånger revansch på Viggo Frederiksen, fick oavgjort mot tysken Götzke i Breslu och förlorade mot italienaren Dani. Han vann 1943 över finnen Edvard Hildén, medan han i nästa säsongs utbyte med Finland fick en seger och ett nederlag mot Elis Ask. Han började säsongen 1945-1946 med en oavgjord landskamp mot dansken Werner Schöne, förlorade mot Elis Ask i Helsingfors och besegrade dansken Alf Berthelsen den 17 mars 1946.

Det var Stig Kreügers sista landskamp. Han hade under sin tid som boxare visat en utomordentlig ambition även i det civila, vilket resulterade i att han samma år på hösten avlade sin ingenjörsexamen.