Denna hemsida är en utgångspunkt för
KEMI

Detta är Peter Bengtssons sida om vetenskap och då särskilt fysik, matematik och kemi.


[Huvud sidan] [Fysik sidan] [Matematik sidan]



På engelska:


Periodiska system med oändliga fakta om varje grundämne


Nu kan du ladda ner min periodiskasystemuträknare i Excelformat. Väldigt bra faktiskt. Du kan skriva in något om ett grundämne du har hört talas om, och sedan få upp all fakta om den.


LADDA LADDA HEM!!! HEM!!!



molekyl




Månadens grej!


Jag har dragit ur ett litet utblick ur en kemibok.

Om

Jöns Jakob Berzelius


Jöns Jakob Berzelius - en svensk gigant inom kemin

Mitt i Stockholm finns Berzelii park och där står en staty av Jöns Jakob Berzelius (1779-1848). Det var Berzelius som föreslog de kemiska tecken för grundämnena som nu används över hela världen.

Berzelius var sin tids ledande kemist
Till Berzelius kom unga kemister från hela Europa för att arbeta en tid och öka sitt kemiska vetande. Flera av dem blev hans elever men framförallt av hans läroböcker som översattes till flera språk.
* Berzelius arbeten blev banbrytande inte bara inom teoretisk kemi utan också inom praktisk kemi. Han bestämde sammansättningen av ett stort antal kemiska föreningar och beräknade atommassorna för de flesta av de då kända grundämnena (ett 50-tal). De resultat som Berzelius fick med sin enkla utrustning stämmer förvånansvärt väl med de atommassor som våra dagars kemister kommit fram till. År 1818 kunde Berzelius ange kemiska formler för nära 2 000 kemiska föreningar.
* Berzelius står som upptäckare av flera grundämnen, bl a cerium, selen och kisel.

Berzelius hade inte alltid rätt
I början på 1800-talet började kemisterna intressera sig för den kemiska bindningen. Berzelius hade åsikter att bindningen var av elektrisk natur, dvs att den utgjordes av attraktion mellan positiva och negativa laddningar. Denna teori kan anses vara ett första steg mot begreppet jonbindning.
Redan 1811 hade en italiensk kemist, Avogado, framkastat idén att småpartiklar i vissa grundämnen bestod av två sammanbundna atomer, bl a hos väte (H2), syre (O2) och kväve kunde ju inte bindas till varandra eftersom de skulle ha samma laddning. Vi vet nu att här hade Berzelius fel.
Jakob Berzelius
Källa: Gymnasiekemi 1, Liber utbildning, 1995 Bilden visar statyn i Berzelii parken i Stockholm. Statyn gjordes 1858


Mer om Jakob Berzelius hittar du på denna engelska sida




[Huvud sidan] [Fysik sidan] [Matematik sidan]